Författare Ämne: Ljuger media och framförallt JJ vid SVT om Oskarshamn?  (läst 6103 gånger)

leif

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 39
  • Karma: 0
    • Visa profil
Ljuger media och framförallt JJ vid SVT om Oskarshamn?
« skrivet: 07 februari 2003, 00:38:54 AM »
Läste DN's artikel om JO och händelserna i Oskarshamn. Varför tror vi att en alltmer "tandlös" JO skall ingripa när det gäller myndighetsövergrepp?

Väljer man en paradigm som inte kan klandras utifrån några skrivna regler, så kan inget givetvis heller klandras.  Varför väljer JO en sådan lätt och bekväm lösning, genom att ta fatt i sitt egna initiativ istället för att utreda fallet ur någon av de åtskilliga andra synvinklarna som återspeglas av de stora antalet "JO-anmälningar"? Finns det några "dolda incitament"?

Att hellre ge stöd och hjälp istället för att stjälpa. Ryms det inte inom allas våra hjärtan oavsett skrivna regler? Vi sitter väl för sjutton alla i samma båt.

Kanske är det orättfärdigt att klandra JO's synvinkel. I så fall är jag den förste att be om ursäkt. Men då får jag det inte alls att passa till den beskrivning som Janne Josefsson & Co har offentliggjort via sitt uppmärksammade Uppdrag Granskning. Är det alltför stora avståndet mellan makt och verklighet som i så fall återspeglar mitt dilemma?
Jag fattar inte och har heller aldrig varit i Canberra, en fjärran liten stad på andra sidan jorden, men trots allt en huvudstad inte länge bort än att den kan nås med ett klick på internet.


Mvh, Leif

Leg. psykolog

  • Gäst
JO, JJ och media
« Svar #1 skrivet: 07 februari 2003, 10:58:05 AM »
Leif !

JO:s granskning av fallet påverkar inte bedömningen av den bild som gavs i Uppdrag granskning i december.

I detta program behandlades underlaget för beslutet om omhändertagandet. Till stora delar handlade det dels om en så kallad omsorgsbedömning gjord vid Västrumsgården, dels ett utlåtande av en psykolog knuten till utredningshemmet.

JO har bara granskat socialnämndens formella hantering av ärendet, inte detta underlag.

JO skriver:

I flera anmälningar hade framförts klagomål mot Västrumsgården. Verksamheten vid Västrumsgården bedrivs emellertid av ett aktiebolag. Västrumsgården och anställda vid hemmet står därmed inte under min tillsyn. Anmälningarna i den delen har därför inte kunnat föranleda någon utredning från min sida

I programmet granskades det psykologutlåtande som sannolikt varit en viktig del av underlaget för beslutet om att inte erbjuda föräldrarna det stöd de har rätt till och istället omhänderta barnet.

I utlåtandet skrev psykologen att båda föräldrarna ”har behov av stöd på instruktionsnivå dygnets alla timmar”

Detta uttalande grundades på en mycket summarisk testundersökning på c:a 1 timme. Som testinstrument använde han sig av ett  förhållandevis åldersstiget test för nivåbedömning som i kombination med andra data enbart kan ge ett underlag för slutsatser om personen kan anses ha en nedsättning i de intellektuella funktionerna eller inte.

De långtgående slutsatser han dragit utifrån denna testning har inget som helst stöd i psykologisk vetenskap.

Hans agerande  har mötts med  stort avståndstagande från psykologkollegor.
Hans utredning är nu föremål för granskning i Psykologförbundets etiknämnd och hos Socialstyrelsen som utfärdar legitimation som psykolog.

Föräldrarnas advokat har begärt en granskning av psykologutlåtandet av en oberoende  expert inför kommande förhandling.

svenab

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 68
  • Karma: 0
    • Visa profil
Ljuger media och framförallt JJ vid SVT om Oskarshamn?
« Svar #2 skrivet: 07 februari 2003, 11:17:25 AM »
När nyheten presenterades igår så fick man intrycket att i och med att JO hade granskat fallet så var saken avslutad för all framtid.

Det gläder mig att det fortfarande finns hopp för dessa stackars föräldrar.

Får jag ställa en fråga utan någon som helst avsikt att vara oförskämd men för mig som lekman förefaller psykologiska uttalanden ibland vara mycket osäkra.
Ungefär som alla börsanalytikernas köpråd på Ericssonaktier före raset så verkar  ett utlåtande påverka alla därpå följande.
Hur pass objektiv kan man vara?

