1.
2014-07-31
http://mobil.dn.se/debatt/det-ar-inte-kommunernas-ansvar-att-forebygga-brott/âDet Ă€r inte kommunernas ansvar att förebygga brottâ
Publicerad 2014-07-25 16:15
REPLIK. Generalsekreteraren för stiftelsen Tryggare Sverige, Magnus Lindgren, hÀvdar (DN debatt 24/7) att den pÄgÄende omorganisationen av den statliga polisen inte kommer att lösa problemen med kommunernas oförmÄga att förebygga brott.
Han har bÄde rÀtt och fel. RÀtt, dÀrför att avskaffandet av den nuvarande uppdelade polismyndigheten till en enda nationell myndighet, trots pÄstÄenden om motsatsen, inte kommer att fÄ avsett lokalt genomslag. Fel, dÀrför att det inte Àr kommunernas ansvar att förebygga brott. Det Àr Polisens.
Svensk polis, som till numerÀren aldrig varit större Àn i dag, Àr ett svart hÄl i vilket det öses miljarder men ger ifrÄn sig mycket lite i form av trygghet och uppklarande av brott. Det finns mÄnga utomordentligt duktiga enskilda poliser men nÄgonstans i ledningsstrukturer och rutiner jÀmte polisfackliga ambitioner) gÄr systemet i baklÄs. Mina erfarenheter frÄn USA, Frankrike och Storbritannien ger mig god grund till att pÄstÄ, att de svenska medborgarna i den jÀmförelsen har den sÀmsta Polisen. Och jag fruktar att den pÄgÄende gigantiska omorganisationen inte Àr lösningen. I stÀllet kommer det ofrÄnkomliga kaos, som varje stor omorganisation skapar, ge Polisen ursÀkter för Är framöver att leverera Ànnu mindre- till Ànnu högre kostnad.
Lösningen pÄ lokal trygghet i brottsbekÀmpning och brottsprevention heter istÀllet en reellt lokalpolitiskt styrd polis. Ge de kommuner som vill en möjlighet att upprÀtta en egen poliskÄr. Förslaget finns utvecklat i min rapport "Polis i kris-har kommunerna kraften?" (Timbro). FramgÄngarna i New York pÄ 1990-talet, till vilka det ofta hÀnvisas i svensk debatt, hade mindre med antal poliser att göra och mer med att det var borgmÀstaren som var politiskt ansvarig gentemot invÄnarna för trygghet och brottsbekÀmpning. SÄ borde det ocksÄ vara hos oss.
Krister Thelin, domare och statssekreterare i Justitiedepartementet 1991â1994
LĂ€s mer:
âKommunerna klarar inte brottsförebyggande arbetetâ
âKan offentlig trygghet privatiseras?â
Dela
2.
2013-09-23
http://www.expressen.se/kvp/ex-polischefen-har-funnits-redan-2005/Ex-polischefen: Har funnits redan 2005
HÀr började polisen kartlÀgga romerna| 06:22
FN-kritik mot Sveriges romerpolitik| 03:18
Reinfeldt om polisens register över romer| 01:35
Nytt register över romer hos polisen| 01:11
Karin Olsson: "Rena rama Jönssonligan, klÀdd i brunt"| 23 sep
Polisen: Inget register baserat pÄ etnicitet| 23 sep
Romerna kartlades med verktyg för kriminella nÀtverk| 23 sep
Nu ska registret utredas: "Riktigt illa"| 23 sep
Sara registrerades nÀr hon var tre mÄnader| 23 sep
Soraya Post: Det Àr en rÀttsskandal| 23 sep
Europas mest utsatta minoritet| 23 sep
"Det Àr fullstÀndigt, fullstÀndigt ofattbart"| 23 sep
Maria Leissner: Det Àr sanslöst, totalt illegalt| 23 sep
Tusentals romer kartlÀggs av polisen| 23 sep
"Det hÀr Àr hemskt, helt fruktansvÀrt"| 23 sep
En pensionerad spaningschef inom polisen i Lund berÀttar att han var med och skapade SkÄnepolisens register över tusentals svenska romer.
