1.2014-11-29
http://www.expressen.se/gt/13-aring-misshandlad-av-skotare-pa-bup/13-Äring misshandlad av skötare pÄ BUP
Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Foto: Anders Ylander
Den 13-Ärige pojken var intagen pÄ Barn och ungdomspsykiatriska avdelningen pÄ Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Han behövde fĂ„ vĂ„rd â i stĂ€llet blev han nedsparkad och misshandlad av en manlig skötare.
Trots att skötaren dömdes för misshandeln jobbar han kvar med barn pÄ BUP.
Dela
Tweeta
Mejla
Annons:
Pojken var intagen inom BUP pÄ Sahlgrenska Universitetssjukhuset. DÀr vÄrdas barn med diagnoser som anorexi, depression, Ängest, social fobi och psykiatriska funktionshinder.
Den 18 mars 2013 blev den 13-Ärige pojken arg och sparkade en manlig skötare pÄ benet. DÄ fÀllde den manlige skötaren honom till marken genom att sparka pÄ hans ben. Pojken föll handlöst bakÄt.
Men skötaren satte sig dessutom grÀnsle över pojken och höll fast honom.
I domen har mannen berÀttat att han gjorde som han lÀrt sig pÄ 80-talet.
TvÄ vittnen
TvĂ„ andra personer ur personalen bevittnade misshandeln. De menade att pojken bara vĂ€gde 40 kilo och var 140 centimeter lĂ„ng â och att det inte fanns nĂ„got som tydde pĂ„ att situationen var hotfull för skötaren. De tyckte att hans beteende var obehagligt och att han agerade i affekt, har de berĂ€ttat i domen.
Den ena skötaren sÀger att hon aldrig varit med om nÄgot liknande under 14 Ärs arbete inom BUP.
I september i Är dömdes mannen till villkorlig dom för misshandel.
Mannen var avstÀngd frÄn sin tjÀnst nÄgra mÄnader efter hÀndelsen skett dÄ sjukhuset gjorde en utredning - sedan fick han fortsÀtta arbeta pÄ en annan avdelning inom BUP.
Joakim Kenndal, kommunikationsdirektör pÄ Sahlgrenska, bekrÀftar att mannen arbetar kvar.
â TjĂ€nsten han har Ă€r mest administrativ, men han Ă€r fortfarande skötare. Han har hand om saker som vĂ„rdprogram, statistik och miljö. Han Ă€r ocksĂ„ ett stöd för patienterna i deras matsituation.
Han har dÄ direktkontakt med barnen?
â Han trĂ€ffar tonĂ„ringar som har Ă€tstörningar och andra psykiska problem och Ă€r ett stöd för dem i deras matsituation. Han Ă€r ett stöd i situationen pĂ„ avdelningen, men Ă€ven i deras hem, sĂ€ger Kenndal.
Hur kommer det sig att han arbetar kvar trots att han Àr dömd för misshandel av ett barn som han har behandlat?
â Det finns flera aspekter kring det. Det Ă€r ett arbetsrĂ€ttsligt svĂ„rt lĂ€ge eftersom vi inte vet vad som skulle ha skett om vi drivit frĂ„gan. Vi har ocksĂ„ gjort bedömningen att han inte kommer upprepa hĂ€ndelsen eftersom han har arbetat inom psykiatrin lĂ€nge och gjort det bra. Dessutom har han fĂ„tt en mer administrativ roll Ă€n tidigare.
Av Nathalie Joo
Publicerad 29 nov 2014 10:07
2.2014-10-20
158 glada saker skulle förhindra sjÀlvmord
Publicerad 2014-10-19 23:02
www.dn.seListan i sin helhet. Första sidan.
Elin var bara nio Är nÀr hon första gÄngen hade kontakt med psykiatrin. I dag Àr hon 24, har tvÄ diagnoser, tre sjÀlvmordsförsök och lÄnga perioder av medicinering bakom sig.
Nyligen fick hon en akuttid hos en terapeut vid landstinget. DĂ€r fick hon en lista â pĂ„ 158 saker som skulle kunna göra Âhenne glad.
â âPunkt 137: Sköta om ett akvarium.â NĂ€r jag kom till den punkten hade jag i och för sig redan fĂ„tt nog, men just dĂ„ kĂ€nde jag att nĂ„got brast mig.
