Författare Ämne: Inte bara barn utan alla drogas ner i statliga/kommunala institutioner,BUP,Psyk  (läst 3796 gånger)

Alina

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 279
  • Karma: 0
    • Visa profil
1.2014-11-29
http://www.expressen.se/gt/13-aring-misshandlad-av-skotare-pa-bup/
13-åring misshandlad av skötare på BUP

Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Foto: Anders Ylander
Den 13-årige pojken var intagen på Barn och ungdomspsykiatriska avdelningen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Han behövde få vård – i stället blev han nedsparkad och misshandlad av en manlig skötare.
Trots att skötaren dömdes för misshandeln jobbar han kvar med barn på BUP.
Dela
Tweeta
Mejla
Annons:

Pojken var intagen inom BUP på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Där vårdas barn med diagnoser som anorexi, depression, ångest, social fobi och psykiatriska funktionshinder.
Den 18 mars 2013 blev den 13-årige pojken arg och sparkade en manlig skötare på benet. Då fällde den manlige skötaren honom till marken genom att sparka på hans ben. Pojken föll handlöst bakåt.
Men skötaren satte sig dessutom gränsle över pojken och höll fast honom.
I domen har mannen berättat att han gjorde som han lärt sig på 80-talet.
Två vittnen
Två andra personer ur personalen bevittnade misshandeln. De menade att pojken bara vägde 40 kilo och var 140 centimeter lång – och att det inte fanns något som tydde på att situationen var hotfull för skötaren. De tyckte att hans beteende var obehagligt och att han agerade i affekt, har de berättat i domen.
Den ena skötaren säger att hon aldrig varit med om något liknande under 14 års arbete inom BUP.
I september i år dömdes mannen till villkorlig dom för misshandel.
Mannen var avstängd från sin tjänst några månader efter händelsen skett då sjukhuset gjorde en utredning - sedan fick han fortsätta arbeta på en annan avdelning inom BUP.
Joakim Kenndal, kommunikationsdirektör på Sahlgrenska, bekräftar att mannen arbetar kvar.
– Tjänsten han har är mest administrativ, men han är fortfarande skötare. Han har hand om saker som vårdprogram, statistik och miljö. Han är också ett stöd för patienterna i deras matsituation.
Han har då direktkontakt med barnen?
– Han träffar tonåringar som har ätstörningar och andra psykiska problem och är ett stöd för dem i deras matsituation. Han är ett stöd i situationen på avdelningen, men även i deras hem, säger Kenndal.
Hur kommer det sig att han arbetar kvar trots att han är dömd för misshandel av ett barn som han har behandlat?
– Det finns flera aspekter kring det. Det är ett arbetsrättsligt svårt läge eftersom vi inte vet vad som skulle ha skett om vi drivit frågan. Vi har också gjort bedömningen att han inte kommer upprepa händelsen eftersom han har arbetat inom psykiatrin länge och gjort det bra. Dessutom har han fått en mer administrativ roll än tidigare.
Av Nathalie Joo
Publicerad 29 nov 2014 10:07

2.2014-10-20

158 glada saker skulle förhindra självmord

Publicerad 2014-10-19 23:02
www.dn.se

Listan i sin helhet. Första sidan.
 
Elin var bara nio år när hon första gången hade kontakt med psykiatrin. I dag är hon 24, har två diagnoser, tre självmordsförsök och långa perioder av medicinering bakom sig.

Nyligen fick hon en akuttid hos en terapeut vid landstinget. Där fick hon en lista – på 158 saker som skulle kunna göra ­henne glad.

 
– ”Punkt 137: Sköta om ett akvarium.” När jag kom till den punkten hade jag i och för sig redan fått nog, men just då kände jag att något brast mig.

Elin skakar långsamt på huvudet. Vi ses i den lägenhet med boendestöd som hon hyr via Stockholms stad. Just den här dagen är det hittills en bra dag, hon har ingen ångest, är mest less. Och arg.

Att bo här innebär att hon varje morgon klockan 8, tryggt nog, blir väckt av personal. På kvällarna finns det ett fik på hennes våningsplan, ett fik dit hon kan gå om hon vill ha sällskap. Och två gånger i veckan får hon träffa sin boendestödjare som kollar hur hon mår, hur det går för henne.

Det går så där.

I år har hon varit inlagd på psyket på Sankt Göran tre gånger. Alltid mest på grund av att hon är så rädd för sig själv, sin ångest och sitt självskadebeteende.

