Författare Ämne: Kommunanställda gör normalt begåvade barn till mentalt efterblivna på särskolor  (läst 1432 gånger)

Alina

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 279
  • Karma: 0
    • Visa profil
1.
2015-12-07
Klara Svensson: Ska bara extrovert beteende belönas?

PUBLICERAD: 7 DECEMBER, 2015
Inte kan väl svenska skolans mål vara att få barn att uppleva att något hos dem saknas, att de aldrig någonsin kommer att duga som de är? Skolan måste lära sig förstå att alla inte är extroverta, och ta vara på de introvertas kompetens.

Vad tycker du?
97% håller med
Facebook 87 Twitter 12

Jag har under min skoltid om och om igen fått kommentarer som ”Försök att vara mer utåtriktad!”, ”Prova att prata mer!” eller ”Det vore kul om du vore mer muntligt aktiv på lektionerna!” Alla dessa uppmaningar har inte hjälpt mig. Jag är introvert.

Susan Cain, en amerikansk författare och föreläsare som är aktuell med sin bok ”Tyst – De introvertas betydelse i ett samhälle där alla hörs och syns” (2012), uppskattar att drygt en tredjedel av alla människor liksom jag är introverta. Samma tredjedel som får kommentarer om sin socialitet från lärare och andra i sin närhet.

Caine menar att det här sättet att försöka få inåtvända människor att agera utåtriktat inte bara är missriktat och dömt att misslyckas, utan som sin själva utgångspunkt tar att det extroverta står över det introverta. I praktiken blir det till en härskarteknik, och samtidigt till en förnekelse av den styrka det ofta innebär att vara introvert. En styrka som bygger på att hämta energi inifrån, från att ha egentid och rum för sig själv och genom inre reflektioner om den värld man upplever.

Går det att rättfärdiga att extrovert beteende belönas?

Jag vet av erfarenhet att det inte fungerar att forcera en inåtvänd människa till att ta plats på ett sätt som hen inte mår bra av. Vi introverta lär oss att låtsas. Även om tanken att premiera det extroverta säkert ofta är välment, så skapar den onödig ångest och en känsla av att inte räcka till. Jag kan inte tro att den svenska skolans mål kan vara att få barn att uppleva att något hos dem saknas, att de aldrig någonsin kommer att duga som de är.

Albert Einsteins kommentar var att om du bedömer en fisk utifrån dess förmåga att klättra i träd så får du en fisk som tror att den är oduglig. Den här aspekten beskriver Linus Jonkman i sin bok ”Introvert. Den tysta revolutionen” (2013), där han bland annat visar hur mycket högre betyg i matematik han lyckades få, när han fick en lärare som förstod hans behov som introvert.

Att vara övervägande introvert kan nämligen innebära en stor styrka. Vi kan ha lättare att fokusera på att till exempel läsa och ta till oss innehållet i texter, och koncentrera oss på uppgifter under lång tid, eftersom vi inte blir uttråkade eller rastlösa på samma sätt som extroverta tenderar att bli (även om vi förstås kan distraheras av våra egna tankar). Vi är också bra på att arbeta ensamma.

De grupparbeten vi utsätts för i skolan blir därför lätt också missriktade. Inte så att vi introverta nödvändigtvis saknar förmåga att samarbeta med andra, men för att grupparbeten utformas utan hänsyn till våra olika förutsättningar. För att kunna bidra, behöver jag få gå in i en egen ”bubbla”, söka svaret i mig själv.

På detta sätt slarvas mycket begåvning bort, genom att de introverta inte får chans att redovisa de kunskaper och förmågor de verkligen har.

Men social kompetens måste en väl ändå ha? Det går ju inte att ha en blyg människa som aldrig säger något som chef, så alla tystlåtna måste ju faktiskt lära sig att ta för sig för att klara sig?

