Författare Ämne: Sociala tog min son utan utredning,ingen kontakt på nio år  (läst 2507 gånger)

Jeanette

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 91
  • Karma: 0
    • Visa profil
Sociala tog min son utan utredning,ingen kontakt på nio år
« skrivet: 09 december 2004, 09:26:02 AM »
Jag var nyinflyttad i en förort i Stockholm. Jag var 35 år. Är född i Stockholm, har bott här i hela mitt liv. Jag träffade två socialutredare tre gånger i ett rum,45 minuter, de sa knappt någonting under dessa möten också träffade jag en sektionschef från barn och ungdomsgruppen i några minuter. De gick till skolan och tog min 7-åriga son. De gav bort honom till två främmande människor. De hittade på att jag var psykisk sjuk. Det fanns inga läkarintyg. Jag polisanmälde dem. Jag överklagade. De gömde min son i 5 år. Han har nu varit borta i nio år. Socalsekreterare som inte träffat mig skrev konstiga tjänsteutlåtanden till Socialnämnden. Ingen har ringt mig under dessa nio år. De har varken sett mig eller min son. De känner mig inte. Jag slutade att överklaga efter tre år, socialnämnden, länsrätten, kammarrätten insåg att det var meningslöst. De såg mig i några minuter i ett rum en gång om året främmande människor, varför kallas det för att överklaga ? Länsstyrelsen (socialkonsulenter), Justitieombudsmän JO, varför skall man skriva till dem? De bryr sig inte. Jag ber dem, sluta att låtsas som att ni känner mig!
Jag hade bott i en månad då någon gick till min sons fröken och pratade om mig.Skolpsykologen hade då ringt till sociala och sagt att jag kanske behövde hjälp med något. Jag var nyinflyttad opch kände inte någon. Vi hann bo där i fyra månader sedan tog sociala mitt barn och såg till att jag miste min trerumslägenhet. Två grannar skrev ett brev till Hyresvärden att jag trackasserade dem för att jag hade ringt på deras dörr och sagt att sociala hade tagit mitt barn och att skolpsykologen hade sagt att någon anonym granne hade sagt något.
Dessa grannar hade då sagt att det struntar de i och slängt igen dörren för att sedan skriva konstiga saker om mig till Hyresvärden, vad nu Värden hade med saken att göra. Jag fick hem en varning  att om jag ringde på grannarnas dörr igen skulle jag bli vräkt. Jag var ju oskyldig, jag hade inte anklagat  grannarna för någonting, så jag ringde på igen för att fråga vad de menade med att skriva dessa konstigheter till hyresvärden, de hade barn i samma ålder som min pojke. Hur skulle mitt barn kunna leka med deras barn om de trodde fel om mig. Hyresvärden skickade hem ett beslut att jag blivit vräkt. Jag hade ringt på grannarnas dörr igen, de hade slängt igen dörren och skrivit till hyresvärden.
Jag överklagade till Hyresnämnden. När det var dags för mötet med dem, var jag sjuk. Sociala hade gjort mig sjuk. Jag fick ingen hjälp att ta mig till Hyresnämnden. Jag miste vår fina 3- rums lägenhet bara för en så simpel sak att jag hade ringt på två dörrar till två underliga grannar. Jag hade stått i bostadskö i 8 år. Fått en etta som jag efter ett år böt till en tvåa, som sedan efter något år blev en billigare trea och sedan efter några års väntan böts till denna trea som jag nu miste, jag hade inte haft några klagomål tidigare. Jag är nu hemlös.
Sociala har tagit mitt barn, mina katter, mitt hem, mina ägodelar, jag förlorade kontakten med min familj och mina vänner. Jag har blivit sjuk och skadad. Det går rykten om att jag skulle vara narkoman, alkoholist, knäpp, jag är inget av detta. Det är fint att detta forum finns jag skall läsa det. Nio år utan vare sig brev eller telefonkontakt med mitt barn. Varje dag i tystnad och ensamhet. Jag har mist min sons skolperiod från första till nionde klass. Jag har inte fått varit med alls, jag kommer att sörja det och sakna det i hela mitt liv.             Tack!  Nu har jag bråttom iväg

mariajelena

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 9
  • Karma: 0
    • Visa profil
Sociala tog min son utan utredning,ingen kontakt på nio år
« Svar #1 skrivet: 17 december 2004, 23:43:34 PM »
Jag skrev ett långt svar, men det tekniska förstörde det.
Bara för att jag ville ha alla orden korrekta så tryckte jag på fel knapp.

Jag lider med dig, det skall du veta, för att du skriver så fint och man
ser att du ej orkar skriva alla detaljer.

Men du skriver så klart och tydligt att jag åtminstone tror på varenda ord
sedan så tror jag ju också att det finns så många outsagda ord också.

Jag tycker att du är en fin människa och att ett sådant lidande kan
och får drabba en enskild människa i det här samhället på det sättet
som du verkar uppleva det och framställer det är så skamlöst att det
finns inga ord.

Maria

Bensmamma

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 26
  • Karma: 0
    • Visa profil
Jeanette!
« Svar #2 skrivet: 20 januari 2005, 20:12:18 PM »
Hej Jeanette!
Jag känner stor sorg och mycket medlidande med dig eftersom du förlorat det viktigaste i ditt liv. Nämligen ditt barn. Jag känner även vrede och ilska då du blivit utsatt för allt detta av en myndighet som har mer makt än någon borde få ha. Men framförallt, Mer än allt känner jag sorg för ditt barn som fått bli ifråntagen sin mamma och det viktigaste i hans liv.

För 2 år sen skrev jag hit till NKMR, jag var 21 år och desperat eftersom socialen tagit min son och placerade honom på fosterhem. Jag blev precis som du vräkt och förlorade allt. Fast beslutan om att få mitt barn tillbaka fick jag det efter nästan 1 år, under den tiden stred jag ensam mot myndigheter, men det var inte lätt och jag hade tur. För jag är säker, absolut säker på att de finns de som kämpat lika mycket som jag och som ändå inte lyckats vinna kampen om sina barn.

I dag håller jag på att starta en organisation och har planer på stödgrupper för föräldrar till omhändertagna barn. Jag skulle vilja att du kontaktade mig för de är först när vi samlas tillsammans som vi kan uppmärksamma det här problemet.

zuttlaanna@hotmail.com