Författare Ämne: Inte bara barn utan alla drogas ner i statliga/kommunala institutioner,BUP,Psyk  (läst 6477 gćnger)

Alina

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 279
  • Karma: 0
    • Visa profil
1.2014-11-29
http://www.expressen.se/gt/13-aring-misshandlad-av-skotare-pa-bup/
13-Äring misshandlad av skötare pÄ BUP

Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Foto: Anders Ylander
Den 13-Ärige pojken var intagen pÄ Barn och ungdomspsykiatriska avdelningen pÄ Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Han behövde fĂ„ vĂ„rd – i stĂ€llet blev han nedsparkad och misshandlad av en manlig skötare.
Trots att skötaren dömdes för misshandeln jobbar han kvar med barn pÄ BUP.
Dela
Tweeta
Mejla
Annons:

Pojken var intagen inom BUP pÄ Sahlgrenska Universitetssjukhuset. DÀr vÄrdas barn med diagnoser som anorexi, depression, Ängest, social fobi och psykiatriska funktionshinder.
Den 18 mars 2013 blev den 13-Ärige pojken arg och sparkade en manlig skötare pÄ benet. DÄ fÀllde den manlige skötaren honom till marken genom att sparka pÄ hans ben. Pojken föll handlöst bakÄt.
Men skötaren satte sig dessutom grÀnsle över pojken och höll fast honom.
I domen har mannen berÀttat att han gjorde som han lÀrt sig pÄ 80-talet.
TvÄ vittnen
TvĂ„ andra personer ur personalen bevittnade misshandeln. De menade att pojken bara vĂ€gde 40 kilo och var 140 centimeter lĂ„ng – och att det inte fanns nĂ„got som tydde pĂ„ att situationen var hotfull för skötaren. De tyckte att hans beteende var obehagligt och att han agerade i affekt, har de berĂ€ttat i domen.
Den ena skötaren sÀger att hon aldrig varit med om nÄgot liknande under 14 Ärs arbete inom BUP.
I september i Är dömdes mannen till villkorlig dom för misshandel.
Mannen var avstÀngd frÄn sin tjÀnst nÄgra mÄnader efter hÀndelsen skett dÄ sjukhuset gjorde en utredning - sedan fick han fortsÀtta arbeta pÄ en annan avdelning inom BUP.
Joakim Kenndal, kommunikationsdirektör pÄ Sahlgrenska, bekrÀftar att mannen arbetar kvar.
– TjĂ€nsten han har Ă€r mest administrativ, men han Ă€r fortfarande skötare. Han har hand om saker som vĂ„rdprogram, statistik och miljö. Han Ă€r ocksĂ„ ett stöd för patienterna i deras matsituation.
Han har dÄ direktkontakt med barnen?
– Han trĂ€ffar tonĂ„ringar som har Ă€tstörningar och andra psykiska problem och Ă€r ett stöd för dem i deras matsituation. Han Ă€r ett stöd i situationen pĂ„ avdelningen, men Ă€ven i deras hem, sĂ€ger Kenndal.
Hur kommer det sig att han arbetar kvar trots att han Àr dömd för misshandel av ett barn som han har behandlat?
– Det finns flera aspekter kring det. Det Ă€r ett arbetsrĂ€ttsligt svĂ„rt lĂ€ge eftersom vi inte vet vad som skulle ha skett om vi drivit frĂ„gan. Vi har ocksĂ„ gjort bedömningen att han inte kommer upprepa hĂ€ndelsen eftersom han har arbetat inom psykiatrin lĂ€nge och gjort det bra. Dessutom har han fĂ„tt en mer administrativ roll Ă€n tidigare.
Av Nathalie Joo
Publicerad 29 nov 2014 10:07

2.2014-10-20

158 glada saker skulle förhindra sjÀlvmord

Publicerad 2014-10-19 23:02
www.dn.se

Listan i sin helhet. Första sidan.
 
Elin var bara nio Är nÀr hon första gÄngen hade kontakt med psykiatrin. I dag Àr hon 24, har tvÄ diagnoser, tre sjÀlvmordsförsök och lÄnga perioder av medicinering bakom sig.

Nyligen fick hon en akuttid hos en terapeut vid landstinget. DĂ€r fick hon en lista – pĂ„ 158 saker som skulle kunna göra ­henne glad.

 
– ”Punkt 137: Sköta om ett akvarium.” NĂ€r jag kom till den punkten hade jag i och för sig redan fĂ„tt nog, men just dĂ„ kĂ€nde jag att nĂ„got brast mig.