Nej, men det är stor skillnad på social kompetens och att vara social. Det är något som den finländska psykologiprofessorn Liisa Keltikangas-Järvinen kommit fram till. Hon varnar för de problem som kan uppstå på arbetsplatser där det finns för många sociala medarbetare. Hon påpekar att introverta kan ha bättre sociala förmågor än extroverta, just för att de är mindre sociala och inte har lika stort behov av att ha mycket uppmärksamhet riktat mot sig. Blyghet är starkt kopplat till att ha mycket empati, och därför är introverta ofta bättre på att läsa av stämningar och vad situationen kräver.

Liisa Keltikangas-Järvinens slutsats är att vi måste sluta värdera det sociala temperamentet högre än den faktiska kompetensen, både i arbetslivet och i skolan. Vi måste lära oss att se dem som inte har behovet av att ständigt ses och höras, lära oss vad de har för behov och ge dem en rättvis chans att ta vara på sina förmågor.

Det är hög tid att uppmärksamma och omvärdera hur vi ser på människors sociala temperament, för att rädda de fantastiska talanger som annars riskerar att gå till spillo, enbart för att vi är ett alldeles för extrovert och högljutt samhälle.

2.
2015-09-30
friatider.se
Artikel i dagens tidning om vad socialtjänsten och skolanställda gjorde för flyktningbarnens skolgång på 4 år och hur de upfostrade honom på 4 år han bodde på fosterfamiljer och HVB hem.
Flyktingbarn var för gammal för gymnasiet – misshandlade rektorn som "hämnd"
Publicerad 29 september 2015 kl 12.44
INRIKES.Ett ensamkommande flyktingbarn från Afghanistan åtalas nu för att ha misshandlat en rektor på Hagagymnasiet i Borlänge. Misshandeln var en "hämnd" för att han inte fick börja på skolan på grund av att han är för gammal.

3.
2014-12-02
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19952228.ab
OECD:s larm: Svensk skola är för ojämlik
Efter de svenska elevernas rekordfall i Pisa-resultaten sågar nu OECD:s experter det svenska skolsystemet.
Elever med störst behov får minst resurser.
– Vi vet att jämlikhet ger högre resultat. Sverige är inte där. Sverige borde vara där, säger Beatriz Pont, analytiker vid OECD:s utbildningsdirektorat.