Hon har bedömts vara en border­linepersonlighet. Sedan i juni har hon en adhd-diagnos. Hon är för närvarande sjukskriven. I en korg på diskbänken förvarar hon sina pillerburkar; sömnpiller, ångestdämpande, känsloutjämnande, anti-depressiva, adhd-medicin.

– Jag har ätit nästan alla former av psykofarmaka och neuroleptika sedan jag var 15 och gjorde mitt första självmordförsök. Men jag har aldrig fått någon seriös hjälp att hantera min ångest, min psykiska ohälsa, säger hon.

Men det var inte hit, bakom de nerdragna persiennerna, hon ville. I perioder han hon försökt plugga, hon har haft ett högintensivt jobb som hon klarade galant under en period innan hon ännu en gång brakade ihop.

– Och nu sitter jag här. Jag har ramlat mellan stolarna hos BUP, socialen och landstinget i hela mitt liv. Jag har aldrig haft en bestående samtalskontakt, alltid blivit bemött med receptblock och oförstående.

Det var hennes boendestödjare som hjälpte henne att få en akutsamtalstid för ett par veckor sedan. När hon kom dit fick hon träffa en samtalsterapeut. Enligt Elin kom samtalet mest av allt att handla om att Elin har en allt för negativ syn på livet.

När hon skulle gå fick hon ett kuvert som hon uppmanades att öppna vid hemkomst.

Det gjorde hon. Med påföljande chock och förvirring.

Elin läser högt: ”Punkt 21. Äta något läckert. Punkt 46. Gå ned i vikt. Punkt 98. Klara av en bantningskur.”

– Som många andra i min situation har jag haft allvarliga ätstörningar i perioder. Hur ska jag hantera det här? Nu råkar jag vara så skadad och härdad av allt jag redan blivit utsatt för så jag kan tänka att de kan dra åt helvete. Men tänk om de ger den här listan till någon som just i det läget är skörare än jag råkade vara just nu?

Om en månad har Elin sin nästa inbokade tid på en för henne ny behandlings­enhet. Trots hennes numera luttrade och cyniska bild av den vård hon hittills fått hyser hon ett visst hopp: den ­adhd-diagnos hon nyligen fick.

– Jag har förstått och ­accepterat att jag är sjuk, att jag behöver hjälp. Men nu har jag sett för mycket av hur dåligt det fungerar, jag vet inte om jag orkar mer. Men en sak känner jag starkt: det är dags att någon berättar hur illa ställt det är.

Elin heter egent­ligen något annat.

Den omskrivna listan är översatt från engelska och har i originalform rubriken ”Skills training manual for treating personality disorder”. Den publicerades första gången 1993 i ”Journal of ­consulting and clinical physology”.

3.2014-07-02
http://mobil.dn.se/nyheter/sverige/skolpersonal-festade-pa-fritids/
Skolpersonal festade på fritids

Publicerad i dag 08:19

Personal på en skola i Blekinge får bannor från skolans rektor sedan de festat med alkohol i skolans fritidslokaler.

Annons:
 
De ska även ha bjudit in vänner till lokalerna och delat festbilderna på Facebook så att skolans elever haft möjlighet att se bilderna.

Rektorn på skolan säger till Sydöstran att festerna inte förekommer längre och tar avstånd från alkohol i skolans lokaler.

– Visst kan man få ha fester i våra lokaler, men då ska det vara typ födelsedagskalas dagtid, inga nattliga fylleslag, säger han till tidningen.

4.2013-10-01

http://www.expressen.se/nyheter/charlie-79-drogades--krop-runt-pa-golvet/
Charlie, 79, drogades – kröp runt på golvet

Svartlistade läkemedel

 Här är socialstyrelsen lista över läkemedel som är direkt olämpliga för äldre eftersom de innebär hög risk för besvärliga biverkningar, som minnesproblem och förvirring. Dessa läkemedel ska undvikas om det inte finns särskilda skäl.

 Smärtstillande (Tramadol)

 Gemadol

 Nobligan

 Tiparol

 Tradolan

 Tramadol

 Smärtstillande/kramper i mag-tarmkanalen

 Buscopan

 Egazil

 Ketogan

 Morfin-Skopolamin

 Oxikodon-hyoscin

 Spasmofen

 Hjärtreglerande

 Robinul

 Durbis

 Durbis Retard.

