Författare Ämne: Saknar socialutredarna/psykologerna oftast egna barn?  (läst 7001 gćnger)

BIA.

  • Gäst
Saknar socialutredarna/psykologerna oftast egna barn?
« skrivet: 26 januari 2003, 17:30:02 PM »
Det skulle vara intressant att fÄ veta om det gjorts nÄgon utredning om utredarna.
Det borde vara  stor skillnad pĂ„ ett LVU-Ă€rende, som utretts av en person med 3-4 egna biologiska barn i Ă„ldrarna 5 -15 Ă„r t.ex. och en ung
socialsekreterare som kommer direkt frÄn högskolan.
LÀste om ett utredningshem som hÄller pÄ med kvalitetssÀkring. Inte gent-
emot klienterna, de hade tydligen ingen talan, utan det var socialsekreterarna som var mÄlgruppen. Det som var viktigt för hemmet var att socialsekreterarna kunde rekommendera hemmet ifrÄga till andra
utredare.
Ägaren var psykolog och hans sambo stod som förestĂ„ndare för hemmet.
Lönsamheten ökar naturligtvis med antalet utredningsfall.
Jobbas det pÄ provisionsbasis? En elak tanke dök upp.

svenab

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 68
  • Karma: 0
    • Visa profil
Saknar socialutredarna/psykologerna oftast egna barn?
« Svar #1 skrivet: 26 januari 2003, 18:21:10 PM »
"En elak tanke dök upp."

Det Àr sunt!

HÀr tÀnks det elakt hela tiden :-)

Du har rÀtt att det vore intressant att fÄ veta skillnader mellan utredarna med avseende pÄ vilka egna familjeförhÄllanden de har.

En rimlig hypotes Àr att de som har barn ocksÀ har större förstÄelse för en del utav de problem som förÀldrar stÀlls inför.

VÄrdhemmen och deras sÀtt att marknadsföra sig gentemot socialsekreterare Àr kanske inte sÄ underlig med tanke pÄ att de Àr deras enda "kund". Socialsekreterarna har för övrigt ocksÄ ett intresse i att verkstÀlla ett antal omhÀndertaganden per Är för att rÀttfÀrdiga existensen av deras egna tjÀnster.

Med tanke pÄ att det finns omhÀndertaganden som Àr vÀrda sÄ mycket som 10 000 kr per dag sÄ vore det konstigt om det inte förekom att somliga blir "belönade" för att sÀnda barn till speciella stÀllen.

Anne-Lee Wilson

  • Gäst
Blir soc nÄgonsin tillfredstÀllda & ger tillbaka mitt ba
« Svar #2 skrivet: 11 mars 2003, 07:04:45 AM »
Till alla medmÀnniskor:

Det hela började med att min make misshandlade mig inför vÄrt barn (detta har ENBART hÀnt EN gÄng)och jag polisanmÀlde honom men utredningen lades ned i brist pÄ bevis sen startade hela karusellen.

Socialen tog ett LVU och jag och min son hamnade pÄ ett utredningshem 37 mil hemifrÄn,helt isolerade i en liten ort.
Jag satt 3 mÄnader pÄ utredningshem för att socialen skulle se vad för hjÀlp familjen behöver.

I lÀnsrÀtten sa socialen uttryckligen att de inte var ute efter att ta vÄr son,bara se vad för hjÀlp och stöd familjen behöver.
Den 28 februari kom de med tvÄ fullastade polisbilar och tog vÄr son och satte honom i jourhem i vÀntan pÄ permanent familjehem.

Inga stödÄtgÀrder i hemmet eller annan hjÀlp har erbjudits/givits till familjen.
Jag Àr inte missbrukare av nÄgot slag,har ingen psykisk sjukdom,Àr inte vÄldsbenÀgen eller kriminell.
Jag Ă€r en bra mamma som Ă€lskar min son och han gĂ„r före allt annat.  
Jag skulle behöva stöd i hemmet (som ensamstÄende mamma) under ett tag och ocksÄ jobba med att bli starkare i min mammaroll men hur kan man bli stÀrkt i sin mammaroll nÀr man inte har sitt barn hos sig??

Jag och min son,Balthazar,stÄr vÀldigt nÀra varandra,vi har vÀldigt starka band,men jag Àr rÀdd att allt det försvinner i och med separationen.
Balthazar Àr bara 21 mÄnader gammal.