Leg. psykolog

  • Gäst
Objektivitet
« Svar #3 skrivet: 07 februari 2003, 11:50:36 AM »
Svenab!

Om du med objektivitet menar träffsäkerhet i förutsägelser så bidrar givetvis i alla vetenskaper många faktorer till hur bra man lyckas. Inte bara inom ekonomin, samhällsvetenskaper utan även inom naturvetenskaper som medicin och meteorologi. Det beror på hur komplexa fenomen och förhållanden det rör sig om.

Och inom alla vetenskaper kan man nå olika långt även utifrån hur noggrann man är med att använda en stringent och beprövad metodik i kombination med tillämpning av de vetenskapliga fakta som är relevanta.

Inom psykologin finns många områden där man har en bra prognosförmåga, exempelvis när gäller förutsättningar för olika typer av studier eller yrken.

Andra områden är betydligt vanskligare, till exempel att förutsäga hur någon kommer att fungera som förälder.

Som seriös psykolog försöker man alltid i ett utlåtande även uttala sig om hur pass säker man är i sina uttalanden. Bland annat genom att noggrant redovisa hur man gått tillväga för att dra sina slutsatser.

I Oskarhamnsfallet har vi tyvärr fått se exempel på hur det kan gå om man inte håller sig till dessa professionella regler.

svenab

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 68
  • Karma: 0
    • Visa profil
Ljuger media och framförallt JJ vid SVT om Oskarshamn?
« Svar #4 skrivet: 07 februari 2003, 12:18:11 PM »
Jag tackar för svaret.

Naturligtvis förstår jag att det finns osäkerhet även i naturvetenskaperna dit exempelvis metreologin hör.

Jag undrade närmast hur man påverkas av tidigare utlåtanden och hur pass fri från dessa man kan vara.
Dvs är det inte risk för att en person/familj som fått ett första utlåtande har svårt att utplåna minnet av detta vid kontakt med andra psykologer.

Excisterar det någon form av kollegial solidaritet? Är det tungt att avika i sin egen bedömning och gå emot kollegorna?

Peter Klevius

  • Gäst
Psykologisk svartkonst
« Svar #5 skrivet: 07 februari 2003, 13:01:31 PM »
Förutsägande psykologi är nonsens och psykoanalys är modernistisk svartkonst

Psykologi som vetenskap började med empirisk forskning på djur och senare människort. Man konstaterade helt enkelt medelst vetenskaplig metodik hur individer och grupper betedde sig i olika sammanhang. Men när steget togs till att spå framtiden baserat på dessa beteenden lämnade man vetenskapligheten för gott.

Låt mig ta ett exempel från min bok Resursbegär (1992): Om vi betraktar en försökspersons skalle som testbänk och släpper ner ett ägg i nämnda skalle kan en vetenskapsman inte bara beskriva utan även med lätthet fastställa en oändlig mängd färutsägbara reaktioner t ex betr äggskalets deformationsmönster etc. En psykolog får däremot problem med förutsägelser i det att han inte kan vara säker på att försökspersonen alltid t ex blir arg då ägget träffar honom (efter ett tag finner han det kanske rent av komiskt).

I min värld får såväl astrologer som spå-psykologer verka fritt så länge de inte säljer sin svartkonst till socialstaten. BETÄNK ATT BARN I SVERIGE TILL 100 % UNDERSÖKS AV PSYKOANALYTISKT HJÄRNTVÄTTAD PERSONAL!!!

Läs fö gärna Lennart Sjöbergs genomgång av psykodynamisk forskning i Läkartidningen (1990 tror jag det var).

Psykodynamik är ett försteg till psykoanalysen och har sina direkta rötter i exorcism!

Dagens samhällsvetenskaper är till stora delar ren politik och handlar om att förändra språket politiskt (jmf mitt resonemang om "rättshaverister) Universiteten har blivit språklabb med hjärntvätt som specialitet (jmf kapitlet om Vetenskap och referenser i min bok Resursbegär)

Dessutom har i första hand kvinnor dragits till detta område pga dess subjektiva framtoning som ger utrymme för självförhärligande projiceringar i en teknisk värld..

