Författare Ämne: PSYKIATRI OCH RÖRELSE  (läst 1460 gånger)

nessling

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 11
  • Karma: 0
    • Visa profil
PSYKIATRI OCH RÖRELSE
« skrivet: 06 mars 2005, 13:40:30 PM »
PSYKIATRI OCH RÖRELSE

Alla har sett tigrar och lejon i zoologiska trädgårdar. I en liten bur går de fram och tillbaka. Jag har sett och hört intagna brottsmisstänkta gå fram och tillbaka på samma sätt i sina små celler eller i promenadgårdens “tårtbitar”.
Efter en bilolycka fick jag knäet och revbenen skadade. Jag tvingades under en tid att hålla mig till sängen och “fick spader” av allt stillaliggandet och stillasittandet.  
Vi är gjorda för rörelse! Det är inhumant och tortyr att hålla människor inspärrade i små utrymmen under lång tid. Det förvånar mig inte alls att människor med redan instabilt psyke blir sämre och gör något oöverlagt. Jag har talat med brottsmisstänkta från Säters mentalsjukhus, som beskrivit “vården” där. Det var en primitiv våldsvärld, där väktarna (vårdarna kan jag inte kalla dem) kastade sig över och dopade alla som verkade på minsta sätt störande. Rutinerna fick inte ändras. Man fick inte ha sin egen vilja och åsikt t.ex. när det gällde den personliga, privata ekonomin.
Jag skulle därför vilja föreslå att man först i liten skala, och om det sen föll väl ut sprida det till fler och fler anstalter, provade militära hinderbanor på mentalsjukhus där patienterna istället för att dopas med livsenergistjälande gifter gör aktiva människor till vårdpaket avreagerade sig fysiskt.
I danska fängelser vill man nu förbjuda skrotlyftning ty representanter från t.ex. organiserad kriminalitet tränar sig till muskler som de använder mot vårdarna som inte är fysiskt starka nog att kunna försvara sig. Frustrerat frågar de nu: Om vi inte har skrot att lyfta, hur ska vi då fördriva tiden vi måste sitta här. Jag vet. Det kommer att bli mera våld. Man kommer att springa på väggarna, slåss med varandra, provocera vårdarna.
I England satt en intagen som hade behov av att röra sig. Han hade av fängelsedirektören fått tillåtelse att springa rundor på kvällstid. En vakt fanns hela tiden med, kanske tog tiden för honom. Och efteråt gick han lugnt tillbaka till sin cell. Med tiden gjorde de överenskommelsen att han kunde få löpa utanför fängelsets murar om han bara kom tillbaka. Det var ett förtroende som han aldrig svek.
En del kriminella eller psykiskt sjuka våldsmän behöver kanalisera de extra engergierna på ett sunt och ofarligt sätt.
Nu göds de och får inte avreagera sig.
Är detta praktiskt och tidsenligt?