Författare Ämne: Människors Värde över det materiella ?  (läst 2302 gånger)

XerXez

  • Gäst
Människors Värde över det materiella ?
« skrivet: 14 mars 2005, 14:44:25 PM »
Vore det inte på tiden med en gemensam aktion också mot LVU,eller är tvångsmetoderna mot barn o föräldrar mindre viktiga? Begrunda gärna nedanstående artikel.

Anmälan angående Tingsrättens beslut att låta Antipiratbyrån tillsammans med Kronofogdsmyndigheten storma Bahnhof

Efter dagens nyhet om vad som har hänt Bahnhof Bredband AB så har jag tillsammans med några andra bestämt oss att anmäla Stockholms Tingsrätt och den aktuella Rådsmannen till Justititeombudsmannen för tjänstefel.

Uppdaterat: Jag hade aldrig i mitt liv trott att det skulle bli över 1600 st som skrev upp sig på mindre än 24 h. Jag kommer nu tillsammans med dem som har mailat mig med förslag och ändringar fixa ihop ett vassare förslag och låta sidan vara igång under helgen. Hur som helst så har vi slagit det uppsatta målet vid 1000 st som vill vara med på en anmälan. En stor nyhetsmedia har redan kontaktat mig så jag hoppas det kommer bli flera som gör de efter helgen.

Uppdatering 2: jag vill tacka alla som har skrivit upp sig. Tillsammans är vi stark. Jag har nu tillsammans med två andra fixat en ny text för anmälan som är mer juridisk korrekt. Jag har tagit alla era mail i beaktning men det slutgiltiga blev det som står här nere. Jag kommer även att skicka en text med bakgrundsinformation till alla medier om varför vi gör den här anmälan. // Robert

Extremt bra länk:
http://kommentar.typepad.com/k/2005/03/nya_spnnande_rt.html

Länkar:
www.idg.se
www.undertexter.se
www.piratbyran.org
www.jo.se


Öppet brev till Sveriges journalistkår

Med anledning av den intrångsundersökning som företagits hos en
Internetleverantör i Stockholm kommer en JO-anmälan lämnas in under
dagen, bakom denna står 2846 personer. Nedan följer en kort bakgrund
och förklaring till nämnda anmälan.

Först en kommentar till följande citat, hämtat från www.jo.se.

"JO överprövar inte innehållet i domar och beslut. Den som vill ha
ändring i en dom eller ett beslut bör överklaga - vanligen hos en
förvaltningsdomstol eller en hovrätt - snarare än klaga hos JO."

Eftersom vi inte är part i målet finns ingen möjlighet för oss att
överklaga. Detta trots att vi i allra högsta grad berörs av det beslut
tingsrätten fattat. Av denna anledning väljer vi att trots ovanstående
citat göra denna anmälan till JO. Vi vill poängtera att vår anmälan
inte är att se som något överklagande av beslutet, utan endast ett
krav på att omständigheterna kring det utreds.

Bakgrund

Den gemensamma JO-anmälan som inlämnats skall ses mot bakgrund av den
senaste tidens korståg mot allt vad fildelning och Internet heter.

I en tid då varken den första, andra eller tredje statsmakten tycks ha
någon kontroll över utvecklingen på upphovsrättsområdet har vi känt
oss nödgade att vidta de åtgärder vi kan. En ny lag träder sannolikt i
kraft den 1 juli 2005, innebörden av denna är att i princip all
nedladdning blir förbjuden. För den enskilde Internetanvändaren
framstår det som omöjligt att vid varje nedladdning förvissa sig om
att tillhandahållandet av verket i fråga godkänts av dess
rättsinnehavare. Följden blir alltså att många års utveckling på detta
område riskerar att tillintetgöras.

Givetvis har vi ställt oss frågan om ett sådant lagförslag verkligen
kommer att kunna antas av Sveriges riksdag. Som bekant föresätter sig
ju dess ledamöter att företräda folket, ett folk som knappast kan vara
bekänt av denna lagstiftning, eller?

Som vi ser det har media hjälpt till att skapa förutsättningar för att
den nya lagen ska antas, genom att på ett minst sagt oprofessionellt
sätt konsekvent publicera antipiratbyråns partsinlagor. Genom detta
förfarande har självklara frågor, som att nedladdning av
upphovsrättsskyddat material vilket redan offentliggjorts under inga
som helst omständigheter är olagligt, beskrivits som "gråzoner".
Allmänheten har alltså matats med information ägnad att öka deras
mottaglighet för inskränkningar i deras frihet att ladda ned material
från Internet.

När så allmänheten fåtts att tro att det redan kan vara olagligt att
ladda ned upphovsrättsligt skyddade verk kommer antipiratbyrån och
dess lobbyister med lätthet kunna förmå folkets representanter att
rösta igenom denna dödsstöt för de senaste årens utveckling.

Man skulle kunna tro att detta vore nog för antipiratbyrån, men mycket
vill som bekant ha mer, och gärna utan att behöva vänta. Visserligen
kan man förstå med vilken entusiasm de föresatte sig att bemästra även
domstolsväsendet, när man betänker hur smidigt det tycks gå med både
media och riksdag.

Här nås en intressant punkt i historien, antipiratbyrån ifrågasätts.
Man skulle kunna vänta sig att medierna står för detta ifrågasättande,
de beskriver ju sig själva såsom granskande och opartiska. Men nej,
det är allmänheten själv som i sällan skådad omfattning anmäler
antipiratbyråns låtsaspolisverksamhet i form av massiv
personuppgiftsregistrering till datainspektionen.

