Författare Ämne: Att vakna varje morgon...  (läst 10562 gånger)

BlackMist

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 13
  • Karma: 0
    • Visa profil
att vakna...
« Svar #15 skrivet: 18 juli 2005, 08:38:14 AM »
Vi kan alla ha problem och behöva hjälp, jag har själv gått i terapi när jag varit vuxen och det har många vuxna jag känner gjort och ändå varit mycket fina som föräldrar till sina barn. Sambandet du försöker påskina finns inte överhuvudtaget. Att se sina brister och söka hjälp för dem är bra för barnen.

Jasså du har gått i terapi då undrar jag hur du ens kunde få jobba med familjer överhuvudtaget....
om du själv är instabil hur kan då du ens hjälpa andra?
Jag tycker att det var bra att du slutade att jobba med detta hur många familjer har inte du förstört med ditt godtyckliga sätt, visst det finns barn som far illa men det finns också familjer som sökt hjälp och fått sitt barn omhändertaget utan sakliga grunder, jag tycker att du bör läsa på lite innan du gör personangrepp på familjer vars barn har blivit omhändertagna utan sakliga grunder, det verkar som du drar alla över en och samma kam hoppas att du så småningom kommer till insikt, eftersom detta med LVU har diskuterats på radio och politiker har vaknat upp och kan inte förstå att så många barn placeras, samt att det kan bli en regeringsfråga, det är inte gratis att placera barnen det är mina pengar bla som går till detta, som kunde användas till annat, nä du Lvu ska bort tycker att det ska finnas en annan lösning på frågan jag vill inte betala för tvångsplaceringar som har skett med godtycklighet.[/quote]
Linda alias BlackMist

Kristina Klang

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 23
  • Karma: 0
    • Visa profil
Re: att vakna...
« Svar #16 skrivet: 18 juli 2005, 18:51:30 PM »
Citat från: "BlackMist"
Jasså du har gått i terapi då undrar jag hur du ens kunde få jobba med familjer överhuvudtaget....om du själv är instabil hur kan då du ens hjälpa andra?]

Varför tror du att alla som går i terapi är "instabila"? Syftet med terapi är att man ska få ökad självinsikt. Många människovårdande utbildningar och yrken kräver s k egen terapi.
Citat från: "BlackMist"
Jag tycker att det var bra att du slutade att jobba med detta hur många familjer har inte du förstört med ditt godtyckliga sätt, visst det finns barn som far illa men det finns också familjer som sökt hjälp och fått sitt barn omhändertaget utan sakliga grunder, jag tycker att du bör läsa på lite innan du gör personangrepp på familjer vars barn har blivit omhändertagna utan sakliga grunder, det verkar som du drar alla över en och samma kam hoppas att du så småningom kommer till insikt, eftersom detta med LVU har diskuterats på radio och politiker har vaknat upp och kan inte förstå att så många barn placeras, samt att det kan bli en regeringsfråga, det är inte gratis att placera barnen det är mina pengar bla som går till detta, som kunde användas till annat, nä du Lvu ska bort tycker att det ska finnas en annan lösning på frågan jag vill inte betala för tvångsplaceringar som har skett med godtycklighet.
[/quote]
Vi ser helt olika på det här. Jag har aldrig kommit i kontakt med en "godtycklig tvångsplacering" kan jag säga utan man försökte med alla möjliga insatser innan. Men bl a en sådan inställning som du har till terapi och annan hjälp, parat med en "slå sig för bröstet-attityd" trots att ens barn uppenbarligen mådde mycket dåligt och inte ens fick de grundläggande behoven av trygghet uppfyllda omöjliggjorde ofta alla frivilliga insatser.  Återigen måste jag påpeka - det är inte socialtjänstens fel att barn måste omhändertas. Det är alla de föräldrar som fortfarande är barn själva och därför inte kan sätta sina egna barns behov i första rummet. Det finns många skäl till att man inte klarar av att bli vuxen och jag moraliserar inte över det. Många som får sina barn omhändertagna har haft en mycket svår uppväxt själva. Ändå måste man som vuxen och myndig ta sitt ansvar och söka hjälp och inte föra över sin smärta på sina egna barn.

