1.
2014-06-05
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/evafranchell/article19004953.abGravida skickas runt hela Sverige
I Uppsala uppmanas gravida kvinnor att ta semester och föda någon annanstans. På hemmasjukhuset får de inte plats.
De kvinnor som ändå blir kvar i stan riskerar transport till Gävle, vilket innebär att kvinnorna i Gävle kanske måste föda i Hudiksvall.
Sommaren har knappt börjat och förlossningskrisen är redan ett faktum.
Födande kvinnor skickas runt som om de vore flyttlådor som kan packas upp lite varsomhelst. På Uppsala läns landstings hemsida ligger en lång instruktion ”till dig som ska föda i sommar”. Normala graviditeter efter vecka 37 uppmanas helt frankt att söka sig till ”annan ort”.
Fullkomligt bisarrt
Bara de som inte har möjlighet att föda borta får komma till förlossningen
i Uppsala där de bott och betalat skatt, men där de inte längre kan känna sig välkomna. Det är fullkomligt bisarrt eftersom varje landsting enligt Hälso- och sjukvårdslagen måste erbjuda god
sjukvård till dem som bor i landstinget.
Fråga är också vad andra landsting tycker om att Uppsala dumpar sina patienter hos dem? Den föderska som väljer att åka till sommarstugan på Gotland lär ju knappast få plats på BB
i Visby för där drar man också ner på verksamheten över sommaren.
Uppsala skriver på sin hemsida att föderskor också kan åka till Stockholm, fast där har man en sådan kris att fem procent av kvinnorna får föda i ett annat län.
I en artikel i Svenska Dagbladet beskriver Vårdförbundets Sineva Ribeiro och Barnmorskeförbundets Eva Nordlund en förlossningsvård som totalt saknar
helhetsansvar. Vem vakar över patienter som far över länsgränserna?
Socialminister Göran Hägglund brukar skylla på Socialdemokraterna, men det har gått åtta år och syndabocken hittar han nog på närmare håll. Hans partikamrat Anna-Karin Klomp är sjukvårdslandstingsråd i Uppsala och det var hon som vägrade att höja vårdpersonalens
löner. Då slutade 30 barnmorskor i protest och där har vi en orsak till BB-krisen i Uppsala.
Planering saknas
Men vi kunde lika gärna ha skrivit Stockholm, Norrköping eller Borås. Över hela landet saknas övergripande planering och det fattas personal. Enda positiva personaltillströmningen denna försommar rapporteras från Østervold i Norge. Det är dit svensk vårdpersonal söker sig. Inte bara för lönen, säger Karin Hörlind i SVT, utan för att stämningen är mjuk och välkomnande.
Nu är det ingen som tror att svenska sjukvårdpolitiker skulle vara särskilt kallhamrade, men de har givetvis en baktanke. Om den allmänna sjukvården försämras kommer patienter och personal att söka sig till privata alternativ. Och det är väl ändå en marknadsanpassning som får beskrivas som just kallhamrad.
Eva Franchell
2.
2014-05-15
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18882077.abDeras son föddes i taxin
Diana Milena Quiceno, 35, skulle föda på Södersjukhuset.
Men sjukhuset var fullt och familjen skickades till Nyköping.
En halvtimme senare föddes sonen – i baksätet på en taxi.
Dela
Tweeta
Dianas Milena Quiceno förlossning var planerad in i minsta detalj.
Men dagen - den viktigaste i hennes liv - blev inte som hon tänkt.
Vid 14.30 på måndagen började värkarna och Diana kördes till Södersjukhuset i Stockholm. Med sig hade hon fästmannen Juan Manuel Jamarillo och fotografen Jillian Pey.
– Vi hade planerat det länge. Det var vår första son och vi hade väldigt höga förväntningar. Vi hade tänkt fota hela dagen och dokumentera allt som hände, säger Diana.
Alla sjukhus var fulla
Efter en timmes väntetid kom chockbeskedet från sjuksköterskan: Alla sjukhus i Stockholmstrakten var fulla och familjen skulle sätta sig i taxin till Nyköping - en timmes bilfärd bort.
– Vi blev jätteoroliga. Jag kände att jag inte skulle klara en så lång resa. Men sjuksköterskan lugnade oss och sa att det inte skulle vara några problem att åka en timme till nästa sjukhus eftersom jag var förstföderska, säger Diana.
”Skrek: bebisen kommer”
Väl inne i taxin intesifierades värkarna och smärtan blev bara värre och värre, berättar Diana.
En halvtimme senare gick det inte att vänta längre - och sonen Mattias föddes rakt i famnen på Juan Manuel, 47.
– Jag kände att barnet var på väg ut. Jag skrek bebisen kommer, bebisen kommer, men min man trodde mig inte. Men det gick inte att göra någonting, säger Diana.
Där i taxin, helt utan läkemedel eller sjukvårdspersonal fick de ta hand om sin förstfödde son i en halvtimme - innan ambulansen kom.