I april kom Pisa-rapporten som visade att Sveriges utbildning är i en katastrofal utförsbacke.
Svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap låg på en dålig nivå redan, men försämras ytterligare.
Fallit mest senaste decenniet
Sverige är det land av alla OECD-länder där elevernas skolresultat fallit mest mellan år 2002-2012.
Därför har Sverige begärt hjälp från OECD att granska det svenska skolsystemet och ta fram förslag på förändringar.
I dag presenterade OECD:s skolenhet det preliminära resultatet och rekommendationerna. Skolsystemet sågas, och både borgerliga regeringens skolvalssystem och S-regeringens kommunalisering kan ses som syndabockar.
Beatriz Pont, analytiker vid OECD:s utbildningsdirektorat, har lett expertgruppen och visade på en presskonferens vid regeringskansliet Rosenbad i dag en grafik över OECD-ländernas resultat.
– Bland de högst presterande finns de länder som satsar mycket på jämlikhet inom utbildningssystemet. Sverige är inte där. Sverige borde vara där. Svenska Pisa-resultat har fallit mest av alla OECD-länder under de senaste tio åren. För Sverige borde det inte hända. Det har varit för såväl hög- som lågpresterande, över hela utbildningssystemet. Trenden är väldigt negativ.
Expertgruppen har tittat på studier av skolan, men även intervjuat elever, lärare, rektorer, fack och kommunrepresentanter.
Man har bland annat funnit att svenska elever i större grad än elever i andra länder svarar att de är studiemotiverade, men samtidigt att deras lärare inte kan förklara ordentligt eller visar tillräckligt engagemang.
Störst problem: ojämlikheten
Brist på disciplin är även påtaglig, och i nivå med Portugal och Bulgarien sett till elever som kommer sent eller inte dyker upp på lektionerna.
Dessutom anger endast fem procent av lärarna att läraryrket värdesätts högt, vilket är lågt internationellt.
Sverige har ett internationellt sett extremt decentraliserat skolsystem, men kommunaliseringen genomfördes inte på ett sätt så att kommunerna fick de resurser som krävs. Den stora mängden administration för lärare och rektorer tar fokus från pedagogiken,
Men det största problemet är enligt OECD:s experterna ojämlikheten inom utbildningssystemet – att resurserna inte satsas på de elever som har störst behov. Sverige lägger mer per capita på utbildning, men ojämlikheten är större än i övriga OECD.
– Hög jämlikhet vet vi ger bättre resultat, säger Beatriz Pont.
I det svenska skolvalssystemet har jämlikheten glömts bort.
– Skolval i sig höjer inte resultat om det inte fokuserar på att höja jämlikheten.
Skotska professor Graham Donaldson ingår i expertgruppen.
– Som skotte hade jag förväntat mig Sverige som ett land som fokuserade på hög kvalitet inom utbildning, men det var en stor kontrast mot det vi har sett. Det är ett land som inte alls presterar som förväntat.
Regeringens svar: rapport – 2017
OECD vill nu se större fokus på jämlikhet, högre förväntningar på elevernas prestationer, bättre lärarutbildningar och rekrytering av lärarstudenter, och ett tydligare ansvar.
Utbildningsminister Gustav Fridolin och gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic kommenterade saken efteråt.
– Utbildning är en av våra topprioriteringar, säger Fridolin.
Han tar upp att regeringen nu vill fokusera på tre områden: tidiga insatser för barn med större behov, bättre lärarrekrytering med höjda lärarlöner som kopplas till pedagogisk utveckling och högre jämlikhet i utbildningssystemet, med extra resurser till mer behövande skolor.
Aida Hadzialic betonade att satsningar ska göras från förskolan och genom hela grundskolan, för att förbereda elever antingen för högre studier eller att bli en kunnig arbetskraft för att möta kraven på marknaden.
OECD:s slutrapport kommer i april 2015.
Regeringen tillsätter nu en skolkommission baserat på rapporten, vetenskap och dialog med elever, lärare, fack och andra skolintressenter, uppger Fridolin.
Hadzialic säger att en referensgrupp från riksdagen ska medverka.
– Vi hoppas verkligen att det skapar stabilitet i vårt utbildningssystem. Vi har en skakig situation i vårt budgetsystem just nu som vi alla vet, men med detta vill vi som regering skapa stabilitet.
I november 2015 ska kommissionen presentera ett första resultat och sina mål. Först i början av 2017 ska den slutgiltiga rapporten presenteras.
Lärarfack: "Har vi råd att vänta?"
Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand är inte förvånad:
– Vi blir bekräftade i det vi påpekat hela tiden. Återigen får vi bevis för lärarnas roll.
Hon repeterar att förbundet lägger stor vikt vid den nationella samlingen för att vända kunskapsresultaten.
– Vi måste få förnuftiga politiker att komma överens över blockgränserna för att få en långsiktig lösning. Då kan man inte låta maktbegär och prestige stå emellan. Vi måste fråga oss: Har vi råd att vänta?
Jaara Åstrand är optimistisk och hänvisar till budgetomrösningen.
– Redan i morgon har politikerna möjlighet att visa samförstånd.
Hur ska det gå till?
– Vår uppmaning är att komma överens för att få till en förändring i kunskapsutvecklingen. Det viktiga är lönesatsningarna för att få fler lärare som tar ansvar för kunskap.
Men viljorna skiljer ju sig politiskt kring hur det ska gå till. Hur ska man komma överens?
– Alla är överens om att det måste till kraftiga åtgärder.
FP: "Behåll fria skolvalet"
Christer Nylander (FP) vice ordförande i utbildningsutskottet anser att OECD:s expertgrupp pekar på viktiga saker.
– Framför allt bristen på politisk styrning, där vår slutsats är att ett tydligt statligt huvudmannaskap krävs. Även betydelsen av ordning och reda i klassrummen. Tyvärr är ju det här något som den nuvarande regeringen inte prioriterar.
Att kritik kommer mot ojämlikhet anser Nylander främst kunna lösas med ett förstatligande av skolan.
– Kommunerna satsar olika mycket på utbildning och har helt olika förutsättningar, med olika storlek, landsbygd och storstad. Staten sätter målen och då är det också rimligt att staten delar ut resurserna.
Vad anser du om att skolvalet kritiseras för att inte fokusera på jämlikhet?
– Jag tror att det är viktigt att man behåller det fria skolvalet, men också att resurserna anslås där de behövs mest.
 
