Författare Ämne: HÃ¥rresande  (läst 3299 gånger)

GB

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 2
  • Karma: 0
    • Visa profil
    • http://www.gb.k-webb.nu
HÃ¥rresande
« skrivet: 02 januari 2006, 23:56:30 PM »

Jag har en dotter som har NPF-diagnos, Lätt utv störn o Epilepsi. Hon är idag 28 år o bor inte hemma längre. Pga hennes handikapp har jag alltid varit tvingad att ha många kontakter med Myndigheterna. Eftersom jag själv blivit fostrad av samhället som barn. Så har det varit ett frenetiskt tvång att göra mitt allra yttersta för att kunna ha min dotter kvar hemma. Inte ville jag ju att samhället skulle ge henne den kränkande barndom som jag fått på barnhem Fosterhem el dyl. Över min döda kropp. Det har varit mer än tufft då jag varit ensamstående i alla år. Har krigat oerhört mycket med kommunen för att få hjälp med min dotter som många ggr nästan tagit livet av mej...i form av stress. Hon blev ju inskriven i "Omsorgen" som det hette då...redan vid 4 års ålder. Men den hjälpen som jag efterlyste...fanns inte för min dotter. Jovisst fanns den...men bara på pappret..vad jag förstått? Inte ens när min dotter blev sexuellt utnyttjad fick jag mer hjälp. Jag var tvungen att jobba heltid för att kunna försörja oss. Jag fick även skicka min första dotter till sin Farmor för att över huvudtaget orka...att många gånger inte ens få sova på nätterna. Jobbet var min lugnaste stund på dagarna. Bemötandet från Myndigheterna har varit oerhört kränkande i alla år o är fortfarande. Som ex kan jag nämna att det som jag mest fått höra...låter så här: Du är ju bara mamma o så illa kan det ju inte vara?
Men HALLÅ....vad då BARA mamma? Det är så att är man MAMMA...då lyssnar ingen. Men är det personal från ex Skola Fritids Läkare...mm. Då lyssnade de o tog till sej. År 2000 stupade jag...rätt ner i avgrunden. Vem brydde sej? Ingen mer än mina nära o kära. Även denna gång fick jag ta tag i situationen själv. Då hade jag fått in min dotter på en Internatskola för Handikappade. Det hade jag oxå fixat själv. Därför att jag visste o kände att jag inte skulle orka länge till. Tur var väl det...att hon inte bodde hemma då. Året efter fick hon en Förvaltare utsedd av Tingsrätten på uppdrag av Överförmyndarnämnden. Vi hade inte sökt det. Fullkomligt överkörda av kommunen. Precis samma mönster som vi sett tidigare. Det har vi inte lyckats bli kvitt ännu...trots att det gått snart 3 år. Den första Förvaltaren har polisanmält mej för "Grov Förskingring o Urkundsförfalskning" Vilket är helt fel. Rent Maktmissbruk o inget annat. Det finns inga belägg alls. Jag har fått Advokat som jag har kontakt med. Ärendet ligger nu hos Åklagaren o har gjort sen början av okt - 05.
Nu har det visat sej att Dotterns studieskulder ligger hos Kronofogden. Pga att denne Förvaltare inte sökt anstånd hos Csn om Återbetalnigsfritt. Nu får min dotter ingen lägenhet för att hon har skulder hos KRFM. Är inte detta Tjänstefel o Maktmissbruk? De kan väl åtminstone "sopa rent vid sin egna dörr innan de kastar skit på andra" FRUSTRERANDE!! Så säj....
om jag har fel?
Gun-Britt Bergman