Elin skakar lÄngsamt pÄ huvudet. Vi ses i den lÀgenhet med boendestöd som hon hyr via Stockholms stad. Just den hÀr dagen Àr det hittills en bra dag, hon har ingen Ängest, Àr mest less. Och arg.
Att bo hÀr innebÀr att hon varje morgon klockan 8, tryggt nog, blir vÀckt av personal. PÄ kvÀllarna finns det ett fik pÄ hennes vÄningsplan, ett fik dit hon kan gÄ om hon vill ha sÀllskap. Och tvÄ gÄnger i veckan fÄr hon trÀffa sin boendestödjare som kollar hur hon mÄr, hur det gÄr för henne.
Det gÄr sÄ dÀr.
I Är har hon varit inlagd pÄ psyket pÄ Sankt Göran tre gÄnger. Alltid mest pÄ grund av att hon Àr sÄ rÀdd för sig sjÀlv, sin Ängest och sitt sjÀlvskadebeteende.
Hon har bedömts vara en borderÂlinepersonlighet. Sedan i juni har hon en adhd-diagnos. Hon Ă€r för nĂ€rvarande sjukskriven. I en korg pĂ„ diskbĂ€nken förvarar hon sina pillerburkar; sömnpiller, Ă„ngestdĂ€mpande, kĂ€nsloutjĂ€mnande, anti-depressiva, adhd-medicin.
â Jag har Ă€tit nĂ€stan alla former av psykofarmaka och neuroleptika sedan jag var 15 och gjorde mitt första sjĂ€lvmordförsök. Men jag har aldrig fĂ„tt nĂ„gon seriös hjĂ€lp att hantera min Ă„ngest, min psykiska ohĂ€lsa, sĂ€ger hon.
Men det var inte hit, bakom de nerdragna persiennerna, hon ville. I perioder han hon försökt plugga, hon har haft ett högintensivt jobb som hon klarade galant under en period innan hon Ànnu en gÄng brakade ihop.
â Och nu sitter jag hĂ€r. Jag har ramlat mellan stolarna hos BUP, socialen och landstinget i hela mitt liv. Jag har aldrig haft en bestĂ„ende samtalskontakt, alltid blivit bemött med receptblock och oförstĂ„ende.
Det var hennes boendestödjare som hjÀlpte henne att fÄ en akutsamtalstid för ett par veckor sedan. NÀr hon kom dit fick hon trÀffa en samtalsterapeut. Enligt Elin kom samtalet mest av allt att handla om att Elin har en allt för negativ syn pÄ livet.
NÀr hon skulle gÄ fick hon ett kuvert som hon uppmanades att öppna vid hemkomst.
Det gjorde hon. Med pÄföljande chock och förvirring.
Elin lĂ€ser högt: âPunkt 21. Ăta nĂ„got lĂ€ckert. Punkt 46. GĂ„ ned i vikt. Punkt 98. Klara av en bantningskur.â
â Som mĂ„nga andra i min situation har jag haft allvarliga Ă€tstörningar i perioder. Hur ska jag hantera det hĂ€r? Nu rĂ„kar jag vara sĂ„ skadad och hĂ€rdad av allt jag redan blivit utsatt för sĂ„ jag kan tĂ€nka att de kan dra Ă„t helvete. Men tĂ€nk om de ger den hĂ€r listan till nĂ„gon som just i det lĂ€get Ă€r skörare Ă€n jag rĂ„kade vara just nu?
Om en mĂ„nad har Elin sin nĂ€sta inbokade tid pĂ„ en för henne ny behandlingsÂenhet. Trots hennes numera luttrade och cyniska bild av den vĂ„rd hon hittills fĂ„tt hyser hon ett visst hopp: den Âadhd-diagnos hon nyligen fick.
â Jag har förstĂ„tt och Âaccepterat att jag Ă€r sjuk, att jag behöver hjĂ€lp. Men nu har jag sett för mycket av hur dĂ„ligt det fungerar, jag vet inte om jag orkar mer. Men en sak kĂ€nner jag starkt: det Ă€r dags att nĂ„gon berĂ€ttar hur illa stĂ€llt det Ă€r.
Elin heter egentÂligen nĂ„got annat.
Den omskrivna listan Ă€r översatt frĂ„n engelska och har i originalform rubriken âSkills training manual for treating personality disorderâ. Den publicerades första gĂ„ngen 1993 i âJournal of Âconsulting and clinical physologyâ.