Elin skakar lÄngsamt pÄ huvudet. Vi ses i den lÀgenhet med boendestöd som hon hyr via Stockholms stad. Just den hÀr dagen Àr det hittills en bra dag, hon har ingen Ängest, Àr mest less. Och arg.

Att bo hÀr innebÀr att hon varje morgon klockan 8, tryggt nog, blir vÀckt av personal. PÄ kvÀllarna finns det ett fik pÄ hennes vÄningsplan, ett fik dit hon kan gÄ om hon vill ha sÀllskap. Och tvÄ gÄnger i veckan fÄr hon trÀffa sin boendestödjare som kollar hur hon mÄr, hur det gÄr för henne.

Det gÄr sÄ dÀr.

I Är har hon varit inlagd pÄ psyket pÄ Sankt Göran tre gÄnger. Alltid mest pÄ grund av att hon Àr sÄ rÀdd för sig sjÀlv, sin Ängest och sitt sjÀlvskadebeteende.

Hon har bedömts vara en border­linepersonlighet. Sedan i juni har hon en adhd-diagnos. Hon Àr för nÀrvarande sjukskriven. I en korg pÄ diskbÀnken förvarar hon sina pillerburkar; sömnpiller, ÄngestdÀmpande, kÀnsloutjÀmnande, anti-depressiva, adhd-medicin.

– Jag har Ă€tit nĂ€stan alla former av psykofarmaka och neuroleptika sedan jag var 15 och gjorde mitt första sjĂ€lvmordförsök. Men jag har aldrig fĂ„tt nĂ„gon seriös hjĂ€lp att hantera min Ă„ngest, min psykiska ohĂ€lsa, sĂ€ger hon.

Men det var inte hit, bakom de nerdragna persiennerna, hon ville. I perioder han hon försökt plugga, hon har haft ett högintensivt jobb som hon klarade galant under en period innan hon Ànnu en gÄng brakade ihop.

– Och nu sitter jag hĂ€r. Jag har ramlat mellan stolarna hos BUP, socialen och landstinget i hela mitt liv. Jag har aldrig haft en bestĂ„ende samtalskontakt, alltid blivit bemött med receptblock och oförstĂ„ende.

Det var hennes boendestödjare som hjÀlpte henne att fÄ en akutsamtalstid för ett par veckor sedan. NÀr hon kom dit fick hon trÀffa en samtalsterapeut. Enligt Elin kom samtalet mest av allt att handla om att Elin har en allt för negativ syn pÄ livet.

NÀr hon skulle gÄ fick hon ett kuvert som hon uppmanades att öppna vid hemkomst.

Det gjorde hon. Med pÄföljande chock och förvirring.

Elin lĂ€ser högt: ”Punkt 21. Äta nĂ„got lĂ€ckert. Punkt 46. GĂ„ ned i vikt. Punkt 98. Klara av en bantningskur.”

– Som mĂ„nga andra i min situation har jag haft allvarliga Ă€tstörningar i perioder. Hur ska jag hantera det hĂ€r? Nu rĂ„kar jag vara sĂ„ skadad och hĂ€rdad av allt jag redan blivit utsatt för sĂ„ jag kan tĂ€nka att de kan dra Ă„t helvete. Men tĂ€nk om de ger den hĂ€r listan till nĂ„gon som just i det lĂ€get Ă€r skörare Ă€n jag rĂ„kade vara just nu?

Om en mÄnad har Elin sin nÀsta inbokade tid pÄ en för henne ny behandlings­enhet. Trots hennes numera luttrade och cyniska bild av den vÄrd hon hittills fÄtt hyser hon ett visst hopp: den ­adhd-diagnos hon nyligen fick.

– Jag har förstĂ„tt och ­accepterat att jag Ă€r sjuk, att jag behöver hjĂ€lp. Men nu har jag sett för mycket av hur dĂ„ligt det fungerar, jag vet inte om jag orkar mer. Men en sak kĂ€nner jag starkt: det Ă€r dags att nĂ„gon berĂ€ttar hur illa stĂ€llt det Ă€r.

Elin heter egent­ligen nÄgot annat.

Den omskrivna listan Ă€r översatt frĂ„n engelska och har i originalform rubriken ”Skills training manual for treating personality disorder”. Den publicerades första gĂ„ngen 1993 i ”Journal of ­consulting and clinical physology”.