 Psykiska besvär (ångest, depressioner, beteendestörningar, med mera)

 Akineton

 Anafranil och Anafranil Retard

 Atarax

 Clozapine

 Klomipramin

 Leponex

 Levomepromazine

 Ludiomil

 Maprotilin

 Nozinan

 Pargitan

 Pargitan mite

 Saroten

 Sensaval

 Truxal

 Lugnande, sömnmedel (bensodiazepiner/propiomaz)

 Diazepam

 Stesolid

 Apodorm

 Mogadon

 Nitrazepam

 Flunitrazepam

 Propavan

 Illamående och yrsel, allergier, även lugnande

 Amosyt

 Calma

 Desentol

 Scopoderm

 Theralen Lergigan.

 Finns även som Lergigan comp, Lergigan forte, Lergigan mite.

 Inkontinens

 Detrusitol och Detrusitol SR

 Ditropan

 Emselex

 Kentera

 Oxybutynin

 Tolterodin

 Toviaz

 Vesicare

Källa: Socialstyrelsen

 OBS! Sluta inte på egen hand. Vill du ändra eller avbryta din läkemedelsbehandling så diskutera det med din läkare, i första hand den läkare som skrev ut medicinen.

 

 Sjukhuset vårdade med piller, piller och piller...

 När Charlie Lindberg hamnade på den psykiatriska mottagningen på sjukhuset i Karlshamn åt han de tre översta medicinerna på listan. Efter fyra veckor på avdelningen var antalet läkemedel uppe i nio. Charlie fick då tre sömnmedel, ett läkemedel mot depressionen och två tunga antipsykospreparat. Här är listan på Charlies alla läkemedel:

 Trombyl, 75 mg (blodförtunnande).

 Salures. 2.5 mg (vätskedrivande, blodtryckssänkande).

 Enalapril, 5 mg (ACE-hämmande, blodtryckssänkande).

 Haldol, 1 m (antipsykosmedicin).

 Risperidon, 1 mg (antipsykosmedicin).

 Citalopran, 10 mg (antidepressiv medicin).

 Imovane, 7,5 mg (sömnmedel).

 Propavan, 25 mg (sömnmedel).

 Heminevrin, 300 mg (sömnmedel).
.

Tidigare artiklar

 
"En pratstund kan också dämpa oron"| 08:25

KARLSHAMN. Demenssjuke Charlie Lindberg, 79, lades in på psykiatrisk avdelning när det inte fanns någon mottagning för äldre på sjukhuset.

Där fick han massor av tunga mediciner.

- Förut kunde Charlie gå och prata, men efter fyra veckor på psyket var han neddrogad, hade blöja och kröp runt på golvet, säger sambon Birgitta Karlsson, 77, som anmält vården till socialstyrelsen.
 


 
Birgitta Karlsson och yorkshireterriern Gordon tar hissen upp till tredje våningen på äldreboendet Solrosen i den benvita trälängan i centrala Karlshamn. Från livskamraten Charlie Lindbergs rum strömmar födelsedags-cd:n med Evert Taubes visor ut i korridoren.

- Hej älskling! Är det bra med dig i dag? säger Birgitta och lutar sin panna mot Charlies.

- Ja, nickar Charlie nerifrån rullstolen när han höjer sin nästipp mot Birgittas.

Lades in

Han strålar med hela ansiktet och skrockar nöjt när hunden Gordon hoppar upp i knäet för att få vara med och pussas.

Nuförtiden kan Charlie Lindberg krama Birgitta.

- Här på Solrosen har han fått träna upp rörligheten i armarna igen. Han mår mycket bättre och är mindre orolig än tidigare, säger Birgitta Karlsson.

Annat var det i november 2011, då Birgitta Karlsson efter tre år av dygnet-runt-passning av sin demenssjuke sambo inte längre orkade med vaknätterna när Charlie naken rymde ut på gatorna. Charlie Lindberg fick komma till ett korttidsboende, men inte heller där kom man till rätta med hans nattstök. Då det inte fanns plats på någon mottagning för äldre lades Charlie Lindberg in på en psykiatrisk avdelning på sjukhuset i Karlshamn.

"Var neddrogad"

Birgitta Karlsson bläddrar i sina pärmar och letar fram listan över de nio läkemedel Charlie Lindberg fick där.