Han menar att registret funnits redan 2005 och att skatteverket kÀnde till det.
â Ingen av cheferna sa att detta var nĂ„got vi inte fick syssla med, sĂ€ger han till Aftonbladet.
I gÄr avslöjade Dagens Nyheter att SkÄnepolisen haft ett olagligt register dÀr över 4000 romer registrerats. MÄnga Àr barn och i registret finns personer som levde pÄ 1800-talet listade.
Polisen sa vid en presskonferens i gÄr att registret skapades 2011, men enligt en pensionerad polischef i Lund som Aftonbladet pratat med sÄ ska registret ha skapats 2005 i samband med att polisen börjat kartlÀgga romer.
â Att det bara skulle funnits ett par Ă„r Ă€r en superlögn frĂ„n polisledningen, sĂ€ger han till Aftonbladet och berĂ€ttar att han var den som tog initiativ till registret och att polisledningen visste vad som pĂ„gick.
Ăven skatteverket ska ha kĂ€nt till registret.
â Vi fĂ„r undersöka saken Âvidare under ÂtisÂdagen, sĂ€ger Charlotte Nilsson pĂ„ SkatteÂverkets pressjour, till Aftonbladet.
Reinfeldt har reagerat
Flera rÀttsexperter och politiker har reagerat kraftigt pÄ Dagens Nyheters avslöjande och menar att det strider mot flera lagar.
â Diskriminering Ă€r inte tillĂ„tet i svensk lagstiftning. Jag förstĂ„r att det Ă€r mĂ„nga mĂ€nniskor som stĂ€ller sig frĂ„gande inför detta, sĂ€ger statsminister Fredrik Reinfeldt till Expressen.
.
Av Stina Loman Av Stina Loman
stina.loman@expressen.se
2.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17527380.abPolisen: âJag Ă€r inte förvĂ„nadâ
Poliser som kallar folk "apejÀvel" och "blattajÀvlar".
Poliser som anvÀnder namn som "Neger Niggersson" i intern utbildningsmaterial.
Och nu skakas SkÄnepolisen av Ànnu en rasistskandal med sitt "rom-register".
â Jag blir inte förvĂ„nad, men förtvivlad, sĂ€ger Jeanette Larsson, polis i Malmö som utbildat sina kollegor i vĂ€rdegrundsfrĂ„gor.
<a href="
http://www.coveritlive.com/mobile.php/option=com_mobile/task=viewaltcast/altcast_code=84784f2e3b"></a>
Jeanette Larsson har arbetat som polis i SkÄne sedan 1989. Mellan 2008 och 2012 har hon förelÀst för sina kollegor om hatbrott, vÀrdegrundsfrÄgor och mÀnskliga rÀttigheter.
â TyvĂ€rr Ă€r ju dessa frĂ„gor inte polisens starka sida, sĂ€ger hon nĂ€r Aftonbladet trĂ€ffar henne pĂ„ ett fik i centrala Malmö.
Hon berÀttar att hon blev förtvivlad nÀr hon hörde om DN:s avslöjande om ett "romregister".
â För mig Ă€r det ett fullstĂ€ndigt olagligt om det inte finns brott i botten.
Ăr öppet gay
Normpolisen Àr fortfarande vit, medelÄlders, heterosexuell man, berÀttar Jeanette. Och det Àr dÀr grundproblemet ligger.
â Hur mĂ„nga romer umgĂ„s den hĂ€r normpersonen med? Noll, gissar jag. Och nĂ€r möter man romer dĂ„? Jo i kriminaliteten. Hade polisen haft en rom anstĂ€lld eller hade ett aktivt arbete med romska föreningar hade man skaffat sig mer kunskap om gruppen, sĂ€ger hon.
Jeanette Larsson Àr öppet gay. Hon har sjÀlv blivit utsatt för hatbrott nÀr en kollega, i tron om att hon inte hörde honom, sa att "homosexuella Àr en cancersvulst pÄ samhÀllet" för nÄgra Är sedan. Hon gick till en av de högsta cheferna inom SkÄnepolisen.
â Hennes reaktion var "skit i det, gĂ„ hem och fira semester".