3.2014-07-02
http://mobil.dn.se/nyheter/sverige/skolpersonal-festade-pa-fritids/
Skolpersonal festade pÄ fritids

Publicerad i dag 08:19

Personal pÄ en skola i Blekinge fÄr bannor frÄn skolans rektor sedan de festat med alkohol i skolans fritidslokaler.

Annons:
 
De ska Àven ha bjudit in vÀnner till lokalerna och delat festbilderna pÄ Facebook sÄ att skolans elever haft möjlighet att se bilderna.

Rektorn pÄ skolan sÀger till Sydöstran att festerna inte förekommer lÀngre och tar avstÄnd frÄn alkohol i skolans lokaler.

– Visst kan man fĂ„ ha fester i vĂ„ra lokaler, men dĂ„ ska det vara typ födelsedagskalas dagtid, inga nattliga fylleslag, sĂ€ger han till tidningen.

4.2013-10-01

http://www.expressen.se/nyheter/charlie-79-drogades--krop-runt-pa-golvet/
Charlie, 79, drogades – kröp runt pĂ„ golvet

Svartlistade lÀkemedel

 HĂ€r Ă€r socialstyrelsen lista över lĂ€kemedel som Ă€r direkt olĂ€mpliga för Ă€ldre eftersom de innebĂ€r hög risk för besvĂ€rliga biverkningar, som minnesproblem och förvirring. Dessa lĂ€kemedel ska undvikas om det inte finns sĂ€rskilda skĂ€l.

 SmĂ€rtstillande (Tramadol)

 Gemadol

 Nobligan

 Tiparol

 Tradolan

 Tramadol

 SmĂ€rtstillande/kramper i mag-tarmkanalen

 Buscopan

 Egazil

 Ketogan

 Morfin-Skopolamin

 Oxikodon-hyoscin

 Spasmofen

 HjĂ€rtreglerande

 Robinul

 Durbis

 Durbis Retard.

 Psykiska besvĂ€r (Ă„ngest, depressioner, beteendestörningar, med mera)

 Akineton

 Anafranil och Anafranil Retard

 Atarax

 Clozapine

 Klomipramin

 Leponex

 Levomepromazine

 Ludiomil

 Maprotilin

 Nozinan

 Pargitan

 Pargitan mite

 Saroten

 Sensaval

 Truxal

 Lugnande, sömnmedel (bensodiazepiner/propiomaz)

 Diazepam

 Stesolid

 Apodorm

 Mogadon

 Nitrazepam

 Flunitrazepam

 Propavan

 IllamĂ„ende och yrsel, allergier, Ă€ven lugnande

 Amosyt

 Calma

 Desentol

 Scopoderm

 Theralen Lergigan.

 Finns Ă€ven som Lergigan comp, Lergigan forte, Lergigan mite.

 Inkontinens

 Detrusitol och Detrusitol SR

 Ditropan

 Emselex

 Kentera

 Oxybutynin

 Tolterodin

 Toviaz

 Vesicare

KĂ€lla: Socialstyrelsen

 OBS! Sluta inte pĂ„ egen hand. Vill du Ă€ndra eller avbryta din lĂ€kemedelsbehandling sĂ„ diskutera det med din lĂ€kare, i första hand den lĂ€kare som skrev ut medicinen.

 

 Sjukhuset vĂ„rdade med piller, piller och piller...

 NĂ€r Charlie Lindberg hamnade pĂ„ den psykiatriska mottagningen pĂ„ sjukhuset i Karlshamn Ă„t han de tre översta medicinerna pĂ„ listan. Efter fyra veckor pĂ„ avdelningen var antalet lĂ€kemedel uppe i nio. Charlie fick dĂ„ tre sömnmedel, ett lĂ€kemedel mot depressionen och tvĂ„ tunga antipsykospreparat. HĂ€r Ă€r listan pĂ„ Charlies alla lĂ€kemedel:

 Trombyl, 75 mg (blodförtunnande).

 Salures. 2.5 mg (vĂ€tskedrivande, blodtryckssĂ€nkande).

 Enalapril, 5 mg (ACE-hĂ€mmande, blodtryckssĂ€nkande).

 Haldol, 1 m (antipsykosmedicin).

 Risperidon, 1 mg (antipsykosmedicin).

 Citalopran, 10 mg (antidepressiv medicin).

 Imovane, 7,5 mg (sömnmedel).

 Propavan, 25 mg (sömnmedel).

 Heminevrin, 300 mg (sömnmedel).
.