Ruby Harrold-Claesson

  • Global Moderator
  • Newbie
  • *****
  • Antal inlägg: 690
  • Karma: 1
    • Visa profil
Visst förekommer godtyckliga placeringar!
« Svar #17 skrivet: 21 juli 2005, 16:52:56 PM »
Hej Kristina,

Du kan känna dig lycklig lottad som kan skriva
"Jag har aldrig kommit i kontakt med en "godtycklig tvångsplacering" kan jag säga utan man försökte med alla möjliga insatser innan."

Huvudparten av debattörerna på detta forum har helt andra erfarenheter än du har. Det vore bra att få veta i vilken del av landet du bor och är verksam så vi kan framhålla socialtjänsten där som ett föredöme för övriga kommuner att följa.

Du skriver: "Återigen måste jag påpeka - det är inte socialtjänstens fel att barn måste omhändertas."

Det förefaller uppenbart att dina erfarenheter är helt annorlunda än dem som delas av de flesta som debatterar på det här forumet.

Frågan är: vems fel är det egentligen när barn omhändertas och placeras i fosterhem i onödan? Föräldrarnas fel eller socialtjänstens? Det är bevisat och överbevisat att socialtjänsten tvångsomhändertar barn på grunder som gränser till dem som användes av Hitler och hans anhang t ex att föräldrar är underbegåvade jfr Olsson v. Sverige och Olsson v. Sverige nr 2. Makarna Olssons ombud, jur. kand., med. lic Siv Westerberg begärde att de skulle underkasta sig ett s k IQ-test. Testet utfördes av en framstående psykiatriker och visade att makarna Olsson var normalbegåvade. Samma tema om underbegåvning återfinns i Kutzner v. Tyskland, fallet Lasse & Karin i Oskarshamn, Svanhild Jensenfallet i Norge m fl.

Som extraläsning kan jag rekommendera följande:
1 - Brita Sundberg-Weitmans förord till Alexander ett beslagtaget barn;
2 - Marianne Haslev Skånlands artiklar Holdningene hos sosialarbeidere som arbeider med barnevern och
3 - Alvorlige grunner til omsorgsovertagelse?
4 - Mats Nilssons föredrag vid NKMR:s symposium den 18 juni 2005 om bakgrunden till tvångsomhändertagandet och fosterhemsplaceringen av hans sju barn.

Jag vill också påminna om att fd socialministern Lars Enqvist tyckte att tvångsomhändertagande och fosterhemsplacering av barn skedde lite lättvindigt. I en intervju i P1:s Studio Ett den 17 november 2001 sade han följande: "Även om 20 % av de barnen som placeras saknar föräldrar så vet jag att många placeras trots att det faktiskt skulle kunna finnas ett alternativ att stanna hemma i fall man kunde ge det stöd till familjen, till mamma eller pappa och till barnen, som socialtjänstlagen tänker sig. Detta är så enkelt att man faktiskt måste slås för att kommunen satsar pengar på detta."

Visst förekommer godtyckliga placeringar - och även förtäckta adoptioner inom socialtjänsten!

Ruby H-C

Mizhou

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 7
  • Karma: 0
    • Visa profil
Att vakna varje morgon...
« Svar #18 skrivet: 11 december 2005, 11:35:16 AM »
Hej!

Citat från: "susanna svensson"
Det är även vanligt förekommande att föräldrar till barn med medfödda neoropsykiatriska störningar anklagas för att orsaka barnens problem och får dem omhändertagna.


Det stämmer bra. Jag känner till flera sådana fall. Jag har skrivit om det också i en annan diskussion här på forumet: Under "Sociala/Tvångsomhändertagande och andra ingripanden/Föräldrar med NPF."
http://forum.nkmr.org/viewtopic.php?t=594

En mamma blev anklagad för att hon skulle lida av Münchhausen by Proxy, vilket hon inte gör. Däremot har hon, liksom alla hennes barn diagnoser inom autismspektrat. Hon har flera barn, som alla har olika diagnoser. Några har Asperger syndrom, andra har klassisk autism, ADHD, DAMP, Tourettes syndrom med mera. Flera av barnen har dessutom mer än en av ovanstående diagnoser.

En av sönerna är nu under utredning för en eventuell fosterhemsplacering, som jag skrivit lite om i den tråden jag länkade till ovan. Han klassas av socialen som kriminell, men det är socialen som har frammanat det beteendet hos honom.

Som familj med autistiska barn, så har man en lagstadgad rätt till LSS-insatser. LSS är en lag som ger vissa funktionshindrade rättigheter, för att de ska kunna leva ett så normalt liv som möjligt. Tyvärr så bryr de sig inte speciellt mycket om den lagen i min hemkommun, och då tvingas dessa familjer söka stöd enligt SoL (Socialtjänstlagen).