”Mycket känslor”
– Alla försökte hjälpa till så gott de kunde. Vi gjorde allt för att hålla pojken varm. Jag lindade min halsduk kring honom, säger Lillian Pey som fångade den dramatiska händelsen på bild.
De kände sig hjälplösa, berättar hon.
– Det var väldigt mycket olika känslor. Man har ju sett filmer om hur en förlossning går till, men man vet ju inte hur det fungerar i verkligheten. I filmer är man ju oftast på väg till sjukhuset, nu var vi på väg ifrån, säger Lillian Pey.
”En akut händelse”
Familjen kördes till Huddinge sjukhus. Alla mår bra, om än lite omtumlade.
– Vi känner oss ganska lugna nu. Vi har väntat så länge på Mattias, han var så efterlängtad, säger Diana.
Men de är kritiska till hur sjukvården skötte deras ärende.
– Det här var en akut händelse. De borde ha prioriterat det här. Jag är orolig för hur det ska gå för andra familjer, säger Juan Manuel Jamarillo.
Ida Persson
15 maj 2014 08:04
Dela
Tweeta
2.
Psykiskt friska svenska barn förklaras för gravt psykiskt sjuka och tvingas äta tunga mediciner.
Exempel.
2014-04-09
http://www.dn.se/nyheter/sverige/opererade-halsen-friskforklarades-fran-adhd/Opererade halsen – friskförklarades från adhd och Asperger
Publicerad i dag 13:15
Flickan hade svårt att koncentrera sig och var ofta trött, och fick diagnoserna adhd och asperger. Flera år senare upptäckte läkarna att problemen egentligen berodde på en missbildning i halsen.
Flickan hade svårt att koncentrera sig och var ofta trött, och fick diagnoserna adhd och asperger. Flera år senare upptäckte läkarna att problemen egentligen berodde på en missbildning i halsen.
Under en lång tid under sin uppväxt hade flickan, hemmahörande i Skåne, problem med sin hals. Vid födseln konstaterades det att hon hade andningsbesvär men att det skulle försvinna efter några år. Istället blev problemen värre och hon fortsatte att lätt sätta i halsen.
Under samma period kände flickan att hon hade svårt att hänga med i skolan och att hon ofta var trött, och diagnostiserades vid sju års ålder med adhd och Aspergers syndrom. I yngre tonåren fick hon dessutom antidepressiv medicinering.
Vid 14 års ålder satte flickan ännu en gång i halsen, och lades in för en akut operation. Då upptäcktes det att hon hade en medfödd missbildning i form av dubbla aortabågar, som senare opererades.
Efter operationen har flickan friskförklarats från så väl adhd- som aspergersdiagnosen då halsproblemen tros ha legat till grund för hur flickan mådde, allt enligt ett beslut från Inspektionen för vård och omsorg.
Enligt den efterkommande internutredningen hade "en större envishet i undersökningen gett diagnosen" redan när flickan var yngre.
Marcus Lindström
marcus.lindstrom@dn.se
Till 1.En till exempel:
2014-04-08
http://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/varfor-sa-manga-autismdiagnoser/Varför så många autismdiagnoser?
Läs fler krönikor!
Här är Ann-Charlotte Marteus samlingssida
Stockholms tonåringar verkar ha mer autism än någon annan grupp i världen.
Autismspektrumtillstånd (AST) är ett samlingsnamn för tillstånd med nedsatt förmåga att kommunicera och klara det sociala spelet. Enligt en ny studie hade nästan 7 000 barn i Stockholms län AST år 2011. Det är en ökning med 75 procent jämfört med 2007.
Ingen vet riktigt vad ökningen beror på. I Landstingets faktablad resonerar man kring möjliga orsaker. En är att uppmärksamheten kring autistiska symptom har ökat. En annat är att tillgången på neuropsykiatriska undersökningar har blivit bättre.
Det är något mycket civiliserat och civiliserande med neuropsykiatriska diagnoser. I stället för att avfärda människor utanför normalspannet som "konstiga" eller "knäppa", som man väl gjorde när jag var barn, sätter man en diagnos. Det blir ett sätt att inkludera den avvikande i gemenskapen. För den som får diagnosen kan det innebära en stor lättnad. Man var inte så annorlunda som man trodde. Och så får man hjälp att hitta strategier för att bemästra vardagens utmaningar, hjälp att bättre förstå omvärlden.
Men varför är det så många i Stockholm som har AST? Bland tonåringarna, 13 till 17 år, är det 2,6 procent. Det ska jämföras med den nivå som hittills har setts som normal, byggt på amerikanska siffror: runt en procent.
Den välvilliga tolkningen är att siffrorna speglar Stockholms utmärkta sjukvård: man satsar mycket på neuropsykiatri och professionen har blivit väldigt duktig på att diagnosticera. Vem vet, kanske har välutvecklat jämställdhetstänkande gjort att man fångar upp flickor bättre än på andra håll i världen.
