Författare Ämne: FAMILIEN. En samfunnsfiende?  (läst 4602 gćnger)

Ruby Harrold-Claesson

  • Global Moderator
  • Newbie
  • *****
  • Antal inlägg: 690
  • Karma: 1
    • Visa profil
FAMILIEN. En samfunnsfiende?
« skrivet: 17 september 2007, 23:51:03 PM »
En samfunnsfiende?
FAMILIEN. NĂ„r familier fragmenteres, blir samfunnet sykt. I dag lĂŠrer vi ikke foreldre og barn Ă„ fungere sammen. Familien ses som en samfunnsfiende.
Av Maria Elizabeth Fongen, Tibarnsmor og cand.philol., leder for Oslo Katolske BispedĂžmmes familiesenter

Maria Elizabeth Fongens artikel fÄr mig att tÀnka pÄ justitieministern Gun Hellsviks och skolministern Beatrice Asks gemensamma artikel med titeln "Ungdomar mÄste mötas av fast reaktion" som publicerades i "BrÀnnpunkt" i Svenska Dagbladet den 5 september 1993. Artikelförfattarna hÀvdade att Sverige behöver en ny familjepolitik.

Citat:

"Sedan nÄgra Är tillbaka finns en gryende samhÀllsdebatt om moraliska och etiska frÄgor. (...) Vi börjar nÀmligen se resultaten av den allmÀnna hÄllningslöshet som socialdemokraterna under 60- och 70-talen upphöjde till en politisk idé. Det gÀllde synen pÄ familjen, pÄ skolan och undervisningen men ocksÄ pÄ rÀttssamhÀllet i stort.
Det finns vissa grundlÀggande idéer som vi tror att de flesta mÀnniskor i vÄrt land i princip instÀmmer i: Vuxna mÀnniskor har ett ansvar att lÀra de yngre vad som Àr rÀtt och fel. FörÀldrar har ett sÀrskilt sÄdant ansvar gentemot sina barn.....Unga mÀnniskor som övertrÀder normer mÄste lÀra sig att ta konsekvenserna av detta och kunna rÀkna med att möta en fast reaktion. Staten skall pÄ alla sÀtt underlÀtta för förÀldrar och bl a lÀrare att fullgöra sina fostrande uppgifter "(Min kurs)
"Avoghet mot familjen
Det har allt sedan 60-talet hos socialdemokraterna funnits en svÄrförklarad avoghet mot familjen och en ovilja att lÄta skolan fullgöra sin viktiga normförmedlande roll. FörÀldrar fick veta att de "snöpte barnen i deras utveckling. De fick klart för sig att barnen mÄdde bÀst om de togs om hand av pedagogiskt utbildad personal i offentliga institutioner...FörÀldrarna ansÄgs alltsÄ okunniga och nÀrmast till skada för barnen...."
"Slutligen Àr det nödvÀndigt att dÄ barn eller ungdomar övertrÀder föreskrivna regler skall de mötas av en fast reaktion hemma och i skolan. Mot denna bakgrund Àr ett antal förÀndringar nödvÀndiga i vÄrt land.
DÀrför behöver vi en ny familjepolitik som visar att ansvaret för barnens tillsyn och fostran Àr förÀldrarnas...."
Det Àr hög tid att lÄta förÀldrar och skolpersonal ta ansvar för de unga i vÄrt samhÀlle. Försummar vi det sviker vi vÄra barn!"


Familjen Àr ju grundstenen i varje sjÀlvaktande samhÀlle.

Ruby H-C

valens

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 249
  • Karma: 0
    • Visa profil
    • http://visa.respeqt.nu
Re: FAMILIEN. En samfunnsfiende?
« Svar #1 skrivet: 18 september 2007, 17:51:47 PM »
Citat frćn: "Ruby Harrold-Claesson"

Familjen Àr ju grundstenen i varje sjÀlvaktande samhÀlle.
Ruby H-C


Inte nĂ€r ”storebror” vill ha en sĂ„ övergripande kontroll över samhĂ€llet


”Divide et impera” eller som ”storebror” uttrycker sig pĂ„ eget sprĂ„k, ”Söndra och behĂ€rska”.

Nej, jag inte besatt av detta ordsprÄk, absolut inte!