- Det var inte klokt att Charlie skulle vara inlåst på psyk. En annan patient som jobbat inom äldrevården försökte hjälpa Charlie, men Charlie blev förvirrad och aggressiv av alla mediciner. Han var neddrogad, hallucinerade, fick börja med blöja, övergick till flytande föda för att han inte fick ha sin tandprotes och kröp på golvet.

Låg under ett blytäcke

Till slut vände sig Birgitta Karlsson till Blekinge Läns Tidning, som uppmärksammade Charlies situation. Snart ordnade kommunen en plats på ett demensboende. Där begärde Birgitta Karlsson ett möte med läkaren för att Charlies mediciner skulle gås igenom och man kom gemensamt överens om att minska antalet läkemedel från nio till tre-fyra.

- Det gjorde skillnad. Men det var hög personalomsättning och många som inte hade så mycket erfarenhet av arbete med äldre och Charlie var fortsatt orolig. Då upptäckte jag att de lade Charlie under ett blytäcke för att lugna honom, men det gjorde att hans leder förtvinade, säger Birgitta.

Hon anmälde sjukhuset i Karlshamn till socialstyrelsen och fick rätt. I mars i år kom beslutet, där sjukhuset fick kritik för felaktig vård och för mycket mediciner.

Aktiviteter varje dag

I april fick Charlie plats på äldreboendet Solrosen, ett stenkast från parets gemensamma lägenhet på Drottninggatan.

Här anordnas varje dag olika aktiviteter som korsord, ordspråkslekar och musikstunder. Charlie får lyssna på taltidningen om morgnarna, kan umgås med de åtta andra boende och tas om hand av erfarna sköterskor.

- På Solrosen får Charlie så mycket stimulans att han blir trött och somnar av sig själv, utan sömntabletter, om kvällarna. Han får också själv bestämma när han ska lägga sig, säger Birgitta.

Hon och hunden Gordon kommer på besök varje eftermiddag. Då brukar Birgitta och Charlie bläddra i fotoalbumen med bilder från de tio friska år som de fick tillsammans, då de reste, golfade och dansade.

- Det var faktiskt på dansbanan i Mörrum vi först lärde känna varandra, 1997 när vi båda hade mist våra äkta hälfter i sjukdom. Charlie var bergsingenjör och hade en sådan utstrålning när han kom fram och bjöd upp mig. Och han har alltid varit så hjälpsam.

"Han har det jättebra"

I dag är det mest Birgitta som hjälper Charlie. Hur hans liv skulle ha sett ut om hon inte larmat vill hon inte tänka på.

- Charlie har fortfarande biverkningar av alla mediciner han fick på sjukhuset och på det första boendet. Men numera gråter han inte längre när jag ska gå. Han har det jättebra här på Solrosen och får komma ut på promenader och delta i kräftskivor.
.
Av Karin Sörbring Av Karin Sörbring
 karin.sorbring@expressen.se  

5.
http://www.expressen.se/halsa/anna-basen/en-pratstund-kan-ocksa-dampa-oron/

"En pratstund kan också dämpa oron"

Vanliga biverkningar

 Här är några av de vanligare biverkningarna av fel- och övermedicinering:

 Muntorrhet.

 Trötthet.

 Dåsighet.

 Minnesstörningar.

 Förvirring.

 Yrsel.

 Nedsatt aptit.

 Förstoppning.

 Fallskador.

 Benbrott.

 Blödningar.

 Magblödningar.

 Njurskador.

 Leverskador.


 Äldre är mer känsliga för läkemedel - och förbrukningen har ökat med 60 procent

 Äldre är känsligare för läkemedel. Organen åldras, man får nedsatt njur- och leverfunktion och därmed sämre omsättning. Det gör att läkemedel finns kvar längre i kroppen och man får förlängd effekt. Sömnmedel kan exempelvis finnas kvar till dagen efter vilket lätt ger trötthet och ökar risken för olyckor.

 Att äldre har mer fettmassa och mindre muskelmassa gör också att fettlösliga läkemedel lagras längre i kroppen.

 Hjärnan blir också känsligare. Äldre blir oftare trötta och förvirrade av läkemedel som påverkar hjärnan, exempelvis smärtstillande opioider och psykofarmaka.

 Äldre har också högre risk för många läkemedelsbiverkningar. Ett exempel är antiinflammatoriska värkmediciner, NSAID, som ibuprofen och diklofenak, som oftare ger magsår, blödningar och njurskador hos äldre.