Peter Klevius

Anonymous

  • Gäst
Ljuger media och framförallt JJ vid SVT om Oskarshamn?
« Svar #6 skrivet: 07 februari 2003, 13:56:34 PM »
Här lär man sig mycket om samhällets mekanismer. I delar och inte allt på en gång. Tackar. Hos mig byggs en bättre förståelse upp, med tillgång till flera olika vinklar. (Sitter just nu utanför Sverige, "med lite utsikt över världen").

JO var en gång en ledande svensk "uppfinning" och bildade skola världen över. Själva ordet ombudsman används idag i flera olika språk "precis som ordet smorgasbord". Sverige fick ägarskapet till ordet ombudsman och innebörden av det. Gjorde sig förtjänt av "varumärket" JO.

Volvo är idag inte länge lika svenskt som det var förr, men under alla åren har de byggt upp betydelsen av och lagt vantarna på ordet bilsäkerhet. Jag tror att de flesta världen över idag vet vad ordet Volvo är för något och när särskilt (välsituerade) familjer tänker på ordet bil och barnsäkerhet, så förknippas det med Volvo. De har gjort sig välförtjänta av ägarskapet.

Har Sverige gjort det med JO? Nej, jag menar att det tydligt bl.a. syns mot bakgrunden av händelserna i Göteborg. Hur man därefter har hanterat de sociala konsekvenserna.

Det svenska samhället är på väg att tappa "ägarskapet" och innebörden av ordet ombudsman. Jag tror att JO har missat att utveckla sig i takt med den övriga samhällsutvecklingen. Samhällets förutsättningar är idag inte särskilt lika mot det var då. Trots att ordet onekligen finns kvar.  Enligt min mening har JO nått sin "mättningspunkt", höjden på sin levnadscykel, och följaktligen är på väg att mista sin funktion, om ingen förnyelse görs.

Allt företeelser, produkter, m.m. på marknaden har sina "levnadscykler", intet varar för evigt. Det är utifrån bl.a. de parametrarna samhället är uppbyggt.


Om kåranda och kollegors omedvetna välvilja till att hjälpa varandra. Visst sjutton existerar det. Även om man inte personligen känner sin kollega, så kan man identifiera sig med honom och lättare förstå de förutsättningar som kanske har styrt hans handlande. Innerst inne vill vi alla i någon form hjälpa varandra, hos en del sitter det dock "hårt inne". Att tala till det mänskliga behovet är en del av den kommersiella marknaden.

I Stockholm vet jag att det i Gamla stan har anordnats återkommande klubbaftnar för poliser och sjuksköterskor... Dvs om man är hantverkare eller kassörska så var det ingen idé attt försöka komma in. Restauranganställda har sina återkommande kvällar, osv. På så sätt kan man slå mynt av "kårandan".



Men nu över till Karin och Lasse i Oskarshamn. Jag förstår inte varför de skall nekas hjälp och utsättas för allt det märkliga.

I ett annat mindre samhälle (storlek Oskarshamn)  har jag vid mina besök där, sett en ensamstående minst sagt "begåvningshandikappad" mor stormskälla på sin son och ständigt släpa runt på honom i en barnvagn (trots han kunde gå och intet felade vad det gällde motoriken... Barnet har förvisso ett kraftigt synfel). Först när han var 4-5 fick han gå på egna ben men alltid med sin mor inom några få meters avstånd.

När de inte var ute så fortsatte stormskällandet och dånade från den lägenhet de bodde i, utan avbrott. Grannarna visste inte vad de skulle göra, några tyckte det liknade barnmisshandel och hade tydligen försökt anmäla, men  de sociala myndigheterna tyckte sig ha annat viktigare för sig.

I jämförelse mot det som Janne Josefsson & Co presenterade om Karin och Lasse, så är det en himmelsvid skillnad. Det sägs att vi skall ge plats och rum till alla i samhället, men vart finns "ombudsmannen"? Har JO byggt sig en behaglig altan?

Jag har en gång på JO's officiella hemsida läst att JO-besluten mestadels verkställs av media..! (Vilket i alla fall tyder på god självinsikt).

Men media är kommersiellt och ägs av aktieägare.  Är det verkligen  ekonomiska intressen som styr JO-besluten? Jag har ännu inte fått denna fantastiska ekvation att alls gå ihop. Privata intressen som verkställer myndighetsbeslut. (Häromdagen såg jag bilder och artikel om Persson och Rosengren som dinerade med Stenbecks-sfärens toppar*). Dvs ex.ministerns nya arbetsgivare.