Det senaste i denna följetong är den minst sagt tveksamma
intrångsundersökning som skett hos en svensk kommunikationsförmedlare.
Här ser vi ytterligare ett exempel på den ständiga upptrappningen av
konflikten, eller om man så vill det senaste steget i antipiratbyråns
legalstrategi.

I väntan på att media ska vakna fortsätter allmänheten att stå för den
opartiska och granskande journalistiken.

JO-Anmälan:

Allmänt

Denna anmälan avser Stockholms tingsrätts beslut om att bemyndiga tvångsåtgärder i mål nr T 8991-05. Den kritik jag ämnar framföra är tvehövdad, varför den nedan skall behandlas under två olika rubriker; Tvångsåtgärders proportionalitet respektive tvångsåtgärder mot tredje man. Uppdelningen är emellertid av redaktionell art, varför de fel och brister som påpekas bör ses som en helhet.


Redan inledningsvis bör dock vikten av den aktuella frågan understrykas. Vi lever idag i ett allt mer digitaliserat samhälle. Ett utmärkt exempel på detta är internets utbredning och betydelse. Vi talar inte längre om en hobby för ett fåtal tekniskt initierade individer, inte heller om en ”fluga” som snart kommer att försvinna. Nej, det moderna samhället bygger allt mer på användningen av internet. För flertalet av landets studenter är det exempelvis inte möjligt att sköta de administrativa aspekterna av kontakten med universitet och högskolor på analog väg. Internet har således blivit en integrerad del av samhället. Av denna anledning finns det enligt mig ingen principiellt hållbar anledning att betrakta området på ett sätt som skiljer sig från andra typer av mänsklig kommunikation. Det är därför av vikt att rättsväsendet med kraft värnar om skyddsintressen såsom exempelvis individens personliga integritet även på internet.


Tvångsåtgärders proportionalitet

Då jag läste den ovan nämnda domen fann jag till min förvåning att tingsrätten hade bemyndigat käranden att utröna inte enbart faktorer av intresse för att avgöra vilka som låg bakom tillhandahållandet av det eventuellt otillåtna materialet, utan även vilka personer som hade laddat ner detsamma (Se TR:s dom under rubriken ”beslut”, punkten 1 i). Detta beslut bör nämligen betraktas mot bakgrund av att det i nu gällande svensk rätt inte på något vis är att betrakta som olagligt att ladda ner upphovsrättsskyddat material, under förutsättning att det redan gjorts tillgängligt för allmänheten exempelvis genom försäljning i butik. Den aktuella punkten är således förbryllande. Då beslutet självt inte lämnar någon som helst motivering till varför denna lydelse har valts återstår endast för mig att dra en egen slutsats. Enligt mig finns det endast en rimlig och lagenlig sådan. Den information som erhålls genom denna del av beslutet skall användas för att undersöka i vilken omfattning det aktuella materialet har laddats ner. Detta är enligt mig helt onödigt. För att uppnå det syfte som käranden har haft räcker det utmärkt med att utröna antalet nerladdningar.


Detta är en aspekt som borde ha beaktats då beslutet om att tillåta en intrångsundersökning fattades. För att kunna ta ett sådant beslut har tingsrätten nämligen att tillämpa den proportionalitetsprincip som kommer till uttryck i 56a§ 2 st UPL. Vid en sådan skulle således kärandens i praktiken obefintliga intresse av att utröna identiteten hos nerladdarna ha vägts emot de sistnämndas legitima intresse av att inte få uppgifter om sin handel och vandel utlämnade till personer de inte vill delge sådan information. Enligt min mening bör utgången av denna avvägning stå klar för de flesta bedömare. Huruvida tingsrätten har missbedömt denna rättsfråga eller över hvuud inte reflekterat över den är på grund av beslutets bristfälliga motivering omöjligt att svara på.


Tvångsåtgärder mot tredje man

Jag anser att motparten bör ses som en sådan tredje man propositionen gällande intrångsundersökning nämner. Enligt min mening bör Internetleverantörer av denna art bedömas analogt med det speditörsexempel nämnda proposition tar upp. Intrångsundersökning får således över huvud inte företas hos motparten. En förutsättning för att en sådan skall få företas hos tredje man måste vara att antingen personalen, eller motparten själv, deltagit i den verksamhet ansökan gäller. Av beslutet kan ingen sådan information utläsas, vilket måste betyda att beslutet är felaktigt. Har sådan information funnits, och även lagts till grund för beslutet, anser jag att beslutet är så dåligt motiverat att JO måste påpeka detta.


   
 
   

   
 Hittils 2847 som har skrivit upp sig!  
   

   
 Jag vill tacka alla som har ställt upp på anmälan  
   

   
 
   
 



Ruby Harrold-Claesson

  • Global Moderator
  • Newbie
  • *****
  • Antal inlägg: 690
  • Karma: 1
    • Visa profil
Flyttning till Övriga frågor
« Svar #1 skrivet: 18 mars 2005, 09:45:01 AM »
Bäste XerXez,

Jag vore tacksam om du kunde kopiera over det här inlägget till sektionen "Övriga frågor".

Vi kan fortsätta debatten där.

Tack på förhand

Vänliga hälsningar

Ruby Harrold-Claesson
Ordf. i NKMR