Tidigare artiklar

 
"En pratstund kan ocksÄ dÀmpa oron"| 08:25

KARLSHAMN. Demenssjuke Charlie Lindberg, 79, lades in pÄ psykiatrisk avdelning nÀr det inte fanns nÄgon mottagning för Àldre pÄ sjukhuset.

DĂ€r fick han massor av tunga mediciner.

- Förut kunde Charlie gÄ och prata, men efter fyra veckor pÄ psyket var han neddrogad, hade blöja och kröp runt pÄ golvet, sÀger sambon Birgitta Karlsson, 77, som anmÀlt vÄrden till socialstyrelsen.
 


 
Birgitta Karlsson och yorkshireterriern Gordon tar hissen upp till tredje vÄningen pÄ Àldreboendet Solrosen i den benvita trÀlÀngan i centrala Karlshamn. FrÄn livskamraten Charlie Lindbergs rum strömmar födelsedags-cd:n med Evert Taubes visor ut i korridoren.

- Hej Ă€lskling! Är det bra med dig i dag? sĂ€ger Birgitta och lutar sin panna mot Charlies.

- Ja, nickar Charlie nerifrÄn rullstolen nÀr han höjer sin nÀstipp mot Birgittas.

Lades in

Han strÄlar med hela ansiktet och skrockar nöjt nÀr hunden Gordon hoppar upp i knÀet för att fÄ vara med och pussas.

Nuförtiden kan Charlie Lindberg krama Birgitta.

- HÀr pÄ Solrosen har han fÄtt trÀna upp rörligheten i armarna igen. Han mÄr mycket bÀttre och Àr mindre orolig Àn tidigare, sÀger Birgitta Karlsson.

Annat var det i november 2011, dÄ Birgitta Karlsson efter tre Är av dygnet-runt-passning av sin demenssjuke sambo inte lÀngre orkade med vaknÀtterna nÀr Charlie naken rymde ut pÄ gatorna. Charlie Lindberg fick komma till ett korttidsboende, men inte heller dÀr kom man till rÀtta med hans nattstök. DÄ det inte fanns plats pÄ nÄgon mottagning för Àldre lades Charlie Lindberg in pÄ en psykiatrisk avdelning pÄ sjukhuset i Karlshamn.

"Var neddrogad"

Birgitta Karlsson blÀddrar i sina pÀrmar och letar fram listan över de nio lÀkemedel Charlie Lindberg fick dÀr.

- Det var inte klokt att Charlie skulle vara inlÄst pÄ psyk. En annan patient som jobbat inom ÀldrevÄrden försökte hjÀlpa Charlie, men Charlie blev förvirrad och aggressiv av alla mediciner. Han var neddrogad, hallucinerade, fick börja med blöja, övergick till flytande föda för att han inte fick ha sin tandprotes och kröp pÄ golvet.

LÄg under ett blytÀcke

Till slut vÀnde sig Birgitta Karlsson till Blekinge LÀns Tidning, som uppmÀrksammade Charlies situation. Snart ordnade kommunen en plats pÄ ett demensboende. DÀr begÀrde Birgitta Karlsson ett möte med lÀkaren för att Charlies mediciner skulle gÄs igenom och man kom gemensamt överens om att minska antalet lÀkemedel frÄn nio till tre-fyra.

- Det gjorde skillnad. Men det var hög personalomsÀttning och mÄnga som inte hade sÄ mycket erfarenhet av arbete med Àldre och Charlie var fortsatt orolig. DÄ upptÀckte jag att de lade Charlie under ett blytÀcke för att lugna honom, men det gjorde att hans leder förtvinade, sÀger Birgitta.

Hon anmÀlde sjukhuset i Karlshamn till socialstyrelsen och fick rÀtt. I mars i Är kom beslutet, dÀr sjukhuset fick kritik för felaktig vÄrd och för mycket mediciner.

Aktiviteter varje dag

I april fick Charlie plats pÄ Àldreboendet Solrosen, ett stenkast frÄn parets gemensamma lÀgenhet pÄ Drottninggatan.

HÀr anordnas varje dag olika aktiviteter som korsord, ordsprÄkslekar och musikstunder. Charlie fÄr lyssna pÄ taltidningen om morgnarna, kan umgÄs med de Ätta andra boende och tas om hand av erfarna sköterskor.

- PÄ Solrosen fÄr Charlie sÄ mycket stimulans att han blir trött och somnar av sig sjÀlv, utan sömntabletter, om kvÀllarna. Han fÄr ocksÄ sjÀlv bestÀmma nÀr han ska lÀgga sig, sÀger Birgitta.