3.2014-07-02
http://mobil.dn.se/nyheter/sverige/skolpersonal-festade-pa-fritids/Skolpersonal festade pÄ fritids
Publicerad i dag 08:19
Personal pÄ en skola i Blekinge fÄr bannor frÄn skolans rektor sedan de festat med alkohol i skolans fritidslokaler.
Annons:
De ska Àven ha bjudit in vÀnner till lokalerna och delat festbilderna pÄ Facebook sÄ att skolans elever haft möjlighet att se bilderna.
Rektorn pÄ skolan sÀger till Sydöstran att festerna inte förekommer lÀngre och tar avstÄnd frÄn alkohol i skolans lokaler.
â Visst kan man fĂ„ ha fester i vĂ„ra lokaler, men dĂ„ ska det vara typ födelsedagskalas dagtid, inga nattliga fylleslag, sĂ€ger han till tidningen.
4.2013-10-01
http://www.expressen.se/nyheter/charlie-79-drogades--krop-runt-pa-golvet/Charlie, 79, drogades â kröp runt pĂ„ golvet
Svartlistade lÀkemedel
HÀr Àr socialstyrelsen lista över lÀkemedel som Àr direkt olÀmpliga för Àldre eftersom de innebÀr hög risk för besvÀrliga biverkningar, som minnesproblem och förvirring. Dessa lÀkemedel ska undvikas om det inte finns sÀrskilda skÀl.
SmÀrtstillande (Tramadol)
Gemadol
Nobligan
Tiparol
Tradolan
Tramadol
SmÀrtstillande/kramper i mag-tarmkanalen
Buscopan
Egazil
Ketogan
Morfin-Skopolamin
Oxikodon-hyoscin
Spasmofen
HjÀrtreglerande
Robinul
Durbis
Durbis Retard.
Psykiska besvÀr (Ängest, depressioner, beteendestörningar, med mera)
Akineton
Anafranil och Anafranil Retard
Atarax
Clozapine
Klomipramin
Leponex
Levomepromazine
Ludiomil
Maprotilin
Nozinan
Pargitan
Pargitan mite
Saroten
Sensaval
Truxal
Lugnande, sömnmedel (bensodiazepiner/propiomaz)
Diazepam
Stesolid
Apodorm
Mogadon
Nitrazepam
Flunitrazepam
Propavan
IllamÄende och yrsel, allergier, Àven lugnande
Amosyt
Calma
Desentol
Scopoderm
Theralen Lergigan.
Finns Àven som Lergigan comp, Lergigan forte, Lergigan mite.
Inkontinens
Detrusitol och Detrusitol SR
Ditropan
Emselex
Kentera
Oxybutynin
Tolterodin
Toviaz
Vesicare
KĂ€lla: Socialstyrelsen
OBS! Sluta inte pÄ egen hand. Vill du Àndra eller avbryta din lÀkemedelsbehandling sÄ diskutera det med din lÀkare, i första hand den lÀkare som skrev ut medicinen.
Sjukhuset vÄrdade med piller, piller och piller...
NÀr Charlie Lindberg hamnade pÄ den psykiatriska mottagningen pÄ sjukhuset i Karlshamn Ät han de tre översta medicinerna pÄ listan. Efter fyra veckor pÄ avdelningen var antalet lÀkemedel uppe i nio. Charlie fick dÄ tre sömnmedel, ett lÀkemedel mot depressionen och tvÄ tunga antipsykospreparat. HÀr Àr listan pÄ Charlies alla lÀkemedel:
Trombyl, 75 mg (blodförtunnande).
Salures. 2.5 mg (vÀtskedrivande, blodtryckssÀnkande).
Enalapril, 5 mg (ACE-hÀmmande, blodtryckssÀnkande).
Haldol, 1 m (antipsykosmedicin).
Risperidon, 1 mg (antipsykosmedicin).
Citalopran, 10 mg (antidepressiv medicin).
Imovane, 7,5 mg (sömnmedel).
Propavan, 25 mg (sömnmedel).
Heminevrin, 300 mg (sömnmedel).
.
Tidigare artiklar
"En pratstund kan ocksÄ dÀmpa oron"| 08:25
KARLSHAMN. Demenssjuke Charlie Lindberg, 79, lades in pÄ psykiatrisk avdelning nÀr det inte fanns nÄgon mottagning för Àldre pÄ sjukhuset.