Allt vad jag ville och vill, det Àr att vÀcka uppmÀrksamhet över det som absolut inte bör hÀnda i en demokrati: att motarbeta det som Àr samhÀllets grundsten, FAMILJEN!

cicci

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 174
  • Karma: 0
    • Visa profil
FAMILIEN. En samfunnsfiende?
« Svar #2 skrivet: 19 september 2007, 15:05:59 PM »
Har förÀldrar problem i förÀldrarollen sÄ behöver de hjÀlp - inte fÄ barnen omhÀndertagna! De flesta problem tror jag gÄr att lösa i familjen och om det inte gÄr utan barnen mÄste placeras om - dÄ ska placeringen vara sÄ kort som möjligt och för att uppnÄ det sÄ bör förÀldrarna fÄ extra mycket stöd och hjÀlp med mÄlet att familjen ska Äterförenas. Det Àr ju faktiskt innebörden i Lvu - som soc konsekvent struntar i att följa! :cry:

Avos

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 1242
  • Karma: 0
    • Visa profil
    • Ett Annat Sverige
FAMILIEN. En samfunnsfiende?
« Svar #3 skrivet: 20 september 2007, 13:50:58 PM »
Citat frćn: "cicci"
Har förÀldrar problem i förÀldrarollen sÄ behöver de hjÀlp - inte fÄ barnen omhÀndertagna! De flesta problem tror jag gÄr att lösa i familjen och om det inte gÄr utan barnen mÄste placeras om - dÄ ska placeringen vara sÄ kort som möjligt och för att uppnÄ det sÄ bör förÀldrarna fÄ extra mycket stöd och hjÀlp med mÄlet att familjen ska Äterförenas. Det Àr ju faktiskt innebörden i Lvu - som soc konsekvent struntar i att följa! :cry:


Jag har funderat pÄ detta. I dag hade jag en diskussion med nÄgra Àldre personer om barnuppfostran. Mycket lÀrorikt. En man, ca 65 Är, sex barn, en kvinna ca 65 Är, hade lvuade barn i ungdomen dÄ hon lÄg pÄ sjukhus, en man 65 Är utan barn.

Man utan barn: - "Det Àr förÀldrarnas fel om barnen hamnar snett. Vem fel Àr det annars ? Grannens ?

Kvinnan: "- Nej det dÀr förstÄr du inte, om du inte sjÀlv har haft barn. Det spelar ingen roll hur vÀl en förÀlder vill, det kan gÄ snett för barnen i alla fall."

Man med sex barn: " Alla vet vem ens mamma Àr, men ingen vet vem ens far Àr" ( Han menade nÄgot kryptiskt att mannens inflytande pÄ barnuppfostran var mer svÄrdefinierad, dÄ det inte omfattade matlagning och fysisk kontakt i lika stor utstrÀckning.)

MIna reflektioner:

Vi brukar ju tala om att socialförvaltningen pekar ut förÀldrarna som skyldiga till [insert almost anything].

Men hos de som inte haft barn, verkar det naturligt att förÀldrarna borde vara skyldiga. Det Àr dessutom sÄ, att i grunden kan de flesta mÀnniskor inte skilja mellan ansvar och rÀtt. Exempelvis om ett barn begÄr en felaktig handling, sÄ sÀger de att det Àr förÀldrarnas FEL, dÄ det ska vara förÀldrarnas ANSVAR.

Det spelar ofta ingen roll hur ofta man pÄpekar detta, sÄ vill/kan de flesta inte inse skillnaden. Att det Àr meningslöst att straffa förÀldrarna för att de har ANSVAR för barnet, att istÀllet straffa dem för att barnet har gjort FEL.

Detta Àr ju folkdomstolens retorik. SÀtt dit sÄ mÄnga som möjligt. Maxstraff, slÄ mot tredje person. Ju mer straff, ju bÀttre blir det. Vem annars ska man straffa ? Klipp till bara !

Kontentan av detta Àr att vanliga mÀnniskor,familjer inte KAN ta ansvar, eller KAN vara oskyldiga. DÄ behövs ett förmyndarsamhÀlle, som kan ersÀtta de vuxna. Socialförvaltningen.

