Författare Ämne: Upplysta despotier  (läst 2522 gånger)

Avos

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 1242
  • Karma: 0
    • Visa profil
    • Ett Annat Sverige
Upplysta despotier
« skrivet: 18 augusti 2007, 19:11:32 PM »
Jag ska sammanfatta en del av vad jag skrivit på www.sku.st

I auktoritära stater så har partiets barnens och folkets bästa satts på första plats. Ursprunget för tänkandet grundar sig på den gamla tanken om den upplyste despoten.

De upplysta despoterna eller tyrannerna, var statskungar i antiken. Man tänkte sig att det kan vara bättre med en bra kung, än en dålig demokrati.

Demokratin har ju brister, diktaturen har visserligen än mer brister, men den KAN vara bättre än demokratin, därför att det tungrodda kompromissandet, aldrig KAN bli perfekt, medans ett särintresse med långtgående befogenheter hypotetiskt sett kan nå längre och närmare det perfekta.

Demokratin i sig definierar sig utifrån människans brister, den säger sig själv vara ett dåligt system, men förklarar sig nödvändig, därför att alla alternativen är mycket sämre.

Utopin om den upplysta despotin menar sig kunna komma längre. Denna upplysta despoti försöker särintressen genomföra i alla typer av samhällen. Kommunismen är en av dessa varianter.

Jag ska uppehålla mig främst vid den variant som  statsbyråkratin  genomfört i Sverige.

Despotin bygger på begrepp som "partiets, folkets eller barnens bästa". I Orwells 1984, så styrde "Storebror". Dvs den upplysta despotin går bortom demokratin, och håller en familjär profil i styrandet av folket.

Man kan tänka sig argumentet, att en upplyst despot kan "finjustera" rättskipningen, så att den går utöver lagen, att moralen istället för lag och rätt blir focus för rättskipningen.

Att man vill komma åt orsakerna till att människan begår avvikelser, INNAN de begår avvikelserna.

Ett sådant exempel är att Staten säger sig veta vad "barnens bästa" är. Man lägger visserligen in en brasklapp, att barnen har det bäst hos sina föräldrar, men detta är inte vad man menar i en upplyst despoti.

För myndigheterna har försökt genomföra skrivningar, som EU har stoppat, om att föräldrarna är skyldiga att uppfostra barnen i samarbete med socialförvaltningen.

Vidare försökte de genomföra en skrivning om att barn kan omhändertas om de "RISKERAR ATT FARA ILLA I FRAMTIDEN".

Ytterligare så försökte man få igenom ett lagförslag om att omhändertagna barn ska tvångasadopteras efter endast två år.Dvs i princip alla fosterbarn, eftersom ingen är mindre än två år på fosterhem.

Detta stoppades av Eu, i annat fall hade mycket förskräckande steg genomförts mot ett totalitärt samhälle.

Av detta framgår alltså att partiets, folkets och barnens bästa är INTE hos deras föräldrar ! För det som egentligen på sin höjd är barnen NÄST bästa (fosterhem), talar myndigheterna om som barnens bästa. Myndigheterrnas handlingar talar sitt tydliga språk.

Upplösningen av rättsystemet, omvänd bevisning, och domar grundande på subjektivt tyckande, utan bevisning samt synsätt på barns och föräldrars rättigheter, som ENDAST passar i ett samhälle som fungerar enligt principerna om en upplyst despoti, vad gäller användande av våld mot barn, sätter föräldrarna som barnens NÄST bästa.

Myndigheterna som menat att föräldrarna ska tvingars uppfostra barnen i samarbete med dem, anser ju uppenbarligen att den genomsnittlige föräldern aldrig kan nå upp till myndigheternas insikter om deras egna barn.

När jag frågade ut åklagaren om hur myndigheterna ser på användandet av våld mot barn, har ribban satts så högt, att föräldrarna inte har någon rätt att i första hand uppfostra omyndiga. Familjen är alltså i myndigheternas ögon barnens NÄST bästa, i verkligheten.

Orsaken var att en lärarinna frågat mig om hon fick ta i hårt mot grabben i skolan när han varit olydig, att hon med våld skilde barn åt som slogs m.m

När jag frågade åklagaren om detta sade han att allt användande fysikiskt våld av åtalbart. Jag frågade honom om hur lärarna ska göra när barnen slåss i sandlådan. Han svarade att man ska kontakta polisen...