DĂ€r fick han massor av tunga mediciner.
- Förut kunde Charlie gÄ och prata, men efter fyra veckor pÄ psyket var han neddrogad, hade blöja och kröp runt pÄ golvet, sÀger sambon Birgitta Karlsson, 77, som anmÀlt vÄrden till socialstyrelsen.
Birgitta Karlsson och yorkshireterriern Gordon tar hissen upp till tredje vÄningen pÄ Àldreboendet Solrosen i den benvita trÀlÀngan i centrala Karlshamn. FrÄn livskamraten Charlie Lindbergs rum strömmar födelsedags-cd:n med Evert Taubes visor ut i korridoren.
- Hej Ă€lskling! Ăr det bra med dig i dag? sĂ€ger Birgitta och lutar sin panna mot Charlies.
- Ja, nickar Charlie nerifrÄn rullstolen nÀr han höjer sin nÀstipp mot Birgittas.
Lades in
Han strÄlar med hela ansiktet och skrockar nöjt nÀr hunden Gordon hoppar upp i knÀet för att fÄ vara med och pussas.
Nuförtiden kan Charlie Lindberg krama Birgitta.
- HÀr pÄ Solrosen har han fÄtt trÀna upp rörligheten i armarna igen. Han mÄr mycket bÀttre och Àr mindre orolig Àn tidigare, sÀger Birgitta Karlsson.
Annat var det i november 2011, dÄ Birgitta Karlsson efter tre Är av dygnet-runt-passning av sin demenssjuke sambo inte lÀngre orkade med vaknÀtterna nÀr Charlie naken rymde ut pÄ gatorna. Charlie Lindberg fick komma till ett korttidsboende, men inte heller dÀr kom man till rÀtta med hans nattstök. DÄ det inte fanns plats pÄ nÄgon mottagning för Àldre lades Charlie Lindberg in pÄ en psykiatrisk avdelning pÄ sjukhuset i Karlshamn.
"Var neddrogad"
Birgitta Karlsson blÀddrar i sina pÀrmar och letar fram listan över de nio lÀkemedel Charlie Lindberg fick dÀr.
- Det var inte klokt att Charlie skulle vara inlÄst pÄ psyk. En annan patient som jobbat inom ÀldrevÄrden försökte hjÀlpa Charlie, men Charlie blev förvirrad och aggressiv av alla mediciner. Han var neddrogad, hallucinerade, fick börja med blöja, övergick till flytande föda för att han inte fick ha sin tandprotes och kröp pÄ golvet.
LÄg under ett blytÀcke
Till slut vÀnde sig Birgitta Karlsson till Blekinge LÀns Tidning, som uppmÀrksammade Charlies situation. Snart ordnade kommunen en plats pÄ ett demensboende. DÀr begÀrde Birgitta Karlsson ett möte med lÀkaren för att Charlies mediciner skulle gÄs igenom och man kom gemensamt överens om att minska antalet lÀkemedel frÄn nio till tre-fyra.
- Det gjorde skillnad. Men det var hög personalomsÀttning och mÄnga som inte hade sÄ mycket erfarenhet av arbete med Àldre och Charlie var fortsatt orolig. DÄ upptÀckte jag att de lade Charlie under ett blytÀcke för att lugna honom, men det gjorde att hans leder förtvinade, sÀger Birgitta.
Hon anmÀlde sjukhuset i Karlshamn till socialstyrelsen och fick rÀtt. I mars i Är kom beslutet, dÀr sjukhuset fick kritik för felaktig vÄrd och för mycket mediciner.
Aktiviteter varje dag
I april fick Charlie plats pÄ Àldreboendet Solrosen, ett stenkast frÄn parets gemensamma lÀgenhet pÄ Drottninggatan.
HÀr anordnas varje dag olika aktiviteter som korsord, ordsprÄkslekar och musikstunder. Charlie fÄr lyssna pÄ taltidningen om morgnarna, kan umgÄs med de Ätta andra boende och tas om hand av erfarna sköterskor.
- PÄ Solrosen fÄr Charlie sÄ mycket stimulans att han blir trött och somnar av sig sjÀlv, utan sömntabletter, om kvÀllarna. Han fÄr ocksÄ sjÀlv bestÀmma nÀr han ska lÀgga sig, sÀger Birgitta.
