Författare Ämne: Varför snöar vi alla in på mamma eller pappa?  (läst 3315 gånger)

Ankungen

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 1
  • Karma: 0
    • Visa profil
Varför snöar vi alla in på mamma eller pappa?
« skrivet: 24 januari 2006, 23:12:35 PM »
Barnen då? Om en pappa har blivit oskyldigt dömd så handlar debatten om hur alla myndigheter och rättsväsendet bara lyssnar på mammor och om en mamma anklagar en fader så handlar det om hur samhället bara lyssnar på fäder. Barnen då? Det är väl de man ska lyssna på?!

Tyvärr är det så att brott är så himla svårt att bevisa och alla som begår de gör ju garanterat allt i sin makt för att eliminera alla bevis redan innan granskning sker. Det kommer aldrig gå att döma efter sanningen då allt inte går bevisa. Det går lika lite att bevisa om en mor har programmerat sitt/sina barn. Jag har dock svårt att tro att en mor eller far kan programmera sitt barn till att tro något sådant eller att hitta på något sådant när barnet har en trygg och kärleksfull relation till sin förälder. Om barnet säger sig ha blivit utsatt för övergrepp, så bör det vara en varningssignal till att något är fel. Egentligen spelar det ingen roll om det är sexuella övergrepp eller inte. BARNET mår i alla fall inte bra i sin situation.

Det viktigaste är dock att barnen hamnar i en trygg situation och det är knappast att vara utsatt för övergrepp. Om det nu var falska anklagelser, så är det ju väldigt synd för mamman som kommer att få en usel relation med barnet i framtiden och barnet då barnet äntligen inser. Om barnet däremot tvingas bo hos en förövare och bli utsatt för övergrepp och kränkning så lär det sluta med mycket problematiska psykiska besvär för barnet. Många gånger blir de själva kriminella, missbrukare, självmordsbenägna och fortsätter att vara offer i andra situationer. Man kan ju fråga sig vad som är bäst?

Jag anser att man ska lyssna på barnets vilja och i stället ha noggranna uppföljningar på hur barnet mår.

Jag som mor, anser att det viktigaste är att BARNET blir lyssnad på och tagen på allvar och får växa upp där det är en garanterad trygg plats.

I mitt fall, har min dotter (I dag 13 år), tvingats bo hos sin far, som bevisligen misshandlat henne fysiskt. Det finns inga bevis för psykisk misshandel eller sexuella övergrepp om man bortser från hennes egna ord och skola, men det bortser man från. Myndigheter har dessutom mer eller mindre bett henne att ta tillbaka sina anklagelser genom indirekta hot. Anklagelserna kommer bevisligen INTE från mig.

Min dotter känner sig så kränkt och är fylld av så mycket aggressioner gentemot samhället. I dag anser hon att hon inte blivit utsatt för sexuella övergrepp, man kan ju fråga sig varför! Tyvärr kan jag inte skriva hela berättelsen här för den skulle bli alldeles för lång.
"Låt inte ditt förflutna, bli din framtid!"

paraphilia

  • Gäst
Varför snöar vi alla in på mamma eller pappa?
« Svar #1 skrivet: 23 april 2006, 13:03:37 PM »
Citera
ag har dock svårt att tro att en mor eller far kan programmera sitt barn till att tro något sådant eller att hitta på något sådant när barnet har en trygg och kärleksfull relation till sin förälder. Om barnet säger sig ha blivit utsatt för övergrepp, så bör det vara en varningssignal till att något är fel.


Jag rekomenderar att du tar en titt på all ritualövergrepp fall i USA, där finner du tillräckligt med argument för att kasta tvivel på ditt påstående.