När denna mamma gjorde det, så satte socialen genast igång en utredning, som gick ut på att visa att hon var olämplig som förälder. En socialsekreterare insinuerade flera gånger att hon skulle ha Münchhausen by proxy. I något papper så står det också mer eller mindre i klartext.
Detta trots att experter på Asperger och autism säger att hon omöjligtvis kan påverka barnen till att få detta autistiska beteende.

Samma kvinna på socialen har också på eget bevåg, med hjälp av en del sidor på internet, ställt en helt felaktig diagnos på ett av barnen.
En av sönerna har en medfödd hjärnskada (Corpus callosum Agenesi), som innebär att han bara har en partiell hjärnstam (som förbinder de två hjärnhalvorna). Hon på socialen hade slgit upp detta på internet, och konstaterat att grabben har diagnosen Trisomi-18, som är en kromosomskada. De som har Trisomi-18, har även Corpus Callosum Agenesi, som en del i sin diagnos. Dock kan man ha Corpus Callosum Agenesi, utan att man är född med Trisomi-18, vilket är fallet med sonen.

Denna diagnos är alltså ställd av en socialtjänsteman, som inte har någon som helst behörighet att ställa medicinska diagnoser. Det får bara göras av legitimerade läkare. Nu finns denna diagnos på grabben med i en massa officiella papper, som bidragit till familjens nuvarande situation. Hon har bett mamman i familjen om ursäkt för detta, men det hjälper ju föga när skadan redan är ett faktum. Jag har uppmanat denna kvinna på socialen att göra en anmälan enligt Lex Sarah, vilket hon vägrar. Hon har alltså gjort sig skyldig till ett mycket grovt tjänstefel, och fortsätter sedan att bryta mot lagen, genom att inte göra en anmälan enligt Lex Sarah.

Citat från: "susanna svensson"
I dag vet alla att autism är en medfödd störning som alltså inte botas med ett omhändertagande utan snarade förvärras.


Det stämmer också bra! Jag har själv en autismdiagnos (Asperger syndrom), och vet mycket väl vad jag talar om. Jag har dock aldrig själv varit omhändertagen, men har kontakt med många som är, har varit eller riskerar att bli omhändertagna.

Jag vet dock att jag hade mycket svårt för stora förändringar när jag växte upp. Att bli bortryckt från sina föräldrar, och placerad i ett hem på en annan ort, är väl en av de största förändringar man kan göra i en annan människas liv.

Sedan vill jag också påpeka att jag är alldeles nöjd med min Asperger. Jag skulle inte vilja leva ett liv utan den. Det finns mycket positivt med den diagnosen, även om det finns negativa sidor också. De flesta av de negativa sidorna står dock ett oförstående samhälle för.

/Mizhou

[edit rättade felstavning]

Mizhou

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 7
  • Karma: 0
    • Visa profil
Re: Visst förekommer godtyckliga placeringar!
« Svar #19 skrivet: 11 december 2005, 11:55:22 AM »
Hej!

Citat från: "Ruby Harrold-Claesson"

fallet Lasse & Karin i Oskarshamn


Jag kommer ihåg det först reportaget som gjorde om Lasse och Karin. Föräldrarna hade blivit diagnosticerade som lätt förståndshandikappade, vilket jag vänder mig mot. Jag har i och för sig aldrig träffat dem, men jag insåg mycket snabbt att det inte stämde. De syntes mycket tydligt att de var autistiska. Jag har själv en autismdiagnos, och jag ser sådant på en gång. Jag vet flera föräldrar, som har autismdiagnos, och de är alldeles utmärkta föräldrar. En del behöver dock lite hjälp att strukturera upp saker och ting. Det gäller t.ex min syster, som fick beviljat boendestödjare av kommunen. De hjälpte till att strukturera upp vissa saker, som t.ex att göra scheman för barnens morgon- och kvällsrutiner. Det har hjälpt dem mycket.

Nu klarar de sig på egen hand, och min syster är dessutom ute och föreläser om dessa funktionshinder och om strategier för att hantera vardagen.

Lasse och Karin i Oskarshamn hade också kunnat ta hand om sitt barn, med lite stöd. Deras föräldrar erbjöd sig också att hjälpa till, men trots det så beslutade kommunen att omhänderta barnet.

Läs mer på min systers websidor IConLife