Hon och hunden Gordon kommer pÄ besök varje eftermiddag. DÄ brukar Birgitta och Charlie blÀddra i fotoalbumen med bilder frÄn de tio friska Är som de fick tillsammans, dÄ de reste, golfade och dansade.
- Det var faktiskt pÄ dansbanan i Mörrum vi först lÀrde kÀnna varandra, 1997 nÀr vi bÄda hade mist vÄra Àkta hÀlfter i sjukdom. Charlie var bergsingenjör och hade en sÄdan utstrÄlning nÀr han kom fram och bjöd upp mig. Och han har alltid varit sÄ hjÀlpsam.
"Han har det jÀttebra"
I dag Àr det mest Birgitta som hjÀlper Charlie. Hur hans liv skulle ha sett ut om hon inte larmat vill hon inte tÀnka pÄ.
- Charlie har fortfarande biverkningar av alla mediciner han fick pÄ sjukhuset och pÄ det första boendet. Men numera grÄter han inte lÀngre nÀr jag ska gÄ. Han har det jÀttebra hÀr pÄ Solrosen och fÄr komma ut pÄ promenader och delta i krÀftskivor.
.
Av Karin Sörbring Av Karin Sörbring
karin.sorbring@expressen.se
5.
http://www.expressen.se/halsa/anna-basen/en-pratstund-kan-ocksa-dampa-oron/"En pratstund kan ocksÄ dÀmpa oron"
Vanliga biverkningar
HÀr Àr nÄgra av de vanligare biverkningarna av fel- och övermedicinering:
Muntorrhet.
Trötthet.
DĂ„sighet.
Minnesstörningar.
Förvirring.
Yrsel.
Nedsatt aptit.
Förstoppning.
Fallskador.
Benbrott.
Blödningar.
Magblödningar.
Njurskador.
Leverskador.
Ăldre Ă€r mer kĂ€nsliga för lĂ€kemedel - och förbrukningen har ökat med 60 procent
Ăldre Ă€r kĂ€nsligare för lĂ€kemedel. Organen Ă„ldras, man fĂ„r nedsatt njur- och leverfunktion och dĂ€rmed sĂ€mre omsĂ€ttning. Det gör att lĂ€kemedel finns kvar lĂ€ngre i kroppen och man fĂ„r förlĂ€ngd effekt. Sömnmedel kan exempelvis finnas kvar till dagen efter vilket lĂ€tt ger trötthet och ökar risken för olyckor.
Att Àldre har mer fettmassa och mindre muskelmassa gör ocksÄ att fettlösliga lÀkemedel lagras lÀngre i kroppen.
HjĂ€rnan blir ocksĂ„ kĂ€nsligare. Ăldre blir oftare trötta och förvirrade av lĂ€kemedel som pĂ„verkar hjĂ€rnan, exempelvis smĂ€rtstillande opioider och psykofarmaka.
Ăldre har ocksĂ„ högre risk för mĂ„nga lĂ€kemedelsbiverkningar. Ett exempel Ă€r antiinflammatoriska vĂ€rkmediciner, NSAID, som ibuprofen och diklofenak, som oftare ger magsĂ„r, blödningar och njurskador hos Ă€ldre.
Personer över 80 tar i genomsnitt 5 lÀkemedel per dygn. Det Àr en ökning med 60 procent jÀmfört med slutet pÄ 1980-talet dÄ siffran var 3,4 lÀkemedel.
Upp till var tredje inlÀggning pÄ akutsjukhus orsakas i dag av lÀkemedelsbiverkningar.
KÀlla: Johan Fastbom, professor i geriatrisk farmakologi vid institutionen för neurobiologi, vÄrdvetenskap och samhÀlle pÄ Karolinska institutet.
.
MÄnga Àldre drogas. Mer Àn var tionde som Àr över 75 Är och bor pÄ Àldreboende fÄr mediciner som Àr farliga för Àldre.
Ăldre tĂ„l lĂ€kemedel sĂ€mre Ă€n yngre. PĂ„ socialstyrelsens svarta lista finns en lĂ„ng rad mediciner som Ă€r direkt olĂ€mpliga för gamla eftersom de lĂ€tt orsakar förvirring, minnesproblem och andra allvarliga biverkningar. Dit hör lugnande medel, sömnmedel och psykofarmaka, men Ă€ven medel mot inkontinens, smĂ€rtlĂ€kemedel och allergimediciner. OlĂ€mpliga lĂ€kemedel gör de gamla sjuka, leder till fallskador, sjukhusinlĂ€ggningar och dödsfall.