Utifrån den bakgrunden (och mer därtill) förstår jag varför kravallerna i Göteborg uppstod. Det var förhållandevis lätt att räkna ut.

Perssons södra statsministerkollega Rasmussen som senare tog över stafettpinnen, han gjorde tvärt om och enade istället fler samhällen till att få komma med i EU. Inga kravaller.


Mvh, Leif

Marianne Haslev Skånland

  • Gäst
Hvorfor nektes de hjelp?
« Svar #7 skrivet: 07 februari 2003, 20:39:53 PM »
Kjære Leif.

Du skriver:

"Men nu över till Karin och Lasse i Oskarshamn. Jag förstår inte varför de skall nekas hjälp och utsättas för allt det märkliga. "

Det skjer fordi barnevernet, psykologer, institusjoner, og fosterforeldre, må ha barna  i sin makt for å tjene sine penger.

Hilsen Marianne

Marianne Haslev Skånland

  • Gäst
Hvorfor nektes de hjelp?
« Svar #8 skrivet: 07 februari 2003, 20:42:24 PM »
Kjære Leif.

Du skriver:

"Men nu över till Karin och Lasse i Oskarshamn. Jag förstår inte varför de skall nekas hjälp och utsättas för allt det märkliga. "

Det skjer fordi barnevernet, psykologer, institusjoner, og fosterforeldre, må ha barna  i sin makt for å tjene sine penger.

Hilsen Marianne

leif

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 39
  • Karma: 0
    • Visa profil
Ljuger media och framförallt JJ vid SVT om Oskarshamn?
« Svar #9 skrivet: 08 februari 2003, 00:25:15 AM »
Jag fick ett och annat att fundera över

1. En sådan vettig farmor som ovanstående att rådfråga, skulle nog fler än mig också vilja ha. Hennes tips har kommit till hjälp för en drabbad farfar och syster/faster.  Vart och hur hittar man sådana slags betydelsefulla farmödrar? Man kan inte precis gå och köpa dem på Åhlens. Men vart de än åtefinns, vet jag trots allt att det lyser en klar stjärna över åtminstone en.

2. Kundsegmentet för: citat: barnevernet, psykologer, institusjoner, og fosterforeldre är förvisso barnen. Helt riktigt. Men det förklarar inte alla övergrepp och frånvaron av en strategi som säger att så skall affärerna skötas.

Därför tror jag att det handlar mer om ett systemfel i själva samhällsorganisationen som tillåter och ger utrymme för sådana slags övergrepp och misstag. Är det i en renodlad maktstruktur som vi arbetar i ger det oss omedvetna verktyg (incitament) att använda för att utöva makt och i dess förlängning uppnå personlig framgång.

Att t.ex. jämföra med den nyskilde statsministerns Göran Persons romans med Systembolagets VD Anitra Sten.

De allra lagklokaste i Sverige förklarade snabbt efter att problemet uppdagats "Det finns inga lagar som förhindrar det, statsministern kan bara gå ut ur rummet när beslut som rör Systembolaget skall fattas..."  Så talar sant fyrkantiga systemkomponenter.

Men finns det verkligen någon som tror att en underställd minister överhuvud taget vågar gå emot chefen? Även i hans frånvaro..?

Nu i veckan fotograferades Persson ihop med sin ex.minister Björn Rosengren dinerandes i Gamla Stan med Stenbecksfärens toppchefer, i den frånvarande "husses" restaurant.

Rosengrens politiska äventyr inom telecom-branchen torde vara välkända. Hans nya arbetsgivare styr Stenbecks Tele2, TV3, m.fl...

När man söker nytt jobb får man oftast med sig goda rekommendationer från sin gamla arbetsgivare. Och vem var det för ex.superministern Rosengren?

Folk tar på så sätt intryck och befäster systemfelen än mer

Uppenbarligen ovetandes om att alla sådana halsbrytande turer alltid slår i slutändan mot dem som är allra minst i samhället, dvs barnen. Man ser vanligtvis inte dem som befinner sig längre ned, möjligen springer förbi.

Barn är av födseln kloka och lär sig för sin överlevnad om inte annat, att ta efter de vuxna.

Kan vi på något sätt föregå med goda exempel?


