Har förÀldrar problem i förÀldrarollen sÄ behöver de hjÀlp - inte fÄ barnen omhÀndertagna! De flesta problem tror jag gÄr att lösa i familjen och om det inte gÄr utan barnen mÄste placeras om - dÄ ska placeringen vara sÄ kort som möjligt och för att uppnÄ det sÄ bör förÀldrarna fÄ extra mycket stöd och hjÀlp med mÄlet att familjen ska Äterförenas. Det Àr ju faktiskt innebörden i Lvu - som soc konsekvent struntar i att följa! :cry:
Jag har funderat pÄ detta. I dag hade jag en diskussion med nÄgra Àldre personer om barnuppfostran. Mycket lÀrorikt. En man, ca 65 Är, sex barn, en kvinna ca 65 Är, hade lvuade barn i ungdomen dÄ hon lÄg pÄ sjukhus, en man 65 Är utan barn.
Man utan barn: - "Det Àr förÀldrarnas fel om barnen hamnar snett. Vem fel Àr det annars ? Grannens ?
Kvinnan: "- Nej det dÀr förstÄr du inte, om du inte sjÀlv har haft barn. Det spelar ingen roll hur vÀl en förÀlder vill, det kan gÄ snett för barnen i alla fall."
Man med sex barn: " Alla vet vem ens mamma Àr, men ingen vet vem ens far Àr" ( Han menade nÄgot kryptiskt att mannens inflytande pÄ barnuppfostran var mer svÄrdefinierad, dÄ det inte omfattade matlagning och fysisk kontakt i lika stor utstrÀckning.)
MIna reflektioner:
Vi brukar ju tala om att socialförvaltningen pekar ut förÀldrarna som skyldiga till [insert almost anything].
Men hos de som inte haft barn, verkar det naturligt att förÀldrarna borde vara skyldiga. Det Àr dessutom sÄ, att i grunden kan de flesta mÀnniskor inte skilja mellan ansvar och rÀtt. Exempelvis om ett barn begÄr en felaktig handling, sÄ sÀger de att det Àr förÀldrarnas FEL, dÄ det ska vara förÀldrarnas ANSVAR.
Det spelar ofta ingen roll hur ofta man pÄpekar detta, sÄ vill/kan de flesta inte inse skillnaden. Att det Àr meningslöst att straffa förÀldrarna för att de har ANSVAR för barnet, att istÀllet straffa dem för att barnet har gjort FEL.
Detta Àr ju folkdomstolens retorik. SÀtt dit sÄ mÄnga som möjligt. Maxstraff, slÄ mot tredje person. Ju mer straff, ju bÀttre blir det. Vem annars ska man straffa ? Klipp till bara !
Kontentan av detta Àr att vanliga mÀnniskor,familjer inte KAN ta ansvar, eller KAN vara oskyldiga. DÄ behövs ett förmyndarsamhÀlle, som kan ersÀtta de vuxna. Socialförvaltningen.
SÄ: respekten för familjen grundas i att mÀnniskor inser att förÀldrar som tar ansvar för sina barn, inte nödvÀndigtvis Àr upphovet till barnens fel. Finns inte den respekten, sÄ blir det ett förmyndarsamhÀlle som via folkdomstolen/socialförvaltningen sköter rÀttskipningen