En mindre solig tolkning är att fler barn och ungdomar får AST-diagnoser än vad som är befogat, därför att det finns fördelar med detta - eller, som Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin skriver: det kan finnas "en ökad 'efterfrågan' på diagnoser från vårdnadshavare".
Med en diagnos kan barnet nämligen få särskilt undervisningsstöd i skolan och omfattas av rättighetslagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
Att ha problem i skolan, exempelvis, men inte så stora problem att en AST-diagnos är befogad, är ur stödsynpunkt att dra en nitlott. Och tyvärr tycks det ju vara lätt att ha det svårt i vår svenska skola. Den är inte bara stökig och stressig, kunskapsmålen ställer avancerade krav på eleven i det att hon självständigt ska söka information, analysera, se helheter och sammanhang.
Om de höga siffrorna i huvudstaden helt enkelt speglar en god och nitisk sjukvård, och alerta föräldrar, är det förstås bara goda nyheter. Och man ska minnas att det stora problemet för många vuxna i dag är de fick sin diagnos beklagligt sent i livet. Men vi kan knappast ta det med en axelryckning att Stockholms tonåringar har flest autismdiagnoser i världen.
Detta måste redas ut.
Andra läser just nu
Sjukt shoppande i hälsobranschen
Marteus: Demokratin är på dekis
Ge hemtjänst efter behov, inte ålder
Av Ann-Charlotte Marteus
ann-charlotte.marteus@expressen.se
2.
2014-03-27
http://www.dn.se/nyheter/sverige/lakare-frias-efter-skrackforlossning/Läkare frias efter skräckförlossning
Uppdaterad i dag 11:59. Publicerad i dag 11:13
Läkaren som var ansvarig vid en utdragen förlossning där barnet dog och kvinnan fick svåra skador frias av Eksjö tingsrätt. Läkaren stod åtalad för vållande av annans död och vållande av kroppsskada.
Läkaren som var ansvarig vid en utdragen förlossning där barnet dog och kvinnan fick svåra skador frias av Eksjö tingsrätt. Läkaren stod åtalad för vållande av annans död och vållande av kroppsskada.
Under mer än en timme gjorde läkaren nio försök att få ut barnet med sugklocka. Enligt åklagaren borde han ha slutat långt tidigare, och i stället förlöst kvinnan med kejsarsnitt – som hon själv önskade.
Till sist förlöstes kvinnan med tång. Då var barnet redan livlöst.
Läkaren hävdar att oförutsägbara omständigheter tillstötte under förlossningen, och att han gjorde sitt bästa för att rädda barnet. Händelsen ledde dock till att mannens legitimation som läkare drogs in.
Åklagaren hade yrkat att läkaren skulle få villkorlig dom och ett kännbart bötesstraff, enligt flera medier.
Enligt tingsrätten har läkaren inte skött förlossningen som han skulle. Han har inte handlagt den i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, som det heter i domen.
Men samtidigt säger domstolen att det inte är bevisat att barnet inte hade dött om kejsarsnitt använts eller att användandet av sugklocka i strid med anvisningarna som gällde lett till barnets död.
När det gäller åtalspunkten vållande till kroppsskada har tingsrätten ansett det bevisat att läkarens agerande lett till den då 25-åriga förstföderskans underlivsskador. Men läkaren går trots det fri och åtalet ogillas eftersom det inte motbevisats att läkaren befunnit sig i en nödsituation efter att en oväntad komplikation tillstött och att han då gjort vad han kunnat för att rädda barnets liv, resonerar rätten.
3.
2013-09-28
http://www.expressen.se/kvp/nyfodd-tvingades-att-amputera-efter-miss/Nyfödd tvingades att amputera efter miss
En nyfödd pojke vid Blekingesjukhuset i Karlskrona drabbades av en elakartad tumör och tvingades amputera benet. Nu kräver Inspektionen för vård och omsorg, IVO, att landstinget utreder varför läkaren inte utredde svullnaden på pojkens underben ordentligt innan han skickades hem.
Pojken föddes efter en okomplicerad graviditet och förlossning. Läkarna upptäckte en svullnad på pojkens ena underben och det gjordes ett ultraljud på honom. Därefter fick familjen åka hem.
Tre veckor efteråt
Först när bebisen var tre veckor gammal upptäckte läkare tumören. Och strax därefter amputerades det sjuka benet av i lårhöjd.
IVO vill att landstinget utreder varför läkaren som hade hand om den nyfödde inte bad om hjälp av en mer erfaren kollega eller en röntgenläkare innan han skickade hem pojken.
Lidande
Läkaren själv menar att han inte brukar besluta om uppföljning av avvikande fynd utan att han då informerar föräldrar och uppmanar dem kontakta sjukhuset vid eventuell förändring.
Eftersom tumören var aggressiv och växte snabbt tycker barnets föräldrar att fördröjningen innan tumören kunde konstateras spelade stor roll både för tumörens utveckling och för deras sons lidande.
.
Av Johanna Darnéus Av Johanna Darnéus
johanna.darneus@kvp.se
