Författare Ämne: Barnen betalar priset för din tystnad!  (läst 3314 gånger)

Lillamy

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 64
  • Karma: 0
    • Visa profil
Barnen betalar priset för din tystnad!
« skrivet: 23 februari 2005, 15:24:56 PM »
Hej Alla!

Jag har fått nog iofs mer en nog. Sitter här och funderar över vad i hela fridens namn det är för fel på vårat samhälle i dag och på dagens människor.

Alla har vi ett människo värde oavsett nationalitet eller uppväxtförhållande
om man är rik eller fattig,utseende osv...

Jag tycker att vi alla borde skämmas och tänka efter!
Vi sviker våra barn genom med att vara tysta och låta myndigheter samhället domstolar media mm köra över oss och tysta ner oss för vi tilllåter dom göra det för för få vågar göra sin röst hörda.

VI FINNS VI EXISTERAR VI HAR ETT VÄRDE!!!

Vem skadar vi med att vara tysta?? JO BARNEN
barnen som är omhändertagna dom både sviker vi och skadar vi genom att inte göra oss hörda och inte gå tillsammans ut och skapa opinion protestera demonstrera och göra oss hörda..

Jag har inte vågat innan jag lever ju med skyddade personuppgifter men nu i 3 månader har jag gått ut mer och mer och nu med livet som insatts jag har endå inget liv när jag inte får varken se eller leva med mina barn jag vägrar leva ett liv utan dom..

Vändpunkten :Mina barn sa till mig varför gör du inget mer mamma varför älskar du inte mig varför får jag inte komma hem hadde du älskat mig som du säger så skulle du göra allt för att få hem mig!!Jag vill inte bo här utan hemma hos dej mamma inte i  familjehemmet dom gör mig illa dom är inte snälla jag är rädd ta hem mig mamma lämna mig inte!
Prata med dom som bestämmer jag vill hem mamma varför sviker du mig det du gör är inte tillräckligt mamma!!Jag vill inte leva om jag inte får vara med dej mamma jag hatar livet får jag inte komma hem tar ja livet av mig.

Dom här orden kommer från en 8 åring och en 4 åring mina barn!
Att vara en maktlös mamma i detta Martyr maktmissbrukande sverige.

Socialen har mer makt en regeringen och stadsministern.
Maktmissbruken och frihetsberövarna får herja fritt...
Jag VÄGRAR låta dom förstöra mina barn mer.

Vågar man inte så vinner man inte.
Jag har brytit min tystnad trots dödshot och hot från myndigheter och andra....

Dom som vill göra nått och protestera kan höra av sig jag kommer SLÅSS
för mina barn och mitt liv.

Om vi inte hörs mera här på listan så önskar jag er alla lycka till i kampen...
Jag har förstått att jag inte har lång tid på mig och att jag lever på lånad tid innan socialen eller exet får tag på mig men jag kommer inte att ge mig utan en fight nu gäller det att överleva och inte bara slåss för mitt liv utan för mina barn.Mina barn är idag omhändertagna och har bott i en misshandelsfamilj i över 2 år och bevis finns åklagare,polis,socialtjänst gör inget, jag såg blåmärken och andra märken soc lät inte mig ta barnen till läkare eller att dom åkte dit med dom, mina barn nekas vård och har berättat om en massa hemska upplevelser och familjen har kontakt med mitt ex som jag har skyddade personuppgifter för.
Bevisen försöker dom undanröja och tysta ner vi lever inte i demokrati.

Sköt om er och var rädd om er ta bort räddslan och munnkaveln gör det för eran skull och för era barns och andra barns liv  och familjer som myndigheterna kommer att förstöra.
Styrkekramar från eran vänn som slåss för LVU familjer och barns rättigheter.....Snart i minnet om inte lagen ändras....
///SOS Lillamy....
Mamma med lvuade barn 02.Hon slåss för dom mänskliga rättigheterna & föräldrarnas barnens till att leva som en familj.Skänker speciellt tankar till dom barn/föräldrar som är bara ett minne blott idagsom inte klarade av splitringen.Må ni vila i frid.

Ruby Harrold-Claesson

  • Global Moderator
  • Newbie
  • *****
  • Antal inlägg: 690
  • Karma: 1
    • Visa profil
Re: Barnen betalar priset för din tystnad!
« Svar #1 skrivet: 23 februari 2005, 16:12:31 PM »
Jag kan inte låta bli att känna den heliga vreden som ger sig till uttryck bland debattörerna på NKMR:s Diskussionsforum.

Om inte ni föräldrarna till de konfiskerade barnen reagerar, vem ska då reagera? Har ni läst vad fd lagman i Solna tingsrätt Brita Sundberg-Weitman skrev i förordet till boken Fallet Alexander - Ett beslagtaget barn.? Läs gärna också professor Sven Hessles artikel om Fallet Alexander. Svenska Dagbladet vägrade att publicera hans artikel. Läs också Martin Hongistos artikel Alexandergate. The state child-abuse case that shook Sweden.