Hennes kollega fick ett samtal som straff. Och det Àr dÀr problemets kÀrna ligger; att ledningen inte tar hatbrotten pÄ allvar. De enskilda poliser Àr inte rasister, men ledningen Àr konservativ, som gör "brandkÄrsutryckningar istÀllet för lÄngsiktiga satsningar", menar Jeanette Larsson.
â Hur man kan man förvĂ€nta sig att den enskilde polismannen pĂ„ gatan ska vara bĂ€ttre Ă€n de signalerna som ledningen sĂ€nder ut?
"SkÄne sticker ut"
Under de senaste Ären har SkÄnepolisen skakats av flera liknande skandaler. Jeanette sjÀlv nominerades till "Svenska hjÀltar" i Aftonbladet nÀr hon 2008 sa ifrÄn efter ett 50-tal kollegor gjorde sig lustiga över att en transperson hade tagit livet av sig. Hon slog ocksÄ larm nÀr polisen anvÀnde sig av namn Neger Niggersson och Oskar Neger i sin interna utbildningsmaterial 2009.
â DĂ„ blev jag en illojal medarbetare som gick ut i medierna. För mig Ă€r det helt obegripligt att ingen annan reagerade.
I samband med kravallerna i RosengÄrd i slutet av 2008 filmades nÄgra skÄnska polismÀn som talade om "apejÀvlar och blattejÀvlar". OcksÄ en hÀndelse som fick stor uppmÀrksamhet.
â NĂ€r jag trĂ€ffar kollegor ute i landet sĂ€ger dem att SkĂ„ne sticker ut. Vi jobbar i Malmö som Ă€r en internationell stad. HĂ€r om nĂ„gonstans mĂ„ste vi ha koll pĂ„ vĂ€rderingar och attityder, sĂ€ger Jeanette Larsson.
"Prata inte med media"
Hennes arbete och utbildningsinsatser togs positivt emot av kollegorna, berÀttar hon. Men cheferna var inte lika glada. Efter ett lönesamtal förra Äret fick hon nog.
Jeanette Larsson hoppades pÄ den högsta höjningen med tanke pÄ allting som hon hade gjort. Men hon fick istÀllet den lÀgsta, med motiveringen att hon bedömdes utifrÄn sin grundtjÀnst.
â Det var ett sĂ€tt att sĂ€tta mig pĂ„ plats och sĂ€ga "hĂ„ll kĂ€ften, prata inte med media". Jag gick hem och kom aldrig tillbaka.
Hon Àr formellt anstÀlld hos polisen, men Àr tjÀnstledig. Nu driver hon företaget Carpe Courage dÀr hon förelÀser om civilkurage bland annat. Om eller nÀr hon kommer tillbaka Àr oklart.
â Jag kĂ€nner inte att jag kan jobba i en organisation om mina vĂ€rderingar inte stĂ€mmer överens med mina arbetsledares, sĂ€ger hon.
Kenan Habul
2.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17529576.abPoliskĂ€lla: âRegistret blev en lekstugaâ
âBehövs inga inloggningsuppgifter till servernâ â Experten: âEtt skĂ€mtâ
MALMĂ. SkĂ„nepolisens hemliga dataserver X skulle innehĂ„lla kĂ€nsliga uppgifter som bara ett fĂ„tal inom kriminalunderĂ€ttelsetjĂ€nsten (KUT) kunde komma Ă„t.
I servern finns bland annat namnen pĂ„ drygt 4 000 romer â men inga inloggningsuppgifter behövs och det gĂ„r inte att se vem som har varit inne i den hemliga mappen.
â IstĂ€llet blev det KUT:s lekstuga, berĂ€ttar en poliskĂ€lla.
âKringresandeâ kallas den mapp dĂ€r SkĂ„nepolisen samlat namnen pĂ„ tusentals romer, mĂ„nga av dem smĂ„ barn.
â Jag vet inte varför man valt just det namnet, för det kan ju ge vissa associationer, sĂ€ger lĂ€nskriminalens bitrĂ€dande chef Petra Stenkula. Men jag förutsĂ€tter att det rör sig om kringresande som begĂ„r brott.