SÄ: respekten för familjen grundas i att mÀnniskor inser att förÀldrar som tar ansvar för sina barn, inte nödvÀndigtvis Àr upphovet till barnens fel. Finns inte den respekten, sÄ blir det ett förmyndarsamhÀlle som via folkdomstolen/socialförvaltningen sköter rÀttskipningen
Denna person har av myndigheterna berövats sina rÀttigheter, och skriver dÀrför mot sin vilja anonymt.Att skriva anonymt skadar de mÀnskliga rÀttigheterna och skyddar de som angriper rÀttigheterna

Avos

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 1242
  • Karma: 0
    • Visa profil
    • Ett Annat Sverige
FAMILIEN. En samfunnsfiende?
« Svar #4 skrivet: 20 september 2007, 14:05:22 PM »
Citat frćn: "cicci"
Har förÀldrar problem i förÀldrarollen sÄ behöver de hjÀlp - inte fÄ barnen omhÀndertagna! De flesta problem tror jag gÄr att lösa i familjen och om det inte gÄr utan barnen mÄste placeras om - dÄ ska placeringen vara sÄ kort som möjligt och för att uppnÄ det sÄ bör förÀldrarna fÄ extra mycket stöd och hjÀlp med mÄlet att familjen ska Äterförenas. Det Àr ju faktiskt innebörden i Lvu - som soc konsekvent struntar i att följa! :cry:


Jag har funderat pÄ detta. I dag hade jag en diskussion med nÄgra Àldre personer om barnuppfostran. Mycket lÀrorikt. En man, ca 65 Är, sex barn, en kvinna ca 65 Är, hade lvuade barn i ungdomen dÄ hon lÄg pÄ sjukhus, en man 65 Är utan barn.

Man utan barn: - "Det Àr förÀldrarnas fel om barnen hamnar snett. Vem fel Àr det annars ? Grannens ?

Kvinnan: "- Nej det dÀr förstÄr du inte, om du inte sjÀlv har haft barn. Det spelar ingen roll hur vÀl en förÀlder vill, det kan gÄ snett för barnen i alla fall."

Man med sex barn: " Alla vet vem ens mamma Àr, men ingen vet vem ens far Àr" ( Han menade nÄgot kryptiskt att mannens inflytande pÄ barnuppfostran var mer svÄrdefinierad, dÄ det inte omfattade matlagning och fysisk kontakt i lika stor utstrÀckning.)

MIna reflektioner:

Vi brukar ju tala om att socialförvaltningen pekar ut förÀldrarna som skyldiga till [insert almost anything].

Men hos de som inte haft barn, verkar det naturligt att förÀldrarna borde vara skyldiga. Det Àr dessutom sÄ, att i grunden kan de flesta mÀnniskor inte skilja mellan ansvar och rÀtt. Exempelvis om ett barn begÄr en felaktig handling, sÄ sÀger de att det Àr förÀldrarnas FEL, dÄ det ska vara förÀldrarnas ANSVAR.

Det spelar ofta ingen roll hur ofta man pÄpekar detta, sÄ vill/kan de flesta inte inse skillnaden. Att det Àr meningslöst att straffa förÀldrarna för att de har ANSVAR för barnet, att istÀllet straffa dem för att barnet har gjort FEL.

Detta Àr ju folkdomstolens retorik. SÀtt dit sÄ mÄnga som möjligt. Maxstraff, slÄ mot tredje person. Ju mer straff, ju bÀttre blir det. Vem annars ska man straffa ? Klipp till bara !

Kontentan av detta Àr att vanliga mÀnniskor,familjer inte KAN ta ansvar, eller KAN vara oskyldiga. DÄ behövs ett förmyndarsamhÀlle, som kan ersÀtta de vuxna. Socialförvaltningen.

SÄ: respekten för familjen grundas i att mÀnniskor inser att förÀldrar som tar ansvar för sina barn, inte nödvÀndigtvis Àr upphovet till barnens fel. Finns inte den respekten, sÄ blir det ett förmyndarsamhÀlle som via folkdomstolen/socialförvaltningen sköter rÀttskipningen
Denna person har av myndigheterna berövats sina rÀttigheter, och skriver dÀrför mot sin vilja anonymt.Att skriva anonymt skadar de mÀnskliga rÀttigheterna och skyddar de som angriper rÀttigheterna