Sitter här och begrundar DN:s artikel.( Ännu ett fall till samlingen.)
Janne Josefsson fick snytingar för han ratade Hjördis Flodström-Nilsson,
när hennes bedömningar i Oskarshamns-fallet välvilligt gick "experterna"
till mötes. Hennes roll i det "Välregisserade skådespelet", som hon själv
beskriver Uppdrag granskning, blev tydligen en missräkning.
Här dyker upp ett fall där både familjebehandlarna och sköterskan på BVC
vittnar om att barnet i fråga utvecklas bra hemma hos sina föräldrar med
psykiska handikapp. De får hjälp med 50 tim i veckan.
Den här positiva bedömningen passade inte individ-och familjenämnden i Västerås. Precis som i Oskarshamn hade man tydligen föregått med sitt beslut. Den här modellen att avlägsna personer som står i vägen - den
känns igen från många icke demokratiska länder.
Hur länge ska Socialtjänsten få fortsätta med sin maktfullkomlighet och diktatur?
"Vi ska göra allt för att ge stöd till familjen i samförstånd med föräldrarna"
säger enhetschefen. Är det fler än jag som tvivlar?
Nu ser man till att ersättarna tar på sig kritiska glasögon och kommer med helt andra bedömningar.
Jag tror att de flesta föräldrar - åtminstone när det gällt första barnet-
haft "begränsad utbildning och inte vetat vilka signaler de skulle tittat efter" som sagda chef uttrycker det, enligt DN.
Om nu Kammarrätten anser att föräldrarna klarar av barnet, om de får stöd, är det ju närmast individ-och familjenämnden i Västerås som saknar
kompetens. "Det handlar inte om hämnd", säger enhetschefen.
Tro´t den som vill.
BIA