Kallar det âanalysfilâ
Polisen vĂ€grar kalla registreringen för ett register, man hĂ€vdar istĂ€llet att det handlar om en âanalysfilâ.
Bakgrunden Àr att man 2009 hade problem med tvÄ kriminella grupperingar i Lund.
â Vi kartlade de hĂ€r bĂ„da grupperingarna, förklarar Thomas Nilsson chef för polisen i Mellersta SkĂ„ne. Det handlade bland annat om att se om de dök upp pĂ„ andra platser i landet och om det kunde vĂ€ntas fler problem. Vi hade kontroll över deras kontaktnĂ€t.
â VĂ€ldigt mĂ„nga av dessa var av romskt ursprung, medger han.
Andra uppgifter sÀger att det enbart handlade om romer.
Den aktuella âanalysfilenâ hamnade i den hemliga X-servern hos polisen.
â I den finns en mĂ€ngd underrĂ€ttelsematerial som samlats in, berĂ€ttar Petra Stenkula.
âHar spriditsâ
Enligt polisen kan det till exempel handla om mc-brottslighet och annan grov brottslighet
â Det Ă€r ett fĂ„tal personer som har behörighet att gĂ„ in i detta sekretessbelagda material. Förutom personalen pĂ„ KUT:en kan det vara utredare och spaningspersonal. Detta Ă€r ett verktyg mot kriminell verksamhet.
Hur mÄnga som har behörighet vill hon inte svara pÄ. Men uppgifter till Aftonbladet uppger att en mÀngd anstÀllda har tillgÄng till uppgifterna. KÀllor uppger ocksÄ att materialet spridits till andra polisdistrikt och till enskilda polismÀns bekanta.
â Vi har fĂ„tt uppgifter om att detta skickats ut via mejl, bekrĂ€ftar Petra Stenkula. Det Ă€r i sĂ„ fall utanför regelverket, sĂ„ fĂ„r inte sekretessbelagt material hanteras. Detta kommer att utredas.
â Det fĂ„r inte vara sĂ„ att dessa uppgifter kan skickas runt lite hur som helst. Vi har lagt ett stort ansvar pĂ„ enskilda medarbetare och utgĂ„r frĂ„n att reglerna följs. Om det inte Ă€r sĂ„ fĂ„r vi lĂ€gga in fler kontrollpunkter.
Ingen inloggning krÀvs
Med det system som hittills gÀllt kan man inte ens gÄ in och se vilka som varit inne i den hemliga mappen. Inga inloggningsuppgifter behövs.
X-servern kom, enligt en poliskÀlla, till för att man skulle lagra bilder frÄn barnporrutredningar sÄ att endast ett fÄtal skulle komma Ät dessa.
â Den har svĂ€llt rejĂ€lt, uppger kĂ€llan. Idag gömmer den lite av varje och har blivit rena lekstugan för personalen pĂ„ kriminalunderĂ€ttelsetjĂ€nsten. HĂ€r kan man sitta och plocka fram namn pĂ„ folk lite hur som helst â och sprida uppgifterna till andra.
Lars Förstell, informationschef pÄ SkÄnepolisen, har svÄrt att tro att de hemliga registren har blivit en lekstuga för enskilda poliser.
â Jag tror att man istĂ€llet fokusera pĂ„ sin uppgift att lösa brottslighet, sĂ€ger han. DĂ„ har man inte tid att leka och syssla med annat.
Experten: âEtt skĂ€mtâ
Och enligt Tomas Djurling, sĂ€kerhetskonsult och it-sĂ€kerhetsexpert, Ă€r det âskrĂ€mmandeâ om det inte behövs inloggningsuppgifter till dataservern.
â Det Ă€r nĂ€rmast att betrakta som ett skĂ€mt ur en sĂ€kerhetssynpunkt. Om man inte behöver inlogg sĂ„ finns det inget skydd. Jag vet inte exakt hur mĂ„nga poliser som arbetar i Sverige, men potentiellt sĂ„ kan ju alla ha tillgĂ„ng till den i sĂ„ fall, sĂ€ger han.
Han menar ocksÄ att det borde finnas möjlighet att kunna ta reda pÄ vem som har varit inne i mappen.