Fotnot: Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, består av 34 medlemsländer som verkar för för utbyte av idéer och erfarenheter inom områden som påverkar den ekonomiska utvecklingen mellan de industriella länder som har demokrati och marknadsekonomi.
Källor: Regeringen och OECD.
 Lisa Röstlund
2 december 2014  11:06

4.
2014-05-28
Skolanställdas brottslig samarbete med övriga kommunanställda på BUP och socialtjänster,mot kritiska elever/föräldrar.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18962476.ab
Lundsbergselev stämplad som psykiskt störd efter skämt

Pappan: "Rektorn hämnas för att vi klagat på pennalism"


Lundsbergs skola.  
  Lundsbergs skola.

Foto: LOTTE FERNVALL


Eleven på Lundbergs skola skulle skämta och visa hur en lönnmördare kunde agera.

Skämtet ledde till att eleven blev stämplad som psykiskt störd och drogmissbrukare – och stängdes av.

– Vi har klagat på kamratuppfostran och pennalism, det är vad rektor vill hämnas på, säger pappan till Aftonbladet.
Incidenten inträffade en hösten 2012 och sonen, som gick sista året på gymnasiet, var i cafeterian och hjälpte en kvinna i personalen.

De hade blivit kompisar och brukade skojbråka med varandra.

Sonen berättade den här kvällen att han sett en tv-dokumentär om USA:s värsta lönnmördare. Han gick iväg en stund för att sedan dyka upp plötsligt bakom kvinnan. Han lade vänsterarmen om hennes bröstkorg och höll upp en sax mot hennes hals, enligt kvinnan alldeles intill där nyckelbenet fäster i bröstbenet.

Ett antal sekunder senare släppte han greppet och fortsatte prata om att han själv skulle kunna bli en bra lönnmördare.

”Var så äckligt”

Några hot uttalades aldrig, men senare på kvällen bröt kvinnan ihop.

– Det som var så äckligt var att jag inte kunde avgöra vad som skulle hända, berättade hon senare i polisförhör. Jag kände en väldig osäkerhet på hur det skulle gå. Det var otäckare när han var så lugn istället för att skrika och gå på.

Dagen därpå kallades sonen till rektor. Sonen och kvinnan fick talas vid i enrum och de kramade om varandra innan de gick därifrån.

Sonen hade nu förstått att hans skämt hade skrämt kvinnan. Han bad om ursäkt och trodde att saken var utagerad.

Skulle hämtas på en gång

Men rektorn ville inte ha kvar eleven på skolan utan kontaktade föräldrarna och bad dem hämta honom omedelbart, annars skulle polisen få göra det.

– Det var uppenbart att rektor inte lyssnat på sonens version av händelsen och att det saknades skäl att han skulle stängas av, berättar pappan.

Veckan därpå gjorde skolan också en anmälan som ledde till åtal om olaga hot – och där sonen senare skulle komma att frikännas eftersom han avsett att skämta och inte hota på allvar.

– Rektor uppgav till familjen att avstängningen var förankrad hos styrelsen och att skälen var att sonen av honom själv och skolläkaren diagnostiserats med antisociala störningar i sannolik kombination med drogmissbruk.

Gick på rektorns uppgifter

Skolläkaren sa själv till familjen att han aldrig träffat sonen utan enbart gått på rektors uppgifter.

– När vi erbjöd oss att komma till hans mottagning så han i vart fall fick träffa eleven avböjde han och sa att nu krävde han ett friskintyg för att ändra uppfattning.