Mvh, Leif

Bertil Larsson

  • Gäst
Skuldfri socialnämnd-men ifrågasatt ändå av JO
« Svar #10 skrivet: 10 februari 2003, 00:08:51 AM »
Socialnämnd i Oskarshamn slipper JO-kritik

Justitieombudsmannen friar socialnämnden i Oskarshamn för tvångsomhändertagandet av Lasse och Karin Holmgrens son. Beslutet grundas på en samlad bedömning av föräldrarnas förmåga att ta hand om sitt barn, enligt JO.


Det var i december som tv-programmet "Uppdrag granskning" uppmärksammade att socialnämnden i Oskarshamn hade tvångsomhändertagit Lasse och Karin Holmgrens nyfödde son.

Föräldrarna är begåvningshandikappade och bedömdes inte klara av vårdnaden av sitt barn. Reportaget ledde till en folkstorm mot politikerna i socialnämnden. Över 80 JO-anmälningar kom in och i Oskarshamn anordnades en demonstration till stöd för föräldrarna.

Reaktionerna ledde till att Justitieombudsmannen Kerstin André på eget initiativ bestämde sig för att granska socialnämndens handläggning av ärendet.

Hon menar att beskrivningen av beslutet på viktiga punkter har varit felaktig.

- Det känns skönt att JO har kommit till den här slutsatsen, säger socialchefen i Oskarshamn Rolf Persson till DN. Han är ändå inte särskilt förvånad över yttrandet.

- Vi visste vad vi hade gjort, tillägger han.

JO ifrågasätter om socialnämnden kunde ha varit snabbare i sitt beslut, men ser ingen anledning att rikta någon kritik mot detta. Däremot återkommer JO i frågan om hur socialnämnden har skött föräldrarnas möjlighet att umgås med sitt barn.

Om någon månad prövar länsrätten i Kalmar omhändertagandet. Då kommer det också att finnas en ny utredning om Lasse och Karin Holmgrens anhöriga kan ta hand om barnet.

Stefan Lisinski


Lördag 8 Februari 2003    05:00Lättnad efter turbulent tid  
 
OSKARSHAMN  
JO:s friande av socialnämnden i Oskarshamn innebär en stor lättnad för nämndens ordförande Rigmor Eklind.
- Jag har hela tiden varit säker på att vi fattade ett riktigt beslut.  
 


 
Det har nu snart gått två månader sedan Uppdrag granskning sände programmet om omhändertagandet av Lars-Erik och Karin Holmgrens barn. Programmet riktade skarp kritik mot socialnämndens handläggning av ärendet och många tittare och läsare hakade på. Rigmor Eklind fick mängder av e-post från personer som ansåg att nämnden handlat fel. Hon blev till och med utsatt för hot och fick därför polisskydd.
   Men det är inget som Rigmor Eklind vill tala om. Inte heller vill hon tala om själva fallet.
   - Det har ju skrivits väldigt mycket om det och jag kan bara konstatera att socialnämndens arbetsutskott varit helt enigt och övertygat om att det beslut vi fattade var riktigt.
   Rigmor Eklind framhåller att hon och övriga ledamöter i nämnden var väl inlästa på fallet innan tv-teamet kom för att intervjua dem.
   - Vi förstod ju att allt inte kunde komma med i ett program på en timme av en tre timmar lång intervju. Vi visste ju att man skulle klippa.
   - Men vi var nog inte riktigt förberedda på att tv-programmet skulle få ett så starkt genomslag. Vi tycker också det är tråkigt att redaktionen för programmet inte var ute för att göra en objektiv skildring av fallet. Men man hade väl från början bestämt sig att det omhändertagande vi gjorde var felaktigt och då höll man fast vid detta.
   Rigmor Eklind är så här i efterhand lite självkritisk. Hon säger att hon borde förstått att tv-teamet skulle ta med de sekvenser där hon ber att kameran ska stängas av.
   - Vi kanske också skulle ha varit mer tydliga att tala om att vi var bundna av sekretess och inte hade samma fullmakt att tala om fallet som tv-reportern Janne Josefsson.
   