â Annars finns det ingen som helst möjlighet till spĂ„rning. En av de viktigaste hörnstenarna i sĂ€kerhet Ă€r att kunna se vem som har varit dĂ€r och vem som har gjort vad. Det Ă€r grunden i sĂ€kerhet, sĂ€ger Tomas Djurling.
Pelle Tagesson
Emmelie Wallroth
3.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/hundratals-romer-i-nytt-register/Hundratals romer i nytt register
Publicerad i dag 01:04
Senaste nytt
Ex-polis: Jag skapade registret över romer
Reinfeldt: FörstÄr om romer kÀnner sig utpekade
Polis: âFoton pĂ„ romer lades i sĂ€rskilda lĂ„dorâ
Polisen: Inga uppgifter om etnicitet
âBĂ„de olagligt och ineffektivtâ
ĂverĂ„klagare: Finns anledning att misstĂ€nka brott
âVi tar det hĂ€r pĂ„ största allvarâ
DO utreder registrering
Rikspolischefen: Det gör mig förbannad
Ullenhag : Det hÀr skadar hela staten
JK kan vÀcka Ätal om tjÀnstefel
Intern polisutredning kan bli aktuell
Registrerade romer kan fÄ skadestÄnd
Avancerad mjukvara driver polisens register
I mÄndags avslöjade DN svenska polisens olagliga romska kartlÀggning av 4 029 personer, av vilka över tusen Àr barn.
Nu kan vi visa att polisen har ytterligare ett omfattande register över romer. 997 mÀnniskor finns i detta andra register.
En av de registrerade Àr Soraya Post frÄn Göteborg, mÀnniskorÀttsaktivist och sakkunnig i EuroparÄdet om romska frÄgor.
DN kan ocksĂ„ berĂ€tta att SkĂ„nepolisen redan 1998 hade ett register över âzigenareâ.
Först förnekade SkÄnepolisen helt att myndigheten hade ett register över tusentals romer, inklusive över tusen barn.
â Det finns inget sĂ„dant register, sade presstalesmannen Lars Förstell tidigtpĂ„ mĂ„ndagsmorgonen.
Sedan bekrĂ€ftade polisen att registret fanns â men valde att kalla det en âanalysfilâ istĂ€llet. Myndigheten lade locket pĂ„ och hade interna krismöten.
â Vi jobbar just nu pĂ„ en beskrivning och förklaring till det hĂ€r sĂ„ man inte kĂ€nner sig sĂ„ illa till mods som man annars skulle göra, sade Lars Förstell till DN.
Klockan 15.30 hade polisen jobbat klart med det. Tre skĂ„nska polischefer sa att de âkĂ€nde starkt obehagâ inför att sĂ„ mĂ„nga barn registrerats. De förnekade all kĂ€nnedom om registret och pekade ut de anstĂ€llda vid kriminalunderrĂ€ttelsetjĂ€nsten i Lund som ansvariga för kartlĂ€ggningen.
NÀr DN frÄgade om nÄgot tyder pÄ att polisen har fler liknande register svarade Petra Stenkula, bitrÀdande chef för lÀnskriminalen:
â Nej.
Rikspolischef Bengt Svenson sa:
â Jag tror och hoppas vid min gud att det hĂ€r Ă€r det enda registret av den hĂ€r karaktĂ€ren.
Nu kan DN berĂ€tta att SkĂ„nepolisen har ytterligare ett stort register med totalt 997 personer, i alla Ă„ldrar och bosatta över hela landet. Förutom enstaka namn som Ă€ven Ă€r registrerade i det stora âTotalâ-registret som DN beskrev igĂ„r, sĂ„ rör det sig om andra mĂ€nniskor som registrerats. Den övervĂ€ldigande majoriteten har romska namn.
Precis som âTotalâ ligger register nummer tvĂ„ i den mapp i SkĂ„nepolisens datasystem som döpts till âKringresandeâ.
Ăven i det andra registret Ă€r mĂ„nga av de kartlagda barn. 106 av dem Ă€r under tio Ă„r. De yngsta Ă€r tvĂ„ Ă„r.