Ja, polisen ska göra utredning i sandlådan, och de låtsasvuxna se på med de andra barnen..

Man får inte kasta ungarna i säng, när de vill sitta uppe mitt i natten för att se filmer etc.

Myndigheterna har avsiktligt gjort skrivningar så att ingen förälder ska ha möjlighet att hävda tolkningsrätt på regler i hemmet, utan "föräldern bör uppfostra sina barn i samarbete med socialförvaltningen", som ska ha tolkningsrätt.

Socialförvaltningen ser dock på våldet på ett annat sätt, DÅ DET GÄLLER FOSTERFÖRÄLDRAR. Där finns det prejudikat på att fosterföräldrar har rätt att slå fosterbarn med knytnävarna, för att bryta banden med de biologiska föräldrarna. Makt är alltså rätt,det är vad saken handlat om i utopin om den upplyste despoten.

Det är främst från området "barnens bästa" som despotin utvecklas i sverige,men "folkets/partiets bästa" fungerar lika bra. Var och ett av dessa begrepp leder till fullständigt avskaffande av alla fri och rättigheter !

När myndigheterna ställer barnens/partiets eller folkets rättigheter mot individens, så kommer tolkningsrätten att bli fri för makten. Lagar kommer bara att bli rekommendationer, och varje ärende kommer att godtyckligt uttolkas efter vad som anses vara moraliskt istället för lagligt.

Exempelvis så råder det inom LVU-mål den praxisen att om inga bevis finns mot föräldern, så startas en utredning i hemmet, eller på utredningshem, där man kontrollerar om det finns BETEENDEN som kan granskas, då något juridiskt fel inte har begåtts. I familjen kanske det inte har begåtts några brott, och de skulle ha blivit friade, men socialförvaltningen startar då en utredning så pågår ca 8 månader i hemmet eller på utredningshem, som omfattar ca 100 sidor, där familjen tvingas bo med en utredare. ALLT skrivs upp, vartenda glas som diskats granskas. INGEN kan klara sig undan ett så kompat förtal, och alla som går igen en sådan utredning kommer att förlora.

Sedan döms föräldern som nästan skyldig. För anklagad, men inte skyldig + utredningen blir = nästan skyldig.

Den här metoden skulle kunna användas i alla sammanhang av domstolar. Om någon misstänkts för ett brott, men inte kunnat dömas, kan en utredning i hemmet startas, det finns ju ALLTID NÅGONTING man kan sätta dit folk på. Om de inte kan bevisas vara oärliga, har de säkert inte torkat av dammet på taklisterna ! Kanske deras undertröja luktar svett ?
Det innebär att de kan fällas, inte på sin gärning, men på sin moral, som förståss kommer att bedömas som undermålig, om utredningen omfattar 100 sidor, och varje handling granskats i 8 månader hemma.

Ett annat exempel på upplyst despoti var kvinnan som dömdes för attt ha slagit sin dotter, och fem år senare när hon födde ett andra barn kom soc upp på bb och tog barnet på en gång.

Handlingen syftar alltså till att bestraffa ett brott innan det blir begånget, samt visa att man ingalunda är skuldfri när man batalat sitt straff. Det är moralen som straffas, inte handlingen. Den dåliga moralen har alltid den som inte har makt, den upplyste despoten är nämligen en person som utnämnt sig till Gud.

Barn är omyndiga personer. Det borde vara självklart att deras rättsliga status inte kan jämföras med vuxna.

Har jag rätt att släpa en skrikande och gråtande vuxen genom ett varuhus mot hans vilja ? Naturligtvis inte.

Tror ni att en förälder har den rätten med ett barn ? Nej. Det är att räkna som misshandel, för man har avsiktligt sett till att det inte ska finnas några skrivningar som skyddar föräldern och barnet från myndighetsövergrepp, utan allt lämnas fritt för godtyckliga tolkningar. Vem som ska släpa en skrikande unge genom ett varuhus, kasta barnet i säng på kvällen,
när de vill se våldsfilmer, bryta slagsmål i sandlådan: den juridiska rätten finns inte annat än hos "storebror". Därmed så är det klarlagt att skendebatten om barnmisshandel har ett mycket smutiskt innehåll, och är ett angrepp på familjernas rättigheter. Det är rimligt att skilja på fysiskt tvång, passivt våld, och misshandel när det gäller umgänget med minderåriga. Man skiljer ju på verkshöjd i andra brott, så att brott som inte medfört någon skada, kan heller inte lagföras.