Mer medieträning
Hon tycker det är bra och nödvändigt för demokratin att makthavare granskas. Politikerrollen innebär också att man ska vara tillgänglig för allmänheten.
   - Men ibland skulle man önska att det också fanns mer respekt för politikernas privatliv. Man ska inte behöva bli hotad. Det är något som borde diskuteras mer och kanske tas upp i journalistutbildningen.
   Om hon ska försöka hitta något positivt av turbulensen efter Uppdrag granskning är det att det nu inom politikerkretsar börjar talas om att man borde få mer medieträning.
   - Vi har också inom nämnden talat en hel del om vad som hände efter tv-programmet. Samhörigheten mellan de politiker i arbetsutskottet som var med och tog beslutet om omhändertagande har stärkts.
   
Starkt stöd av partikamrater
Rigmor Eklind framhåller också att hon fått ett starkt stöd av sina partikamrater och att hon hade flera människor i sin närhet hon kunde tala med. Hon tycker också att det kändes skönt med det stöd som uttalades från olika experter och JO:s friande av nämnden.
   Någon tanke på att lämna sitt uppdrag som ordförande i socialnämnden har Rigmor Eklind inte haft, inte ens då det stormade som värst.
   - Det hade varit enkelt att lämna uppdraget. Men jag tror inte det hade blivit bättre. Har man accepterat ett uppdrag får man också vara med och ta sitt ansvar.
   Hon säger också att det här uppmärksammade ärendet tagit mycken tid och kraft för de inblandade politikerna.
   - Men för den skull har vi inte struntat i andra ärenden. Vardagspolitiken måste också ha sin gång.

Leif Lundqvist
leif.lundqvist@barometern.se

Tydligen är JO kritisk, socialnämnden i Oskarshamn lättad och nästa tur i länsrätten Kalmar län om släktingplacering väntas någon gång efter den 27 februari men huvudfrågan återstår.
Hur MÅR föräldrar och barn Holmgren. Vem gör något för att hjälpa dem och tillförsäkra sonen Karl hans sociala rättighet att träffa sina biologiska föräldrar och helst med samhällets hjälp även bo hos dem.Hur länge skall socialtjänsten ha oinskränkta möjligheter att skada mycket utan att hjälpa. Man vet på socialstyrelsen hur illa det ser ut och uttrycker det gång på gång i skrift, men ingen bättring sker.
Det är märkligt att se Rolf Perssons och Rigmor Eklunds reaktioner på JO:s yttrande som om de är de enda och viktigaste huvudpersonerna.
Hur mår Holmgrens och vad väntar dem.
Det tycks också finnas föräldrar som råkat illa ut i fosterhem och därför handlar oöverlagt för att skydda sitt eget barn mot "placeringar" och de risker sådana medför:



Artikeln publicerad 2003-02-08 11.55    

 
 
Mammans berättelse om flykten


1999 skapade hon rubriker sedan hon dödat sitt barn på BB. För drygt tre veckor sedan hamnade hon på löpsedlar och förstasidor i hela Europa sedan hon rövat bort sin femåriga dotter från dagis.
   Den 24-åriga Västeråskvinnan efterlystes över hela världen, och en enorm polisjakt inleddes.
   Nu berättar hon om orsaken till att hon flydde.
   - Jag stod inte ut med tanken att hon, precis som jag under min barndom, skulle tvingas bo i fosterhem. Den smärta och skräck som man känner ville jag bespara henne, säger den 24-åriga kvinna som vi valt att kalla Maria.
   Läs mer under rubriken Nyheter från dagens tidning.  


Det är svårt att förstå meningen med en socialtjänst som den Rigmor Eklind och Rolf Persson representerar.
De är fångna i ett system där det verkar naturligt att utöva hänsynslöshet och psykisk brutalitet med hänvisning till en lag. Men samma lag följs blint och utan att alla ingående bestämmelser följs." För barnets bästa" används som ett tillhygge för att skilja barn och föräldrar åt helt och hållet utan att man någonsin kan bevisa att det är nödvändigt. Gällande lag tolkas verkligen ganska fritt av socialtjänsten genom att först skilja familjer åt tillfälligt. Som i fallet Holmgren glider man dock snart över till att hindra alla kontakter eller försvåra dem utan motivering. Det är väl på den punkten JO anfört betänkligheter som "de återkommer till". Nu vill vi se lagens anda uppfylld med anhörigplacering och desförinnan omedelbart återupptagen kontakt mellan Karls föräldrar och honom själv enligt LVU.

Vanlig förälder
Bertil Larsson