Deras personnummer, adresser och slĂ€ktband Ă€r noga bokförda. De Ă€ldsta registrerade föddes i slutet pĂ„ 1800-talet eller början pĂ„ 1900-talet och har hunnit dö. Till skillnad frĂ„n âTotalâ, som gjorts i det dyra och avancerade IBM-programmet Analystâs Notebook (se faktaruta), Ă€r register nummer tvĂ„ gjort i datorprogrammet Excel.
Registret visar inte kriminalitet, utan Ă€r liksom âTotalâ en kartlĂ€ggning av slĂ€ktband.
De skÄnska polischeferna sade vid presskonferensen pÄ mÄndagen att massregistreringen av romer var kopplad till en brottsutredning om grov misshandel. De kunde inte svara pÄ hur det gÄtt med utredningen, om den lett till Ätal eller lagts ned.
LÀnspolismÀstare Klas Johansson hade svÄrt att ge en bra förklaring till varför smÄ barn och döda mÀnniskor registreras i stor skala vid myndigheten. Han och hans polischefskollega Petra Stenkula förnekade bestÀmt att det skulle handla om registrering pÄ etnisk grund.
â Jag vet inte varför de valt beteckningen âKringresandeâ pĂ„ mappen. Det kan ju ge vissa associationer. Jag förutsĂ€tter att det rör sig om kringresande som begĂ„r brott, sade Petra Stenkula.
Det finns en lĂ„ng tradition inom den svenska polisen att sortera och registrera romer. I en annan artikel pĂ„ detta uppslag berĂ€ttar polisen Jeanette Larsson om de lĂ„dor av foton pĂ„ misstĂ€nkta mĂ€rkta âZâ eller âZigenareâ som fanns i Malmö pĂ„ 1990-talet.
För Sydsvenskan medgav polisen i SkĂ„ne 1998 att de hade ett register över âzigenareâ, som man uttryckte sig pĂ„ den tiden.
â Det Ă€r inte officiellt, utan fungerar som ett arbetsredskap, sade en kriminalinspektör om det romska registret till Sydsvenskan dĂ„, 1998.
Kriminalinspektören som registrerade romer har avlidit sedan dess. Han ingick i en grupp utredare som Ă€gnade sig Ă„t vad som kallades âzigensk brottslighetâ. Den nu avlidne kriminalinspektören berĂ€ttade för Sydsvenskan att han och hans kolleger Ă€ven förde statistik över andra grupper som ansĂ„gs âbrottsbenĂ€gnaâ.
â De Ă€r zigenare, jugoslaver, polacker och araber, sade kriminalinspektören som Ă€ven för Sydsvenskan hĂ€vdade att âalla zigenare kĂ€nner varandra oavsett nationalitetâ.
57-Äriga Soraya Post frÄn Göteborg Àr en internationellt erkÀnd expert pÄ frÄgor som rör mÀnskliga rÀttigheter, och anstÀlld som mÀnniskorÀttsstrateg av VÀstra Götalandsregionen.
TÄrarna kommer nÀr DN berÀttar för Soraya Post att hon Àr en av de 997 personerna som registrerats i det andra registret.
â Jag Ă€r född hĂ€r. Det Ă€r mitt land, det hĂ€r. Jag Ă€r helt ostraffad och har till och med förelĂ€st för polisen om mĂ€nskliga rĂ€ttigheter! Det som polisen har gjort Ă€r ovĂ€rdigt ett demokratiskt samhĂ€lle, sĂ€ger Soraya Post.
Hon pÄminner om att Sverige och mÄnga andra lÀnder fördömt Italiens Silvio Berlusconi och Frankrikes Nicolas Sarkozy för deras brutala sÀrbehandling av romer.
â Nu kan man inte skylla pĂ„ Sarkozy eller Berlusconi eller Ungern lĂ€ngre. Det hĂ€r Ă€r inte âdĂ€r bortaâ â det Ă€r hĂ€r. En svensk myndighet som ska ge medborgarna trygghet har registrerat oss!
Soraya Post tÀnker anmÀla den svenska polisen för att de har registrerat henne.
Niklas Orrenius
niklas.orrenius@dn.se
