Nerikes Allehanda skrev en artikel om en liten flicka som de tyckte mycket synd om här om dagen. Tyvärr lägger inte allehanda ut alla artiklar på nätet så jag kan inte länka. Flickans mamma orkade inte ta hand om barnet och hade därför ordnat så att hon skulle få komma till ett familjehem. Vad ingen dock tänkt på varken mamman eller socialtjänsten var att pappan ville ta hand om henne. När pappan fått reda på att flickan fanns begärde han omedelbart vårdnaden och trots att pappan befanns lämplig som vårdnadshavare så hävdade socialtjänsten att barnet skulle vara kvar i familjehemmet. Soc hade ju lovat familjehemsföräldrarna en uppväxtplacering. Hur kan en myndighet lova detta, begreppet finns det inget som helst stöd för i svensk lagstiftning alla placeringar av barn utanför biohemmet skall omprövas var 6:e månad. Hur som helst så har ärendet skadat barnet. Hade soc gått med på att den lämpliga pappan fått ta hand om sitt barn redan när flickan var några månader gammal hade barnet inte rotat sig i familjehemmet så starkt, men soc har med olika tjuvknep och intrigspel förhalat ärendet i fem år och nu har sista instans sagt sitt, HD vägrar att pröva vårdnadsfrågan så flickan flyttar hem till sin far. Tidningartikel är vinklad så att man ska se pappan som en skurk som rycker upp barnet med rötterna efter fem år, men hade socialtjänsten laggt pristigen på hyllan redan när flickan var liten hade detta inte hänt.
Värt att nämna är att denna pappa hade invandrarbakgrund och att ärendet är skött av samma stad vars socialtjänst för drygt ett år sedan valde en svårt psykiskt sjuk mor framför en friskt pappa med invandrarbakgrund att ta hand om ett litet barn vilket resulterade i att den svårt psykiskt sjuka modern matade sin dotter med psykofarmaka så att det skulle ha räkt att döda en häst. Nämnas skall kanske att denna psykiskt sjuka moder kom från en mycket rik och socialt högt stående familj. Pappan var så ju bara en invandrare.