Hon och hunden Gordon kommer pÄ besök varje eftermiddag. DÄ brukar Birgitta och Charlie blÀddra i fotoalbumen med bilder frÄn de tio friska Är som de fick tillsammans, dÄ de reste, golfade och dansade.

- Det var faktiskt pÄ dansbanan i Mörrum vi först lÀrde kÀnna varandra, 1997 nÀr vi bÄda hade mist vÄra Àkta hÀlfter i sjukdom. Charlie var bergsingenjör och hade en sÄdan utstrÄlning nÀr han kom fram och bjöd upp mig. Och han har alltid varit sÄ hjÀlpsam.

"Han har det jÀttebra"

I dag Àr det mest Birgitta som hjÀlper Charlie. Hur hans liv skulle ha sett ut om hon inte larmat vill hon inte tÀnka pÄ.

- Charlie har fortfarande biverkningar av alla mediciner han fick pÄ sjukhuset och pÄ det första boendet. Men numera grÄter han inte lÀngre nÀr jag ska gÄ. Han har det jÀttebra hÀr pÄ Solrosen och fÄr komma ut pÄ promenader och delta i krÀftskivor.
.
Av Karin Sörbring Av Karin Sörbring
 karin.sorbring@expressen.se  

5.
http://www.expressen.se/halsa/anna-basen/en-pratstund-kan-ocksa-dampa-oron/

"En pratstund kan ocksÄ dÀmpa oron"

Vanliga biverkningar

 HĂ€r Ă€r nĂ„gra av de vanligare biverkningarna av fel- och övermedicinering:

 Muntorrhet.

 Trötthet.

 DĂ„sighet.

 Minnesstörningar.

 Förvirring.

 Yrsel.

 Nedsatt aptit.

 Förstoppning.

 Fallskador.

 Benbrott.

 Blödningar.

 Magblödningar.

 Njurskador.

 Leverskador.


 Ă„ldre Ă€r mer kĂ€nsliga för lĂ€kemedel - och förbrukningen har ökat med 60 procent

 Ă„ldre Ă€r kĂ€nsligare för lĂ€kemedel. Organen Ă„ldras, man fĂ„r nedsatt njur- och leverfunktion och dĂ€rmed sĂ€mre omsĂ€ttning. Det gör att lĂ€kemedel finns kvar lĂ€ngre i kroppen och man fĂ„r förlĂ€ngd effekt. Sömnmedel kan exempelvis finnas kvar till dagen efter vilket lĂ€tt ger trötthet och ökar risken för olyckor.

 Att Ă€ldre har mer fettmassa och mindre muskelmassa gör ocksĂ„ att fettlösliga lĂ€kemedel lagras lĂ€ngre i kroppen.

 HjĂ€rnan blir ocksĂ„ kĂ€nsligare. Äldre blir oftare trötta och förvirrade av lĂ€kemedel som pĂ„verkar hjĂ€rnan, exempelvis smĂ€rtstillande opioider och psykofarmaka.

 Ă„ldre har ocksĂ„ högre risk för mĂ„nga lĂ€kemedelsbiverkningar. Ett exempel Ă€r antiinflammatoriska vĂ€rkmediciner, NSAID, som ibuprofen och diklofenak, som oftare ger magsĂ„r, blödningar och njurskador hos Ă€ldre.

 Personer över 80 tar i genomsnitt 5 lĂ€kemedel per dygn. Det Ă€r en ökning med 60 procent jĂ€mfört med slutet pĂ„ 1980-talet dĂ„ siffran var 3,4 lĂ€kemedel.

 Upp till var tredje inlĂ€ggning pĂ„ akutsjukhus orsakas i dag av lĂ€kemedelsbiverkningar.

KÀlla: Johan Fastbom, professor i geriatrisk farmakologi vid institutionen för neurobiologi, vÄrdvetenskap och samhÀlle pÄ Karolinska institutet.
.
MÄnga Àldre drogas. Mer Àn var tionde som Àr över 75 Är och bor pÄ Àldreboende fÄr mediciner som Àr farliga för Àldre.
 Ă„ldre tĂ„l lĂ€kemedel sĂ€mre Ă€n yngre. PĂ„ socialstyrelsens svarta lista finns en lĂ„ng rad mediciner som Ă€r direkt olĂ€mpliga för gamla eftersom de lĂ€tt orsakar förvirring, minnesproblem och andra allvarliga biverkningar. Dit hör lugnande medel, sömnmedel och psykofarmaka, men Ă€ven medel mot inkontinens, smĂ€rtlĂ€kemedel och allergimediciner. OlĂ€mpliga lĂ€kemedel gör de gamla sjuka, leder till fallskador, sjukhusinlĂ€ggningar och dödsfall.