~Jag och min make ska separera (Han har problem med alkohol och  
  aggressivitet och socialen anser att han Ă€r det stora problemet).
~Jag ska gÄ i terapi för misshandlade kvinnor
~Jag ska gÄ och tala med en kurator
~Jag och min make ska gÄ i familjerÄdgivning

Utredningshemmet sa att JAG har en chans att fÄ tillbaka Balthazar om jag separerar frÄn min make och att det inte behöver ta sÄ lÄng tid.
Jag har svÄrt att lita pÄ bÄde min kontaktperson pÄ utredningshemmet och pÄ socialsekreterarna som har hand om fallet.

Vad mer begÀr socialen frÄn mig för att jag ska fÄ tillbaka min Àlskade lilla son??
Kommer de inte att ge honom tillbaka till mig VAD JAG ÄN GÖR??
HUR GÖR MAN FÖR ATT FÅ TILLBAKA SITT ÄLSKADE BARN!?

Jag Àr förtvivlad av saknad efter min son.
Jag Àr besviken pÄ socialen för alla lögner de har kommit med.
Jag kĂ€nner inte att jag lever lĂ€ngre,jag bara finns,grĂ„ter och lider.  

Idag fÄr jag trÀffa Balthazar för första gÄngen efter omhÀndertagandet.
Det blir 2 timmar pÄ socialens kontor med övervakning.
Jag fÄr trÀffa honom 1 gÄng var 14:e dag.
Är det standard eller kan man begĂ€ra mer tid?

Fallet ska upp i KammarrÀtten 6 maj men vÄra advokater ska försöka fÄ ett tidigare datum.

Detta blev en vÀldigt lÄng insÀndare men jag har sÄ mycket kÀnslor och tankar som mÄste ut.
Jag lider med alla förÀldrar/syskon/mor-och farförÀldrar etc. som har fÄtt ett barn "kidnappat" frÄn staten.


                                             Anne-Lee Wilson.

BIA

  • Gäst
LVU = kidnappning
« Svar #3 skrivet: 11 mars 2003, 17:24:29 PM »
KĂ€ra VĂ€n!
Av din berÀttelse kan man nÀstan dra slutsatsen att nÀr de de sociala myndigheterna sÄ livligt uppmanar kvinnor att anmÀla hustrumisshandel
sÄ Àr det med baktanken att ta barnen. RÀtta mej om jag har fel!
NĂ€r jag berĂ€ttar  för slĂ€kt och vĂ€nner om NKMR och  hur jag har blickat in i ett ruttet samhĂ€lle och hur skrĂ€mmande mĂ€nniskor blir behandlade - blir jag inte trodd. "Nej, det mĂ„ste vara nĂ„got mer." "Nej, sĂ„ kan det inte gĂ„ till" etc.
SjÀlv har jag klarat mig, men jag kÀnner verkligen för alla som drabbats
och jag tvivlar INTE pÄ era berÀttelser.
Hoppas, hoppas att du har kraft att kÀmpa med nÀbbar och klor.
Detta med polishĂ€mtning av  barn Ă€r STOR SKAM. Polisen klagar ju pĂ„
smÄ resurser, men vid dylika Àrenden finns det bemanning.
FortsÀtt och skriv, vi Àr mÄnga som vill stödja dej med bÄde ord och tankar.

leif

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 39
  • Karma: 0
    • Visa profil
Saknar socialutredarna/psykologerna oftast egna barn?
« Svar #4 skrivet: 11 mars 2003, 18:20:35 PM »
Jag har precis kollat pÄ en kassett med den omtalade filmen "Living with Michael Jackson" av ITV's Martin Bashir.

Det lilla barnet, sonen hÄlls av "Jacko" utanför hotellfönstret pÄ femte vÄningen. (Incidenten i Berlin). Jacksons förhÄllande till de barn som han tar till Neverland verkar minst sagt orovÀckande, men han bor i USA och Àr ganska rik "where money talks".

Filmen Àr intressant och sevÀrd. (GÀrna ihop med Jacksons egna film som följde nÀr han blev urförbannad).

HÀr i forumet beskrivs det ena mer mÀrkliga svenska hÀndelsen efter varandra. Förut trodde jag att det inte förekom, men det var före jag av en hÀndelse kom att lÀsa den tragiska berÀttelsen om Daniel Sigström. Jag lÀste halva natten och kunde sen inte sova. Visste bara "att det finns Ànnu fler dÀrute" som stÀndigt rÄkar ut för oliak former av beskÀftiga myndighetsövergrepp.

