Till Pelle!
De får inte göra sådana utredningar som de gör. Du är inte ensam om att ha blivit angripen utav dessa såkallade socialutredare, vi är många.
Anledningen till att de fortsätter med sina bedrägeri utredningar är den att socialkonsulenterna är på deras sida. Läs mina inlägg så förstår du vad jag menar. Jag säger som Jan-Olof och alla vi andra, vi måste samla oss tillsammans allihop och göra en gruppanmälan. Det gäller alla i hela landet. Alla måste komma, inga får hålla tyst, det är slut på detta tigande.
Det är en av anledningarna till att det får fortsätta, att de flesta familjer håller tyst. Det är så sjukt, ibland blir jag så arg så jag tycker illa om alla dessa tigande föräldrar, att ingen av dem säger något, är det verkligen så många som är nöjda över att man tar deras barn, har de gjort så hemska saker att de inte törs visa upp sig? Eller är alla skrämda till tystnad,
VAR ÄR NI ALLIHOP???
Jag har stött på ett flertal föräldrar vars barn har blivit omhändertagna
utav socialutredare på liknande sett som oss, jag har talat om för dem att jag är utsatt för detsamma, att utredarna ljuger, men hur jag än har ansträngt mig att få dessa föräldrar att förstå mig så vägrar de. De bara hör sig själva, de förstår inte att jag är gammal i gården och har redan gått igenom hela överklagande-ritualen, nej de reagerar likadant som de flesta andra de tror att det bara är de som blir bemötta på detta sätt, så skall de ändå överklaga och kämpa sin egna kamp mot politikerna i stadsdelsnämnden, länsrätten, kammarrätten, regeringsrätten, eu-domstolen de fattar inte att det redan har varit tusentals innan dem som har fått avslag, avslag, avslag, det går som på löpande band när de nya kommer faller de gamla av, ingenting händer. Samma procedur, om och om igen, år ut, år in, snurriga, chockade, förvirrade mammor och pappor. Socialutredare som ljuger, misstänker, skriver äckliga tjänsteutlåtanden, att de orkar att hålla på, de är i en sjuk symbios med varandra, de håller ihop och samarbetar med varandra, från sociala till eu-domstolen, de är som en stor familj enade tillsammans mot oss utvalda. De får använda sig utav sina sjuka metoder mot oss föräldrar och mot våra barn för att de är helt säkra på att de tillsammans gör storverk, DE räddar våra barn från oss.
De tar våra barn. Ger bort dem till främmande människor. Där får de leva och växa upp och lära sig deras traditioner. Den enda som besöker mitt barn är en utvald person som jag träffat en gång i några minuter för nio år sedan som jag ogillade direkt för jag tyckte hon verkade helt borta, hennes titel var familjehemsinspektör. Jag sa till dem alla ,chefer och stadsdelsnämnd att jag inte ville att hon skulle vara någon inspektör åt min son, de struntade i vad jag sa. Hon kunde inte prata med mig, vi fick ingen kontakt. Vad skulle hon inspektera för någonting, hur ett främmande barn har det,skulle hon kunna prata med mitt barn hon visste ingenting om oss. Undrar hur mitt barn har haft det dessa nio år, usch!
Läs vad vi andra har skrivit och svara gärna på våra inlägg. Hoppas att det kommer fler in på detta forum. Vi måste vara fler!
Jeanette