Men upp till hÀlften av biverkningarna kan undvikas, visar studier. Om man rensar i medicinlistorna mÄr de Àldre bÀttre och de akuta sjukhusbesöken minskar.

Det handlar förstÄs inte om att Àldre ska nekas effektiv behandling för sina sjukdomar. Det handlar om att alltid noga vÀga risk mot nytta, ge rÀtt lÀkemedel och rÀtt dos.

Ny statistik, som Expressen kan presentera i dag, avslöjar att hur mÄnga gamla som drogas med fel mediciner skiljer sig enormt frÄn kommun till kommun.

I Öckerö kommun fĂ„r 16,5 procent av de gamla som Ă€r 75 Ă„r och Ă€ldre och bor i sĂ€rskilt boende svartlistade olĂ€mpliga lĂ€kemedel. I Skinnskatteberg Ă€r motsvarande siffra 5,7 procent.

Orsaken till sĂ„ stora skillnader kan förstĂ„s inte förklaras med att de gamla i Öckerö skulle vara tre gĂ„nger sjukare, tre gĂ„nger oroligare eller tre gĂ„nger mer sömnlösa Ă€n de gamla i Skinnskatteberg.

Alla lÀkemedelsexperter jag intervjuat sÀger att det snarare handlar om lokala traditioner och vÄrdkultur. Att det handlar om vad lÀkarna Àr vana vid att skriva ut, vad de har för favoritmediciner. VÀstra Götaland har i Äratal utmÀrkt sig för att ha en generellt högre förskrivning av lugnande, sömnmedicin och annan psykofarmaka. VÀstkusten kallas ibland dÀrför för valiumbÀltet. Det mönstret syns Àven i den nya statistiken.

Sen handlar det ocksÄ om vad personalen i Àldreomsorgen vill ha av lÀkaren. Antipsykotiska lÀkemedel kan verka lugnande pÄ demenssjuka, men har en rad svÄra bieffekter och gör att de riskerar att dö i förtid. Om ÀldrevÄrden ska lyckas röja upp bland de farliga medicinerna mÄste man ocksÄ satsa pÄ omvÄrdnaden. Minskar man pÄ psykofarmaka blir de Àldre piggare och friskare - men det behövs kanske lite mer personal för att ta hand om dem. Ska man ta bort sömnmedicinen bör man erbjuda nÄgot annat i stÀllet, som en liten pratstund, en macka och ett glas mjölk. Svensk forskning har faktiskt visat att en sÄ enkel ÄtgÀrd som rejÀlare kvÀllsmat gör att de Àldre sover bÀttre och behöver mindre sömnmedicin!
.
Av Anna BÀsén Av Anna BÀsén
 anna.basen@expressen.se

6.2014-12-14
http://www.expressen.se/kvallsposten/dog-av-undernaring-pa-vardboende-i-lund/
Dog av undernÀring pÄ vÄrdboende
Lund/TT
Relaterat
En 78-Ärig kvinna blev svÄrt undernÀrd pÄ ett korttidsboende i Lund. Den utmÀrglade kvinnan fördes efter tvÄ mÄnader akut till sjukhus och dog strax dÀrpÄ, rapporterar Sydsvenskan.
HÀndelsen, som intrÀffade i slutet av sommaren, har utretts av kommunen som konstaterar flera misstag. Bland annat ska personal pÄ boendet vare sig ha kÀnt till att lÀkare ordinerat nÀringstillskott eller att kvinnan pÄ grund av psykisk sjukdom hade mycket svÄrt att Àta och behÄlla mat.
Det Àr inte klarlagt att dödsorsaken varit svÀlt, men kvinnans kropp kollapsade pÄ sjukhuset pÄ grund av undernÀring och organsvikt, skriver tidningen.
Nu har nya arbetssÀtt och rutiner införts pÄ vÄrdboendet och Inspektionen för vÄrd och omsorg, som utrett hÀndelsen, tycker att ÄtgÀrderna Àr tillrÀckliga.
Publicerad 13:55Uppdaterad 16:28
« Senast ändrad: 14 december 2014, 21:11:23 PM av Alina »