Författare Ämne: Min svärfar dog nyligen.  (läst 1330 gånger)

Bo Nessling

  • Gäst
Min svärfar dog nyligen.
« skrivet: 15 februari 2005, 16:21:14 PM »
En god socialdemokrat har gått ur tiden. Han lämnade efter sig många olösta problem pga sin hans inställning till saker och ting.
1. Han har alltid varit en trogen och god socialdemokrat av den typ som röstar på Partiet, därför att det under hans föräldrageneration rått en allmän fattigdom i hela västvärlden - också i Sverige.
2. Dessa socialdemokrater säger: ”Man vet vad man har, inte vad man kan få” och då menar de att det aldrig kan bli mera positivt än så här.
3. Och ”det händer aldrig”.
4. ”Man ska aldrig ligga andra till last” även om man via skattemedel har rätt till hjälp vid behov.
Min hustru sa: ”Han är en symbol för Sverige!”

Faktiskt. Sverige har också olösta problem och många mycket länge. Man vet vad man har, inte vad man kan få. Hur skulle annars ett minoritetsparti kunna styra ett helt land under så lång tid samtidigt som alla goda löften bryts. Allt har fördyrats, servicen har sparats bort. Vad sparar man till? Till de få? Folk har i alla fall fått det mycket sämre.
- Tyvärr har heller inte oppositionspartierna lärt något. Vem som helst kan trycka på alla de gamla kända knapparna och få exakt samma reaktioner.
- Folkhemmet, välfärden beskattas bort, slopas därefter. Sovjetiska gräddfiler uppstår, som ger samfundets toppar rätt till skattebetalda ferie- och fotbollsresor i statens eget flygplan, de får vård i egen stad, vård som nekas andra, mm. Milda särlagar enbart för makthavare. De styrande politikerna, makthavarna och näringslivets toppar, har ofta på provocerande sätt visat total brist på empati. Man förstår ingenting. Inte ens domstolar förstår människors frustrationer över konstiga, orimliga och ologiska domar.

Detta att göra rätt för sig innebär att inte kritisera dem som Makten haver, dvs partitopparna. Man ska heller inte kräva sin rätt för det är ju att kritisera Partiet, sätta sig i motsatsställning. Det gör man bara inte. Hur ska då ett alltmera arrogant och empatilöst samhälle kunna förbättras?

Det händer aldrig, därför behöver man inte gardera sig, förbereda sig. Strax innan tsunamin erbjöd man utrikesdepartementet och dess personal en katastrofkurs. Ansvarig utrikesminister och statsminister tackade nej. De har ingen anledning att deltaga. Inte heller när larmet gick. De egna nöjena, teater och julfirandet, prioriterads medan folk vadande bland lik och skrek på hjälp. (Vad är det för några som rekryterats till UD:s telefoner? Skulle tsunamin vara en sak för försäkringsbolag? Vet man inte hur personlistor med överlevande ska användas, fråga!) När tusentals människor dör, ruttnar bort, sänder man fyra man till att reda upp allt, finns ingen rimlighet i fattade beslut? Sverige har alltid hyllat s.k. tyst diplomati. Jag har alltid trott att det varit eufemismen för inkompetens och lättja. Något tyder på det.
- El-bolag tjänar grova pengar, skryter med det och lär inte av misstagen. Varje stormvinter leder till samma katastrofer för brukarna och deras djur, som får betala.
- Svenska ansvariga gör som japanen, vars tak läckte. Taket läckte när det regnade. Då kunde han inte göra det. När solen sken och det var uppehållsväder fanns ingen anledning att reparera hålet i taket. Därför blev det aldrig reparerat.

När H. M. Konungen säger att handling är bättre än icke-handling och livet kräver mod så är det inget politiskt uttalande han gör. Det är en allmän levnadsregel. Den har svenska ansvariga makthavare ännu inte lärt sig. Det är lättare att göra det till kritik mot Monarkiet, ack så ynkligt!

När Bush ville ha Iraks olja för egen del startade han krig och ockupation. Dit spred han den amerikanska demokratin (”äldst i världen” hävdar han dumt okunnigt) - just som amerikanarna gjort i många andra länder t.ex. Japan med atombomben och Viet Nam där gifteffekterna kommer att påverka människor och natur i hundratals år framöver. Jublande prisar han framgången utan att se ruinerna, de döda, lemlästade barnen. Mångtusenårig kultur är förstörd för alltid. Göran Persson gick inte med i ”krigskoalitionen” som vissa andra med och utan amerikansk doktorshattar. Av ädelhet? Tror jag inte. Han är god vän med de brutala israelerna som i fyrtio år trakasserat, mördat och stulit från grannarna, bombat grannstater, byggt koncentrationslägermurar åt alla håll osv. Och när Göran Persson tillträdde som statsminister visade han prov på sitt utomordentligt dåliga omdöme vid statsbesök i dikaturlandet Kina genom att prisa makthavarnas goda disciplin, som bl.a. Tibet smäktat under i många år.
- Hans prioriteringsförmåga när det gällde tsunamin visar på att nu är måttet rågat. Nu, patron Göran Persson, tycker jag att är det är dags för Dig att lägga av. Arbetarnas förkämpe, bli godsägare på heltid! Tag Din f.d. justitieminister/nuvarande utrikesminister med Dig och ställ era platser till förfogande.