Paraphilia, om Du inte har sex med barn, så ber jag ödmjukt om ursäkt. Verkligen. Då fick jag fel intryck. Och jag förutsätter att Du är ärlig nu.
Bra, då kan vi släppa det.
Ändå, personer som har sex med barn – eller som Du utrycker det – har sexuella relationer med barn och ursäktar det med omtanke om deras emotionella liv, kommer jag även i fortsättningen kalla för torskar.
Eftersom verkligheten inte stämmer överens med ditt val av terminologi så bör du definitivt ändra den. Använd terminologi som tar hänsyn till de individuella fallen. Förövrigt så bygger alla förhållanden på behov av olika slag, är alla människor torskar?
För det är precis vad det är. Betala med ömhet för att få ”samtycke” till sex i utbyte.
Jag tänker inte gå in i längre diskussioner som handlar om hårklyveri.
Det handlar inte om hårklyveri utan grunden för hela diskussionen. Ponera att du diskuterar homosexualitet och din motdebattör kallar homosexuella för "bögdjävlar" och deras sexuella relationer för "våldtäkter". Som du förstår så går det inte att föra en sådan diskussion. Korrekt terminologi är grunden för hela diskussionen.
Som i exempel där Du anmärker på denna mening:
”Jag kan faktiskt hålla med om att alla barn inte tar skada vare sig av incestuösa förhållanden eller också andra traumatiska upplevelser”
Jag kan gå på att ersätta ordet ”andra” i citerade meningen med ”diverse traumatiska upplevelser” eller kanske ”diverse negativa upplevelser”. Poängen förblir ändå densamma. Oavsett vad det är som barn har varit med om, behöver de inte ta skada av det!
Det du gör är att sätta incest i en given negativ bemärkelse. Det är en partisk inställning som ej är baserad på fakta.
Men risken finns! Och inte så liten heller.
Personligen tror jag inte jag misstolkar verkligheten. Jag är lång ifrån den officiella inställningen att allting som händer med barnet kommer att skada det för livet. Snarare blir de skadade av själva förväntningen på att bli skadade.
Men även om det möjligtvis inte är traumatiskt upplevelse att ha sexuella relationer med vuxna, så tycker jag ändå att det är grovt övergrepp.
Risken finns kring allting isåfall. Du säger själv att risken kommer ifrån förväntningen av skada, inte relationen i sig själv och det är korrekt såvitt vi vet i dagsläget. Samma problem hade vi med t.ex. onani. Även kring onani så kallade man det för "abuse" ~= övergrepp. Att ge en företeelse som är oskadlig i grunden en mycket negativ terminologi är att skapa förutsättningar för sekundärskada. Så det du gör är att upprätthålla en norm som är skadlig för barn. Detta är givetvis väldigt fel. Ett grovt övergrepp innefattar en förväntan om stor skada, något som vi sett inte alls är säkert (Bal, 2004). Det du gör bidrar till den skada vissa barn får, hur kan du stödja det?
Du påstår att relationer där skada inte förekommer, bör inte kallas för övergrepp. Låt mig ge ett exempel. Jag blir anfallen på gatan och får slag i ansikte. Jag är inte skadad antingen fisiskt (det finns inga märken) eller psykiskt (jag går inte och ältar hur illa har jag råkat ut). Men ändå tycker jag att det var övergrepp eftersom jag inte hade en chans att undvika det inträffade! Samma gäller barn i – som Du kallar det – sexuella kontakter eller relationer. Även om de ger samtycke, så förstår de oftast inte vad dessa relationer går ut på.
Barn är lika lite mogna för sex som för att ge sitt samtycke till sådan!
Samtycke/ömsesidighet är det som utgör skillnaden. Barnen skall ha chans att välja, annars är det inte samtycke. Ditt exempel är illa valt.
Och även om du tycker att ”om barnen är lyckligare med en pedofil än utan en, så är det trots allt den bästa lösningen”, så anser jag att vi borde ströva mot en värld där alla för sitt på ett sätt som inte inkluderar utnyttjande av andra. Jag vill inte ha utopi, men för den sakens skull behöver jag inte acceptera orättvisa som utnyttjade barn råkar ut för!
Ser man till de studier som gjorts, t.ex. Sandfort, Tindall, Rind, Okami, Bernard, m.fl. så ser du att dina farhågor är ogrundade i de allra flesta fall. Barn skall givetvis inte utnyttjas och turligt nog så blir dom inte det i standard pedofila förhållanden.
Stigmatiseringen – ja. Men inte företeelsen. Att människor beter sig på liknande sätt i vild skilda situationer, betyder inte att orsakerna till deras beteende är likvärdiga och som sådana ska betraktas.
Jag vill upprepa, att faktum att det finns barn som får inte kärlek, får inte tjäna som ursäkt till sex med barn!
Om Du idag visar dessa barn kärlek och omtanke utan att kräva något i gengäld, så är det utmärkt! Det är en mycket bra början. Inte till utopi men till en bättre värld att leva i.
Som sagt så är det inte fallet i de flesta pedofila förhållanden såvitt vi vet. Det som är intressant med onani exemplet är den sekundära skadan som uppkommer kring en i grunden harmlös företeelse.
Vad tjänar barnen på att drabbas av stigmatisering när de har ett oskadligt och frivilligt förhållande? Det lidande ni orsakar barnet, hur tjänar barnet på det? Hur tjänar ett barn på att bli separerad från sin familj, få nära och kära inspärrade i fängelse, blir satt i fosterhem och bli behandlad som ett offer trots att det inte var fallet? Det handlar inte om att släppa allting fritt utan att se till individen. Om ett barn mår bättre av att inte råka ut för detta så är det väl bäst att hitta en bättre lösning?