Ingen har satt sina barn till världen för att socialarbetarna ska auktionera ut dem runt om i Sverige. Ingen har satt sina barn till världen för att socialarbetarna ska skänka bort dem till sina barnlösa kompisar som väntar i adoptionskön. Se Kommunen skänkte bort vårt barnbarn och Förtäckta adoptioner -Två fall.

"Det är i fosterhem som barn far illa" var temat för NKMR:s Symposium i juni 2003. Bo Nessling skrev i detta forumet Barn far illa i fosterfamiljer. Det vet vi ju redan. Men socialtjänsten och förvaltningsdomstolarna fortsätter att tvångsomhänderta barn och placera dem i fosterhem helt i onödan. Detta är ödeläggande för barnen, deras familjer och hela samhället.

Det är familjen - inte socialtjänsten - som är samhällets grundsten. Barn som berövas sina föräldrars kärlek och omsorg för att bli försörjningsobjekt åt välavlönade fosterföräldrar råkar mycket illa ut. De toppar statistiken beträffande låg utbildningsstatus, brottslighet, psykiska problem, sociala problem och självmord.

Sveriges regering måste städa upp i det här sociala välfärdsträsket om de vill att landet även i fortsättning ska njuta av den högaktning som det inte har gjort sig förtjänt av. Omvärldens ögon ser vad som pågår i Sverige.  

Ruby H-C

Jeanette

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 91
  • Karma: 0
    • Visa profil
Måste vi behöva vara rädda?
« Svar #2 skrivet: 26 februari 2005, 17:23:32 PM »
Sektionschefens Ulf Haags ord när han hade tagit mitt barn! 1996.
Du får överklaga till socialnämnden om att LVU upphör, om du vill få hem
ditt barn! Allt det du säger kommer att vändas emot dig!

Sektionschefen U. Haag hade pratat till mig i några minuter, sedan slutat mötet . Fyra dagar efter tog han mitt barn. Gav bort min son.

Tre dagar efter det hade han skrivit ett intyg som saknade underskrift utav läkare, att jag skulle vara paranoid och psykotisk.
Jag blev så rädd!
De tog mitt barn och skrämde mig så mycket!

De gjorde mig förvirrad jag ropade på hjälp, men mina ord kvävdes, jag ville gallskrika, skrika hjälp!!! Men det gick inte!

Jag åkte in till stan i min desperation med plakat och hemmagjorda flygblad, folk stannade upp lyssnade försökte förstå, men inte tillräckligt!

Jag satt på tunnelbanan och pratade högt, folk tittade på mig, en del förstod och sa något tröstande ord!

Mina kvävda ord på hjälp gick inte fram! Det känns som att vara instäng i en konservburk!

Rädd! Rädd! Rädd!

Jag blev så trött! I perioder orkade jag ingenting! Jag fick posttraumatisk stress, panikångest anfall, då jag måste ha lugnande!

Mitt barn borta, ingen ringer, dagar, nätter, tiden bara går . Nio jävla år utan mitt barn!

Man får inte svära! man får inte bli arg, då är man aggressiv! så tycker socialkärringarna!  Okay då! är jag väl aggressiv, lite!

Säger det igen!       NIO!, ÄCKLIGA!, FÖBANNAT ÄCKLIGA ÅR!

Jag önskar mig modiga människor som hjälper oss att framföra det vi säger! Som fattar vad det handlar om!
Nästa julafton!

Jag vägrar också att vara tyst!
                             Jag älskar min son!

Det finns ingen mening med livet! om man inte får uppleva och upptäcka det tillsammans med sitt barn!


                                                           Jeanette

patricia

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 20
  • Karma: 0
    • Visa profil
nn
« Svar #3 skrivet: 02 mars 2005, 09:58:09 AM »
nn

BlackMist

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 13
  • Karma: 0
    • Visa profil
Barnen betalar priset för din tystnad!
« Svar #4 skrivet: 02 mars 2005, 22:34:58 PM »
Jag blir ledsen och arg när jag läser allt som händer...och att det händer allt fler föräldrar  Fredagen den 4 ska man på möte med soc och höra att dom ska flytta våran dotter  från den trygghet hon har hos denna fosterfamilj,jag har turen att denna fosterfamilj inte heller har förtroende för soc och står på våran sida ska till och med vittna i kammarätten till våran fördel...har pratat mycket med fosterfam, och fått höra att dom ska flytta våran flicka till en annnan fosterfam för att sociala tycker att denna familj som våran flicka är hos nu sedan hon föddes är för gamla.
Inser inte sociala att det dom gör nu kommer att skada våran flicka för livet har till och med barnpsykolog sagt samt barnläkare...hon kommer att känna sig otrygg hela livet och få allvarliga men för livet.....om sociala ska flytta henne nu hon är bara 2 månader gammal våran dotter...jag blir så arg, tänkte också fråga att vi håller ju på och processar nu då får väl sociala egentligen inte flytta våran dotter? det är väl övergrepp i rättsak? vi har inte ens blivit underättade av soc att dom skulle flytta henne utan fick reda på det utav fosterfam. Hur går man tillväga om man vill anmäla övergrepp i rättsak?
Mvh Linda
Linda alias BlackMist