Författare Ämne: Barnaga?  (läst 3839 gćnger)

nessling

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 11
  • Karma: 0
    • Visa profil
Barnaga?
« skrivet: 04 november 2004, 22:26:40 PM »
Vi ingÄr i naturen, Àr en del av den. MÀnniskor Àr dÀggdjur, vad Àn EU:s politiker tror och hÀvdar. Alla dÀggdjur har en instinkt, att lÀra avkomman (= barn, politiker!) överlevnad. DÄ skall den ocksÄ kÀnna vilka lagar som gÀller. Enkelt kan vi ta rovdjuren som exempel. Den unge som inte reagerar ÀndamÄlsenligt dödas direkt. Inte bara för ungens egen skull men ocksÄ för flockens överlevnads skull.
   NĂ„gra ungar Ă€r dumt halsstarriga och envisas med att tro att universum rör sig kring dem och följer deras godtyckliga vilja, de anar inte ens konsekvenserna. NĂ€r Danmark föll till föga för EU:s trams frĂ„gade jag Folketinget hur anvariga menar att man ska fĂ„ ett barn att förstĂ„ nĂ„got det aldrig upplevt. Ord Ă€r bara ord. Folketingets svar var typiskt politiskt enfaldigt. Man ska prata med barnet, diskutera med det. Ord sĂ€ger ingenting alls, kĂ€nns inte.
   Jag hade en granne som hade en stor Golden Retriever, som Ă€lskade att jaga bilar, skrĂ€mma förarna halvt frĂ„n vettet. Den stackars Ă€garen försökte tala till rĂ€tta och visa. En dag nĂ€r ingen var hemma smet den ut frĂ„n den skyddande trĂ€dgĂ„rden och angrep en bil i farten framifrĂ„n. Den överlevde utan allvarligare fysiska men och den hade lĂ€rt sig lĂ€xan. Den visste hur hĂ„rd en bil kan kĂ€nnas. Den angrep aldrig en bil efter detta. PĂ„ brukshundsklubb körde man försiktigt pĂ„ de hundar som inte ville eller kunde förstĂ„. De lĂ€rde sig ocksĂ„.
   Ledaren för lejonflocken kom hem med bytet och skulle Ă€ta först, dĂ€rför att en kraftig, stark jĂ€gare Ă€r förutsĂ€ttningen för flockens överlevnad. En av ungarna förstod inte detta. Ingen politiker hade sagt att man mĂ„ste diskutera med och förklara detta för ungen. Han fick ett slag med tassen som fick honom att flyga 25 meter genom luften. Sedan dess förstod han. OcksĂ„ nĂ€r han sjĂ€lv blev jĂ€gare.
   En lejoninna gick med sin lilla kull genom högt grĂ€s. Hon hade fĂ„tt vittring av en hjort. Familjen hade svultit i Ă„tskilliga dagar och modern var matt, svag. Hon spĂ€nde sig för det slutliga sprĂ„nget. I det ögonblicket fann en av ungarna hennes lĂ„ngsaamt viftande svansspets mycket intressant. Hon anföll den. Modern kom av sig, ungen straffades och kullen fick fortsĂ€tta sin svĂ€lt.
   Aga eller inte? Debatten Ă€r ingalunda ny. Jag deltog i mitten pĂ„ 1950-talet, men förstod att mĂ€nniskoslĂ€ktet inte har utvecklats sĂ€rskilt lĂ„ngt. Vi ser det i dagens tv-nyheter. Politikerna vet inte att det finns en markant skillnad mellan aga med efterföljande kĂ€rleksfull tröst och förlĂ„telse och misshandel till döds, mord. En dag hörde jag Sveriges justitieminister född 9-4-62, sjĂ€lv med fyra barn, hĂ€vda att barnagalagen Ă€r förtrĂ€fflig. Har han uppfostrat efter antiagalagen? DĂ„ har han haft tur som kunnat diskutera fram lĂ€rdom och utveckling.
   Sverige var (naturligtvis!) första landet i Europa som antog lagen 1979. Men vad betyder detta praktiskt? PĂ„ vilket sĂ€tt hjĂ€lper och skyddar den individer i nöd? Det var pĂ„ vĂ„ren. Sommaren samma Ă„r kom tyskt campingpar till norra Sverige. Andra tĂ€ltande turister anmĂ€lde att parets barn grĂ€t hela tiden. De anmĂ€lde detta till socialen och senare till polisen men ingenting skedde. Inte kan man lĂ€gga sig i, inte. Barnet dog av misshandeln som hade kunnat förhindras men man ska ju inte lĂ€gga sig i. Det ska man fortfarande inte, för nu finns ju myndigher som har ansvar för att förhindra, inte sant?