Men upp till hÀlften av biverkningarna kan undvikas, visar studier. Om man rensar i medicinlistorna mÄr de Àldre bÀttre och de akuta sjukhusbesöken minskar.
Det handlar förstÄs inte om att Àldre ska nekas effektiv behandling för sina sjukdomar. Det handlar om att alltid noga vÀga risk mot nytta, ge rÀtt lÀkemedel och rÀtt dos.
Ny statistik, som Expressen kan presentera i dag, avslöjar att hur mÄnga gamla som drogas med fel mediciner skiljer sig enormt frÄn kommun till kommun.
I Ăckerö kommun fĂ„r 16,5 procent av de gamla som Ă€r 75 Ă„r och Ă€ldre och bor i sĂ€rskilt boende svartlistade olĂ€mpliga lĂ€kemedel. I Skinnskatteberg Ă€r motsvarande siffra 5,7 procent.
Orsaken till sĂ„ stora skillnader kan förstĂ„s inte förklaras med att de gamla i Ăckerö skulle vara tre gĂ„nger sjukare, tre gĂ„nger oroligare eller tre gĂ„nger mer sömnlösa Ă€n de gamla i Skinnskatteberg.
Alla lÀkemedelsexperter jag intervjuat sÀger att det snarare handlar om lokala traditioner och vÄrdkultur. Att det handlar om vad lÀkarna Àr vana vid att skriva ut, vad de har för favoritmediciner. VÀstra Götaland har i Äratal utmÀrkt sig för att ha en generellt högre förskrivning av lugnande, sömnmedicin och annan psykofarmaka. VÀstkusten kallas ibland dÀrför för valiumbÀltet. Det mönstret syns Àven i den nya statistiken.
Sen handlar det ocksÄ om vad personalen i Àldreomsorgen vill ha av lÀkaren. Antipsykotiska lÀkemedel kan verka lugnande pÄ demenssjuka, men har en rad svÄra bieffekter och gör att de riskerar att dö i förtid. Om ÀldrevÄrden ska lyckas röja upp bland de farliga medicinerna mÄste man ocksÄ satsa pÄ omvÄrdnaden. Minskar man pÄ psykofarmaka blir de Àldre piggare och friskare - men det behövs kanske lite mer personal för att ta hand om dem. Ska man ta bort sömnmedicinen bör man erbjuda nÄgot annat i stÀllet, som en liten pratstund, en macka och ett glas mjölk. Svensk forskning har faktiskt visat att en sÄ enkel ÄtgÀrd som rejÀlare kvÀllsmat gör att de Àldre sover bÀttre och behöver mindre sömnmedicin!
.
Av Anna BÀsén Av Anna BÀsén
anna.basen@expressen.se
6.2014-12-14
http://www.expressen.se/kvallsposten/dog-av-undernaring-pa-vardboende-i-lund/Dog av undernÀring pÄ vÄrdboende
Lund/TT
Relaterat
En 78-Ärig kvinna blev svÄrt undernÀrd pÄ ett korttidsboende i Lund. Den utmÀrglade kvinnan fördes efter tvÄ mÄnader akut till sjukhus och dog strax dÀrpÄ, rapporterar Sydsvenskan.
HÀndelsen, som intrÀffade i slutet av sommaren, har utretts av kommunen som konstaterar flera misstag. Bland annat ska personal pÄ boendet vare sig ha kÀnt till att lÀkare ordinerat nÀringstillskott eller att kvinnan pÄ grund av psykisk sjukdom hade mycket svÄrt att Àta och behÄlla mat.
Det Àr inte klarlagt att dödsorsaken varit svÀlt, men kvinnans kropp kollapsade pÄ sjukhuset pÄ grund av undernÀring och organsvikt, skriver tidningen.
Nu har nya arbetssÀtt och rutiner införts pÄ vÄrdboendet och Inspektionen för vÄrd och omsorg, som utrett hÀndelsen, tycker att ÄtgÀrderna Àr tillrÀckliga.
Publicerad 13:55Uppdaterad 16:28
