Frfattare mne: Kan man någonsing bli hel igen?  (lst 1970 gnger)

Bensmamma

  • Newbie
  • *
  • Antal inlgg: 26
  • Karma: 0
    • Visa profil
Kan man någonsing bli hel igen?
« skrivet: 04 maj 2005, 22:41:56 PM »
Jag vet- jag borde vara lycklig! Jag ÄR lycklig. Går nästan dagligen in här och läser den ena sorgliga historian efter den andra om föräldrar vars barn genom fruktansvärda metoder blivit bortförda från dem och utan någon större chans att få en upprättelse. Barn är inte trovärda eftersom dom är lojala. Och ett barn som skyddar sin förälder och vill hem till dem är naturligtvis "sjuk" eftersom de har ett onormalt ansvartagande och lojalitet jäntemot föräldern.

Jag har fått tilbaka min son. Och på de viset är jag lyckligt lottad. Men om livet ändå vore så enkelt. Om jag ändå kunde glädjas åt tiden då vi nu lever i hop som en familj och har det bra igen. Men de är ju just de... Livet är ju inte så enkelt. Känslora finns ju där. Komplicerade och svåra att rubba. Minnena kommer ju aldrig någonsing att försvinna. Oavsett hur många vackra sommadagar vi kan leka i parken eller hur många myskvällar framför tv,n vi kan ha. Minnet av hur han en gång togs så lätt i från mig. Hur han skrek och grät när han gled bort från min famn. Dagarna då jag låg sömnlös och undrade om jag någonsing skulle få känna hans mjuka kinder mot mina eller få se honom växa upp.

Hade jag sagt tillräckligt många gånger att han var det bästa som hänt mig? Visste han hur mycket jag älskade honom? Hur många dagar , veckor eller månader skulle de ta för honom att glömma bort mig?

Nej ett återförenande mellan min son och mig i all ära. Men de psykiska menen som socialen gett mig och min son kommer de någonsin försvinna. Kan jag någonsing slappna av , våga vara mig själv utan att vara rädd att någon ska se mig, och tycka att jag är en okompetent mamma?

Hur kan jag vara säker på att det fruktansvärda inte händer igen? Det kan jag ju inte. Så hur går man vidare med de i bakhuvdet? Kan man nånsing bli hel?