Mycket riktigt sÄ förstod jag att det Àr fundamentala samhÀllsproblem man dagligt inte talar om, varav endast fÄtalet drabbade blir uppmÀrksammade.

DÀrför undrar jag varför inte nÄgon av Sveriges duktiga dokumentÀrfilmare kan ge sig pÄ problematiken..?

Bakgrundsmaterial och nÀtverk finns. Men sen kom jag att lÀsa hur mycket staten/SVT har skurit ned pÄ alla pengar som gÄr till just dessa filmare. Numera köper TV-folket hellre sÄpor och olika "Àventyr" Àn dokumentÀrer om vÄrt samhÀlle.

Jag tror att debatten i samhÀllet skulle mÄ bra av flera avslöjanden. Alla kan förvisso inte vara "JJ i Uppdrag Granskning", tack och lov finns det mÄnga duktiga svenska filmare vÀrda att uppmÀrksamma. En film kan sÀtta igÄng debatter och föredrag i skolorna, dvs skapa förÀndringar i samhÀllet.

Mvh, Leif



Mvh, Leif

anissan55@hotmail.com

  • Gäst
övriga frÄgor gÀllande socialtjsÀnsten
« Svar #5 skrivet: 19 december 2003, 17:41:03 PM »
anissan55@hotmail.com vill komma i kontakt med dig.

Oscar

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 8
  • Karma: 0
    • Visa profil
Saknar barn????
« Svar #6 skrivet: 10 maj 2004, 15:17:02 PM »
Ja du, i vissa kommuner Ă€r det sĂ„ att omsĂ€ttningen pĂ„ personal Ă€r extremt hög vilket ofta leder till att socialsekr. Ă€r unga och utan barn. Dock Ă€r det sĂ„ att i andra kommuner sĂ„ har nĂ€stan allihop barn pga. Ă„lder och anstĂ€llningstryggheten i kommunen. Vad som sĂ€ger att beslut kring barn blir rĂ€ttsĂ€krare el. bĂ€ttre bara för att soc.sekr. har barn, det vet jag inte. UtifrĂ„n ett barnperspektiv spelar det nog ingen roll men som  förĂ€lder kan man antagligen kĂ€nna sig "tryggare" om soc.sekr. har barn. Erfarenhet och kunskap bör vara det du fokuserar pĂ„ istĂ€llet menar jag.

Min teori Àr att oavsett om man har barn sÄ ska man bygga sina beslut om insatser kring barn pÄ lagar, inkommna uppgifter sunt bondförnuft och ett barnperspektiv. Tydligt förmedlat och motiverat.

Felicity

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 35
  • Karma: 0
    • Visa profil
Vari ligger rÀttssÀkerheten?
« Svar #7 skrivet: 04 april 2006, 09:17:07 AM »
Citat frćn: "svenab"

Du har rÀtt att det vore intressant att fÄ veta skillnader mellan utredarna med avseende pÄ vilka egna familjeförhÄllanden de har.

En rimlig hypotes Àr att de som har barn ocksÀ har större förstÄelse för en del utav de problem som förÀldrar stÀlls inför.


Jag som socionom hÄller med om att det verkar finnas hög risk för mycket godtycklighet i bedömningarna. Mer i vissa omrÄden Àn andra, ekonomiskt bistÄnd har t.ex. rÀtt tydliga riktlinjer att gÄ efter. Men jag frÄgar mig om utredarnas personliga förhÄllanden har relevans i diskussionen? Att mena att utredare mÄste ha egna barn för att utreda barnfamiljer Àr som att efterlysa skilsmÀssoadvokater som sjÀlv genomgÄr skilsmÀssa. Hur Àr rÀttsÀkert Àr det pÄ en skala? ska det inte i en rÀttvis stat vara sÄ att oavsett om utredaren Àr ogift/gift/Ànka/barnlös/ensamförÀlder/flerbarnsförÀldrer etc sÄ Àr bedömningen densamma?

Dessutom Àr familjer sÄpass olika, att mena att ha barn Àr ett obligatoriskt krav för att kunna bedöma familjer Àr snarare motsatsen till rÀttssÀkerhet.
Socialsekretare, Nya Socionomprogrammet - Göteborgs Universitet