   Jag kom ihĂ„g nĂ€r man började diskutera hjĂ€lp Ă„t barn i nöd. Det var nĂ€r en amerikansk soldat med tvĂ„ Viet Nam-kontrakt bakom sig som sjukvĂ„rdare deserterade pĂ„ 1960-talet och övertalade en tyska och hennes lilla dotter att följa med bilen genom tullen som maskering. De kom till Stockholm, dĂ€r en förening deserterade veteraner stödde honom ekonomiskt. NĂ€r pengarna var slut tog ocksĂ„ tĂ„lamodet med flickans dotter slut. Hon skulle uppfostras. Hemma i USA var den unge mannen positivt kĂ€nd, Ă€lskad av alla barn som kom i hans nĂ€rhet. Den lilla flickan dog av misshandeln. Hans familj som kom till rĂ€ttegĂ„ngen frĂ„n USA var chockad. Han Ă€lskade ju barn, alla barn. Barnets mor var slött passiv hela tiden. I grannlĂ€genheten satt en mormor med örat tryckt mot vĂ€ggen. Hon vĂ„ndades nĂ€r hon natt efter natt hörde förtvivlad grĂ„t frĂ„n grannlĂ€genheten. Hon sökte förtvivlat i gula sidorna efter nĂ„gon som kunde eller vĂ„gade ringa pĂ„ och lĂ€gga sig i, men fann ingen. Hon försökte trösta den lilla genom brevspringan i trappuppgĂ„ngen, men vĂ„gade inte ta steget fullt ut och ringa pĂ„ nĂ€r de vuxna var hemma. SĂ„ hur ska vuxna kunna hjĂ€lpa? BRIS (Barnens rĂ€tt i samhĂ€llet) bildades 1971. Speciell talesman för barn och unga hade diskuterats i riksdagen vid flera tillfĂ€llen under 1980-talet och början pĂ„ 1990-talet. Den 1 juli 1993 fick Sverige sin första barnombudsman. Vad hade hĂ€nt under alla dessa mellanliggande Ă„r? Diskussioner?! Hur mĂ„nga barn hann dö?
Sverige var först i vÀrlden med förbud mot barnaga 1979. Förbudet mot aga markerar att förÀldrar aldrig fÄr anvÀnda vÄld i barnets fostran. Enligt förÀldrabalken (6 kap 1 §) fÄr barn inte utsÀttas för kroppslig bestraffning eller annan krÀnkande behandling. FÄr barn slÄ sina förÀldrar, slÄ andra barn, döda dem? SÄvÀl fysiskt vÄld, slag, luggningar och nyp, som psykisk bestraffning, att lÄsa in ett barn i en garderob, att hota, skrÀmma, frysa ut eller förlöjliga barnet, Àr förbjudet. Men samhÀllet idag hotar skrÀmmer inte bara barn utan ocksÄ vuxna. HÀromdagen tog man stÀllning till aga i Storbritannien och dÀr Àr tillÄtet för förÀldrar att anvÀnda sig av aga som bestraffning. EngelsmÀnnen kallar det för "reasonable chastisement". Tror nÄgon att en lag förhindrar en alkoholiserad narkoman att slÄ? Genom Ären har vi uppvaktat politiker och myndigheter, hÀr hemma och utomlands, för att stÀrka skyddet för de barn som utsÀtts för vÄld i sina familjer. Det har vi inte sett paraktiskt. Vi genomför studier och anordnat utbildningar för t ex olika yrkesgrupper som arbetar med barn, om effekter av vÄld mot barn. Behöver man sÄdant? VÄld mot kvinnor ocksÄ? Mot invandrarflickor ocksÄ, en del Àr barn. Barn har rÀtt till skydd mot alla former av fysiskt och psykiskt vÄld enligt Barnkonventionen. Ja, men detta struntar ansvariga ministrar i. Man vet helt enkelt inte vad man ska göra.