Föräldrarna ordnade först ett intyg vilket underkändes för att det var utfärdat "bara" av en psykolog och inte en psykiater. När familjen presenterade ett nytt, utfärdat av psykiater, underkändes det också. Familjen tvingades hela tiden skaffa nya intyg – som alla kom fram till samma slutsats.

– Tre psykiatriker, en psykolog, en neuropsykolog och en drogterapeut har samstämmigt förklarat att det inte finns minsta skäl att misstänka någon störning, säger pappan.

Skolans kurator sa till sist ja till att sonen fick återvända. Då hade fem veckor gått.

”Missbrukat sin ställning”

Föräldrarna är mycket kritiska och anser att rektorn, som senare fick sparken, missbrukat sin ställning. Pappan säger till Aftonbladet att det finns ytterligare två familjer som nu anmält skolan på grund av liknande upplevelser.

– Vi är ju inte någon typisk Lundsbergsfamilj, ingen i familjen har gått på internatskola, och vi har inget känt namn. Det blev Lundsberg för att vi bodde utomlands och vår son behövde gå i svenskt gymnasium.

Föräldrarna tror inte att skämtet som gick fel är den verkliga orsaken till att rektorn velat bli av med sonen. Pappan förklarar:

–  Vår son har aldrig anpassat sig helt till de oskrivna reglerna som finns på skolan och framförallt inte till den kamratuppfostran som regelmässigt utförts på skolan.

”Ville hämnas kritiken”

Pappan berättar att de upprepade gånger klagat hos "hemföräldrar" och rektor om alltifrån pennalism till rent fusk när yngre elever tvingats utföra äldre elevers skolarbeten.

– Och det fick vi ju aldrig några applåder för, säger pappan. Det är klart att vi uppfattades som besvärliga som klagade. Detta är vad rektor ville hämnas på. Han ville få oss att må så dåligt att vi frivilligt skulle ge upp och lämna skolan.

Sonen studerar i dag vid universitet.

– Det har gått bra för honom, han är stark så han lyckades ta sig igenom det här.

Ärendet granskas nu av skolinspektionen. Lundsberg har fått två veckor på sig att svara på en mängd frågor om agerandet.

Lundsberg ska senast den 30 maj svara skolinspektionen.

– Vi har tagit del av anmälan och har rutiner för det här. Allt finns väl dokumenterat. Jag kan inte säga något om det nu. Vi måste gå igenom det först, säger Johan von Schéele, ledamot i styrelsen för stiftelsen Lundsberg.
.


 Anders Johansson  


5.
2013-09-18

http://ekuriren.se/nyheter/eskilstuna/1.1913758-var-felplacerad-i-sarskola-i-13-ar

Var felplacerad i särskola – i 13 år?

Eskilstuna
Skolinspektionen kräver att kommunen utreder om en elev i Eskilstuna varit felaktigt placerad i särskola under hela sin skoltid.
 
  

Det efter en anmälan från eleven själv.

I anmälan skriver eleven att en utredning gjordes när hen var åtta år och gick i första klass. Eleven blev därpå placerad i särskola där eleven gick i 13 år, alltså under hela grundskolan och gymnasietiden. När eleven tog studenten initierade en lärare en ny undersökning som visade att eleven inte hörde hemma i särskolan och särgymnasiet.

Skolinspektionen kräver nu att skolans huvudman, Eskilstuna kommun, ger svar på flera frågor. Bland annat vill man veta vilka utredningar som gjorts.

Anita Eriksson är utvecklare för särskola och grundskola på kommunen, och den som ska skriva ett yttrande till Skolinspektionen. Enligt henne är den har typen av ärenden ovanliga.

— Nej, det är inte vanligt alls. Det ska ju överhuvudtaget inte uppstå sådana här situationer, det är väldigt noggranna processer och underlag inför sådana här beslut, säger hon.

Hon ska nu sätta sig med rektorn på skolan där eleven gick senast och gå igenom underlaget för att svara på Skolinspektionens frågor. Kommunen har fram till den 24 september på sig att svara.
« Senast ändrad: 07 december 2015, 11:32:48 AM av Alina »