Omrstning

Anser du att passivt våld kan tillämpas för att sätta gränser ?

Ja, jag anser att passivt våld kan användas för att sätta gränser
3 (75%)
Nej, man ska endast föra samtal med barnen, vilka situationer det än kan handla om.
1 (25%)

Antal personer som rstat: 4

Omrstningen har avslutats: 22 oktober 2007, 19:34:21 PM

Frfattare mne: Aga och sättandet av gränser  (lst 4180 gnger)

Avos

  • Newbie
  • *
  • Antal inlgg: 1242
  • Karma: 0
    • Visa profil
    • Ett Annat Sverige
Aga och sättandet av gränser
« skrivet: 22 oktober 2007, 19:34:21 PM »
Vi verkar ha kommit överens om att sättandet av gränser inte går att undvika. Att passivt våld då kan användas, då mer och mer samtal inte kan förmå ett barn som avvisar uppfostran att lyssna.

Jag tror att många av de som idag förespråkar aga, kan i själva verket ha samma inställning, som de flesta människor, men att den uttrycks som förespråkande av aga.

Jag tror att det är myndigheternas taktik, att ställa folk mot varandra, medans de intrigerar mot oss. Vi har mer nytta av att lyssna på agaförespråkarna, och försöka påverka dem åt rätt håll, än att försöka påverka samhället att sluta vara familjerna och barnens värsta fiender.
Denna person har av myndigheterna berövats sina rättigheter, och skriver därför mot sin vilja anonymt.Att skriva anonymt skadar de mänskliga rättigheterna och skyddar de som angriper rättigheterna

Morgan Ohlson

  • Newbie
  • *
  • Antal inlgg: 176
  • Karma: 0
    • Visa profil
Nanny eller kaos?
« Svar #1 skrivet: 25 oktober 2007, 13:18:54 PM »
.

Man ska säkert sätta gränser, men vad vet jag, ja får ju inte ha barn även om jag sannolikt är en av de mer belästa inom t.ex pedagogikt  :wink:

Nu valde jag att INTE svara på din enkät därför att den är för enkel. Man kan sätta gränser även med ord, och då passar uttryck som att "bara prata" inget vidare.

Jag minns att Dr Phil en gång, när det gällde mindre barn rekommenderade att amn kunde ta ifrån barnet sin favoritleksak t.ex ett dygn. Om man då inte lyckas få barnet att be om ursäkt, då tar man bort leksaken ett dygn ytterligare. DrPhil betonade att man naturligtvis ska tala med barnet också och förklara gärnserna.

Ditt ämne påminner också om Nanny-programmen på TV. Svenska experter har varit mot de programmen ända från start. ...och då vill jag fråga er:

Anser ni att det bättre att en familj får lite över-pedagogisk hjälp av en tydlig nanny-pedagogik, eller är det bättre att låta bli att hjälpa familjen och låta den leva i kaos? :roll:

.
.
Morgan Ohlson, terroriserats systematiskt i över 20 år.

__ Länkstation Fakta, vittnesmål:   http://www.debatthuset.com/forums/showthread.php?t=11929

.

Avos

  • Newbie
  • *
  • Antal inlgg: 1242
  • Karma: 0
    • Visa profil
    • Ett Annat Sverige
Re: Nanny eller kaos?
« Svar #2 skrivet: 25 oktober 2007, 16:38:56 PM »
Citat frn: "Morgan Ohlson"
.
Man ska säkert sätta gränser, men vad vet jag, ja får ju inte ha barn även om jag sannolikt är en av de mer belästa inom t.ex pedagogikt  :wink:

Nu valde jag att INTE svara på din enkät därför att den är för enkel. Man kan sätta gränser även med ord, och då passar uttryck som att "bara prata" inget vidare.

Jag minns att Dr Phil en gång, när det gällde mindre barn rekommenderade att amn kunde ta ifrån barnet sin favoritleksak t.ex ett dygn. Om man då inte lyckas få barnet att be om ursäkt, då tar man bort leksaken ett dygn ytterligare. DrPhil betonade att man naturligtvis ska tala med barnet också och förklara gärnserna.

Ditt ämne påminner också om Nanny-programmen på TV. Svenska experter har varit mot de programmen ända från start. ...och då vill jag fråga er:

Anser ni att det bättre att en familj får lite över-pedagogisk hjälp av en tydlig nanny-pedagogik, eller är det bättre att låta bli att hjälpa familjen och låta den leva i kaos? :roll:

.


Självfallet ska all pedagogik prövas intill slutet. FRÅGESTÄLLNINGEN UTGÅR IFRÅN DETTA. ALLA nya infallsvinklar är nödvändiga. På intet sätt är en förälder befriad från ansvar föra tt pröva all påverkan. Det vore alltför enkelt att säga "den här situationen går inte att lösa" Men det jag talar om är oväntade situationer, där man inte kan ta fram en handbok i pedagogik och fundera på saken.

Makten förnekar att det finns olösliga konflikter i livet, men livet består i sin grund av olösliga konflikter:

Arvskiften, där bara en kan få huset.

Skilsmässor, där barnet bara kan få en bo-förälder.

Akuta situationer där lydnad av den underårige är av nöden.

Situationer där den underårige avvisar uppfostran, kastar saker på uppfostraren etc.

Jag tror att symboliska straff,som att ta bort en leksak inte är effektva i olösliga situationer, eftersom barnet just då lever inne i sin upphetsning, exempelvis om det avvisat uppfostran.Barnet skulle gärna själv slita sin favoritleksak i stycken just då. Man måste ta det i armen och kasta in barnet på rummet för att lugna ned sig.

Ingen pedoagogik alltså. Generellt är det så: Vem som bestämmer i livet diskuterar man inte. Dvs tjafsa/diskutera om detta kan vara tillåtet, men om tjafset går överstyr, så måste man visa vem som HAR sista ordet.

Enligt min mening kan man inte sätta gränser med ord. Då talar man om att förklara var gränsen går, vilket man MÅSTE göra. Gränssättandet utövas när inga ord kan hjälpa, och man visar vem som har sista ordet.

Här är det lätt att förenkla förståss, leka Gud. Men det verkar som att flera har insett att det finns SITUATIONER som inte går att lösa. Om det är så, så finns det inte en passande pedagogik till de situationerna.
Denna person har av myndigheterna berövats sina rättigheter, och skriver därför mot sin vilja anonymt.Att skriva anonymt skadar de mänskliga rättigheterna och skyddar de som angriper rättigheterna