Författare Ämne: Ledarna på barnaktiviteter misshandlar föräldrar framför deras barn  (läst 1339 gånger)

Alina

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 279
  • Karma: 0
    • Visa profil
Ledarna på barnaktiviteter misshandlar föräldrar framför deras barn
« skrivet: 11 september 2013, 12:13:58 PM »
1.
2015-05-27
www.aftonbladet.se
Skolor misslyckas med att behålla elever

Av eleverna som började på ett yrkesprogram 2011, fick bara två tredjedelar en examen tre år senare. En granskning av Skolinspektionen visar nu att två av tre elever i riskzonen inte får det stöd de har rätt till. Nästan samtliga skolor som granskats struntar också i att upprätta åtgärdsplaner, trots att lagen kräver det.
 2 tim
 Spara artikel   Dela  
 
Skolor misslyckas med elevers avhopp från yrkesprogram. Foto: TT
Ingen som frågar varför eleven inte är i skolan. Inga planer för att minska avhoppen. Stora brister i stöd. När Skolinspektionen har granskat hur yrkesprogram som har många elever inte når examen, arbetar för att förebygga studieavbrott, träder en dyster bild fram. Två tredjedelar av de elever som intervjuats vid de 30 skolor som var med i granskningen, bedöms ha fått så dåligt stöd att skolorna bryter mot lagen. I stort sett inga skolor i granskningen analyserar elevernas frånvarosiffror och orsakerna eller sätter in rätt åtgärder, trots att det är något som skollagen kräver.

– Få av de här skolorna har ställt sig frågan: varför har vi så få elever som når examen? Man har heller inte tagit fram någon handlingsplan. Det är anmärkningsvärt att man har ett plugg där 30 procent eller fler inte når en yrkesexamen och man inte ställer sig frågan vad man gör för fel, säger Mårten Petersson, utredare på Skolinspektionen. Elever som ligger i riskzonen för att inte få någon examen och som riskerar att få underkänt, betyg F, på en eller flera kurser, har intervjuats som en del i granskningen, även elevernas lärare, rektorer och skolornas elevhälsoteam har intervjuats.

– Få av de här skolorna har ställt sig frågan: varför har vi så få elever som når examen?

Ett argument som en stor del av skolpersonalen som intervjuats har till att stödbehovet eller frånvaroorsakerna inte utretts, är enligt Mårten Petersson: "men eleven är ju inte där". – Man missar att fånga elevernas behov, "de är ju ändå inte där". Och så lämnar man det där. Många av de här eleverna har stora stödbehov. Det blir väldigt utslagsgivande. Om eleverna känner att de blir lämnade och inte blir sedda, då får de ännu större anledning att inte visa sig i skollokalerna, säger han.

Istället är det just det som de intervjuade eleverna upplever att de blir i skolan, lämnade. – Jag möter elever som säger "Det är ingen som har frågat mig det här förut". Det är sorgligt. Man måste lyssna på vad eleverna berättar, om sina behov och vad de upplever att de behöver för att lyckas bättre, säger Mårten Persson.

De stödinsatser som oftast ges handlar om fler lektioner och mer tid till arbetsuppgifter. Det vanliga är att extralektionerna ligger sena eftermiddagar eller tidigt, innan skoldagen och är frivilliga. Om dessa åtgärder inte fungerar så prövar skolorna inte andra insatser, utan upprepar samma trots att de inte ger effekt, konstaterar rapportförfattaren. "Om jag läser en text och inte förstår, säger läraren bara att jag ska läsa igen", säger en elev.

Det är också mycket vanligt att skolorna inte följer upp och utvärderar om insatserna har gett avsedd effekt. Trots att 65 procent av eleverna som deltar i granskningen riskerar att få underkänt (F) i tre eller flera ämnen, har bara 25 procent fått upprättade åtgärdsprogram – något som också skollagen kräver.

Men Mårten Petersson har också träffat elever som berättar om motsatsen: om lärare som inte ger sig, som fortsätter att tjata, att ringa på morgnarna varje dag. Lärare som har förmågan att vara närvarande och som har ett pedagogiskt lärarskap. "Han frågar alltid mig om något, han är liksom intresserad", säger en elev. Och så de lärare som inte tycker att det är en del av jobbet att tjata på elever som inte kommer till skolan.

Mårten Persson ser också att lärarna ofta lämnas ensamma i arbetet med de frånvarande eleverna. – Man sitter själv, trots att lärarna behöver hjälpas åt. De här eleverna kräver mer fantasi, en arsenal av pedagogik. Många av de här eleverna har också neuropsykologiska funktionshinder. Det är en utmaning att möta deras behov och det krävs kompetens.

Skolinspektionen konstaterar också att elevhälsans kompetens används i låg grad för att ge eleverna rätt stöd, och att det är rektors uppgift att se till att samarbete finns mellan både lärare och elevhälsa.

Mårten Persson är förvånad över att skolorna i så hög grad negligerar frågan om studieavbrott. – Det är ju inte särskilt bra reklam om var tredje elev inte når en yrkesexamen när man försöker nå nya elever och föräldrar, det borde vara ett incitament för skolan.

Fakta gymnasiets yrkesprogram

Bland de elever som började gymnasieskolans yrkesprogram 2011, fick 67 procent en examen vårterminen 2014. Granskningen genomfördes i 10 kommunala och 20 fristående gymnasieskolor. 126 elever intervjuades. Två tredjedelar av eleverna som har ingått i granskningen bedöms inte få det stöd de har rätt till enligt författningarnas krav. Sedan 2008 har andelen elever som går första året på ett yrkesprogram minskat från knappt 37 till drygt 27 procent, enligt Skolverket.

2.
2013-09-11

http://www.expressen.se/kvp/judotranare-tog-ett-strypgrepp-pa-pappa/
Judotränare tog ett strypgrepp på pappa

KARLSKRONA. En judotränare i Blekinge gick från teori till praktik när han upprördes av att en pappa pratade nedlåtande med sin son, som ingick i träningsgruppen.
 


Tränaren tog strypgrepp och fällde pappan på judomattan, rapporterar SVT:s Blekingenytt. Av kastet fick pappan mindre skråmor.

Tränaren stängdes tillfälligt av efter händelsen och han åtalas nu vid tingsrätten för misshandel. Flera barn blev vittne till händelsen, som inträffade i mars i år.
« Senast ändrad: 27 maj 2015, 10:21:26 AM av Alina »