Exempelvis existerar inte längre brottet "ärekränkning" eftersom det har så låg verkshöjd att det inte längre anses som ett brott.

Fysiskt tvång, passivt våld, eller vad man vill kalla det, är ingalunda en uppfostringsmetod, men faktiskt måste den som är myndig ingripa när det krisar ur, ibland för att rädda liv.

Hela det här synsättet med att "ingen har rätt att röra barnen" härrör från "storebror", som försöker lägga all makt under sig, ända in i sovrummen

Upptäckte nyligen att föräldrarna inte har någon rätt att kräva att deras barn ska gå på hemspråksundervisning i . BARNETS vilja ska avgöra det, med storebror i bakgrunden förståss. Man kan ju fråga sig hur det fungerar.

Man frågar en 7 åring "vill du plugga långsiktigt modersmål i nio år ? vill du ha läxor, göra ditt jobb, vare sig det är roligt eller tråkigt, varje dag ?"

Vill han borsta tänderna ? Vill han städa sitt rum ? Vill han äta tråkig mat ? Är du en barn misshandlare ?

Kom ihåg: vad du än gör, är du definitionsmässigt en barnmisshandlare: Det finns prejudicerande domar på att föräldrar som tillåtit barnen ALLT, förlorat sina barn därför att de inte klarat av att sätta gränser, men man kan även förlora sina barn därför att man satt gränser. Man kan t o m förlora sina barn för att man haft ett för starkt känslomässigt band till dem genom att titta dem för djupt i ögonen, (tycker storebror), eller alltför lite tittat dem för djupt i ögonen. Så ser det ut i utredningar på utredningshemmen, eller i hemmet när någon gjort misstaget att släppa in slavhandlarna i sitt hem.

Storebror vet. Storebror vet att föräldrarna är det näst bästa för barnen, myndigheterna det bästa. Myndigheterna har gjort prejudicerande domar på att fosterföräldrar får slå barnen med knytnävarna, för att skilja dem från föräldrarna, storebror väljer att barnen ska förlora sitt utländska ursprung, och möjligheten att förstå halva sin släkt.

Det är barnmisshandel att släpa en unge genom ett varuhus (om man är förälder) men det är förståndigt att slå ned dem med knytnävarna (om man är myndighetsperson.) Barnens näst bästa, föräldrarna, försvagas för varje dag, och den orwellska statens försvarare börjar alltmer träda fram öppet, och skyler inte längre att barnen tillhör staten i första hand, då familjernas rättigheter är utdefinierade.
Denna person har av myndigheterna berövats sina rättigheter, och skriver därför mot sin vilja anonymt.Att skriva anonymt skadar de mänskliga rättigheterna och skyddar de som angriper rättigheterna

Tove Olsson

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 59
  • Karma: 0
    • Visa profil
Upplysta despotier
« Svar #1 skrivet: 18 augusti 2007, 20:31:04 PM »
Välkommen tillbaka .

Mer än bra skrivet.

cicci

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 174
  • Karma: 0
    • Visa profil
Upplysta despotier
« Svar #2 skrivet: 19 augusti 2007, 17:58:44 PM »
Mycket bra skrivet och skrämmande sant! Jag har länge ansett att vi lever i en diktatur och dragit paralleller med Orwelles 1984 precis som du gör! :cry:

Avos

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 1242
  • Karma: 0
    • Visa profil
    • Ett Annat Sverige
Upplysta despotier
« Svar #3 skrivet: 20 augusti 2007, 09:46:23 AM »
Citat från: "cicci"
Mycket bra skrivet och skrämmande sant! Jag har länge ansett att vi lever i en diktatur och dragit paralleller med Orwelles 1984 precis som du gör! :cry:


Det skrämmande är de som påstår sig vilja förändra världen, de politiska partierna inte är att lita på i dessa frågor.
Denna person har av myndigheterna berövats sina rättigheter, och skriver därför mot sin vilja anonymt.Att skriva anonymt skadar de mänskliga rättigheterna och skyddar de som angriper rättigheterna