Författare Ämne: Enkelt ställningstagande  (läst 2692 gånger)

Kristina Klang

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 23
  • Karma: 0
    • Visa profil
Enkelt ställningstagande
« skrivet: 20 juli 2005, 08:03:47 AM »
För mig är det så enkelt att ta ställning, Förövaren är en vuxen man med hela samhället på sin sida och alla makt (när övergreppen börjar). Barnet är helt utelämnat till sina föräldrar och får ofta antyda/berätta för många vuxna i sin omgivning innan någon (kanske) reagerar. Men då - blir det istället sååå synd om förövaren (i nätverket). _Han_ ska skyddas! Bara socialtjänsten ser till barnet, anhöriga gör det sällan. Det kanske inte alltid är såhär men jag har aldrig kommit i kontakt med något annat scenario hittills, kanske söker de "andra" hjälp i ett tidigt skede inom den frivilliga vården...
Själv kan jag bara tänka att jag skulle ta ställning för mitt barn även om jag nu, mot förmodan, inte skulle tro på vad hon säger.
En präst jag pratade med om detta nyligen sa att han tyckte det var så förfärligt för _alla_ de utsatta, nu vuxna, barn han kom i kontakt hade blvit totalt utfrusna av hela familjen/släkten när de berättade.
Varför är det så?