 Personer över 80 tar i genomsnitt 5 läkemedel per dygn. Det är en ökning med 60 procent jämfört med slutet på 1980-talet då siffran var 3,4 läkemedel.

 Upp till var tredje inläggning på akutsjukhus orsakas i dag av läkemedelsbiverkningar.

Källa: Johan Fastbom, professor i geriatrisk farmakologi vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska institutet.
.
Många äldre drogas. Mer än var tionde som är över 75 år och bor på äldreboende får mediciner som är farliga för äldre.
 Äldre tål läkemedel sämre än yngre. På socialstyrelsens svarta lista finns en lång rad mediciner som är direkt olämpliga för gamla eftersom de lätt orsakar förvirring, minnesproblem och andra allvarliga biverkningar. Dit hör lugnande medel, sömnmedel och psykofarmaka, men även medel mot inkontinens, smärtläkemedel och allergimediciner. Olämpliga läkemedel gör de gamla sjuka, leder till fallskador, sjukhusinläggningar och dödsfall.

Men upp till hälften av biverkningarna kan undvikas, visar studier. Om man rensar i medicinlistorna mår de äldre bättre och de akuta sjukhusbesöken minskar.

Det handlar förstås inte om att äldre ska nekas effektiv behandling för sina sjukdomar. Det handlar om att alltid noga väga risk mot nytta, ge rätt läkemedel och rätt dos.

Ny statistik, som Expressen kan presentera i dag, avslöjar att hur många gamla som drogas med fel mediciner skiljer sig enormt från kommun till kommun.

I Öckerö kommun får 16,5 procent av de gamla som är 75 år och äldre och bor i särskilt boende svartlistade olämpliga läkemedel. I Skinnskatteberg är motsvarande siffra 5,7 procent.

Orsaken till så stora skillnader kan förstås inte förklaras med att de gamla i Öckerö skulle vara tre gånger sjukare, tre gånger oroligare eller tre gånger mer sömnlösa än de gamla i Skinnskatteberg.

Alla läkemedelsexperter jag intervjuat säger att det snarare handlar om lokala traditioner och vårdkultur. Att det handlar om vad läkarna är vana vid att skriva ut, vad de har för favoritmediciner. Västra Götaland har i åratal utmärkt sig för att ha en generellt högre förskrivning av lugnande, sömnmedicin och annan psykofarmaka. Västkusten kallas ibland därför för valiumbältet. Det mönstret syns även i den nya statistiken.

Sen handlar det också om vad personalen i äldreomsorgen vill ha av läkaren. Antipsykotiska läkemedel kan verka lugnande på demenssjuka, men har en rad svåra bieffekter och gör att de riskerar att dö i förtid. Om äldrevården ska lyckas röja upp bland de farliga medicinerna måste man också satsa på omvårdnaden. Minskar man på psykofarmaka blir de äldre piggare och friskare - men det behövs kanske lite mer personal för att ta hand om dem. Ska man ta bort sömnmedicinen bör man erbjuda något annat i stället, som en liten pratstund, en macka och ett glas mjölk. Svensk forskning har faktiskt visat att en så enkel åtgärd som rejälare kvällsmat gör att de äldre sover bättre och behöver mindre sömnmedicin!
.
Av Anna Bäsén Av Anna Bäsén
 anna.basen@expressen.se

6.2014-12-14
http://www.expressen.se/kvallsposten/dog-av-undernaring-pa-vardboende-i-lund/
Dog av undernäring på vårdboende
Lund/TT
Relaterat
En 78-årig kvinna blev svårt undernärd på ett korttidsboende i Lund. Den utmärglade kvinnan fördes efter två månader akut till sjukhus och dog strax därpå, rapporterar Sydsvenskan.
Händelsen, som inträffade i slutet av sommaren, har utretts av kommunen som konstaterar flera misstag. Bland annat ska personal på boendet vare sig ha känt till att läkare ordinerat näringstillskott eller att kvinnan på grund av psykisk sjukdom hade mycket svårt att äta och behålla mat.
Det är inte klarlagt att dödsorsaken varit svält, men kvinnans kropp kollapsade på sjukhuset på grund av undernäring och organsvikt, skriver tidningen.
Nu har nya arbetssätt och rutiner införts på vårdboendet och Inspektionen för vård och omsorg, som utrett händelsen, tycker att åtgärderna är tillräckliga.
Publicerad 13:55Uppdaterad 16:28
« Senast ändrad: 14 december 2014, 21:11:23 PM av Alina »