   Ă…r 1990 ratificerade Sveriges riksdag FN:s konvention om barnets rĂ€ttigheter (barnkonventionen). Det betydde att Sverige band sig folkrĂ€ttsligt till att genomföra konventionen. HĂ€pnadsvĂ€ckande har ocksĂ„ Danmark gjort det. Men vad betyder det för barnet? Ansvariga politiker kanske kĂ€nner texten, men vad hjĂ€lper detta ett nödstĂ€llt barn som Ă€r i nöd. Det vĂ€rsta ett barn kan rĂ„ka ut för Ă€r inte anpassad smisk nĂ€r det vid enstaka tillfĂ€llen i en mĂ€nniskas liv Ă€r motiverat, men att hela dess trygga miljö tages ifrĂ„n barnet. Detta brott sysslar socialtjĂ€nstemĂ€n, poliser, sjĂ€lvutnĂ€mnda kvackande psykologer, migrations- och andra invandrarmyndigheter med. Jag vĂ€nde mig till nytilltrĂ€dd dansk socialminister som artigt tackade och lovade att Ă„terkomma samtidigt som hon hoppades att jag skulle glömma frĂ„gan för jag vĂ€ntar fortfarande. Flickebarnet som hade ministerposten tidigare svarade inte ens, tackade inte heller. Men en tjĂ€nsteman vid ministeriet har givit mig internetadressen till texten sĂ„ jag vet att man vet om dess existens. Ministrarna lĂ€gger inte tvĂ„ strĂ„n i kors för att förhindra kommuners kidnappningar med vĂ„ld och skarpladdade vapen (ordet Ă€r frĂ„n engelskans kid napping).
   Varför kan inte anvariga se vĂ„ld som vĂ„ld oavsett vem det riktats mot. VĂ„ld mot barn Ă€r hemskt, vĂ„ld mot kvinnor likasĂ„, vĂ„ld mot gamla, handikappade, försvarslösa djur likasĂ„. HĂ€r i Danmark finns individer som roat sig med att sexuellt plĂ„ga ihjĂ€l utegĂ„ende hĂ€star. Individer frĂ„n frĂ€mmande kulturer underkastar döttrar sin hembys giftermĂ„lskrav och den moderna tidens och kulturens friare Ă„sikter undertrycks och döttrarnas mördas, slĂ„s ihjĂ€l, brĂ€nns levande med eld eller syra.
   Aga Ă€r krĂ€nkning av barnets fundamentala, mĂ€nskliga rĂ€tt till respekt för hans eller hennes
vÀrdighet och fysiska integritet. Man kan skÀlla ut barnet och detta kan uppfattas som mycket, mycket vÀrre. Jag vet flickor som fÄtt höra av klasskamrat som inte menade nÄgot med det att hon var en tjockis. Resten av livet gick Ät att banta (modernare metoder anorexi, bulimi fanns inte den gÄngen). Hon var mager som en skrika men det gick aldrig ur henne. Inte ens psykologer kunde hjÀlpa henne 30 Är senare.
   Min son Ă€r idag 11 Ă„r. NĂ€r han hörde en TingsrĂ€tt i Halland kalla en lusing pedagogisk utbrast han spontant ”hurra”. Han har haft den meningen som liten att det hade varit bĂ€ttre att fĂ„ smiskt pĂ„ ett mjukt stĂ€lle, sĂ„ hade han inte gĂ„tt omkring och plĂ„gat sig sjĂ€lv med sitt dĂ„liga samvete. I Oskarshamn klargjordes att cyklade pojke som inte lyder fĂ„r flyttas med lindrigt vĂ„ld.
Ni anar inte hur mĂ„nga lĂ€rare som flyttat frĂ„n lĂ„gstadiet till mognare klasser eller helt lĂ€mnat lĂ€raryrket för att de trakasserat av ohyvlade smĂ„barn i maskopi med förĂ€ldrarna. De krĂ€vde förödmjukelser och ersĂ€ttningar. Jag har mött dem nĂ€r jag sjĂ€lv lĂ€ste pedagogik. Och jag har arbetat inom kriminalvĂ„rden dĂ€r flickor i femtonĂ„rsĂ„ldern anvĂ€nt lĂ„nga spetsiga saxar för att döda den sjuksköterska som pĂ„pekade att hon luktade syfilis och mĂ„ste undersöka sig enl. Lex Veneris. En annan ville slĂ„ sönder en stol mot mitt huvud för att jag sa ”nej”. Ordet polis var nog för att hon skulle löpa amok.
   I min sons skola sa rektorn till vĂ„r stora lĂ€ttnad: Mobbing förekommer inte hĂ€r. För han satte handflatorna mot öronen och blundade. Mobbing förekom överallt. Undervisningsministeriets ambitiösa mobbingmappe krĂ€vde ett viss mĂ„tt av mod. LĂ€rarna mĂ„ste konfrontera elever och förĂ€ldrar. Hur hanterar dĂ„ den lĂ€rare detta som sjĂ€lv mobbar sina elever?
(Kopia till dansk socialminister.)