1.
2016-05-26
www.helahalsingland.se/.../socialtjansten-rojde-skyddad-identitet-jag-vill-inte-visa-min-oroSocialtjänsten röjde skyddad identitet: "Jag vill inte visa min oro inför barnen"
En familj som lever under dödshot fick sin adress röjd av Hudiksvalls socialtjänst, som nu anmäler sig själv.
– Vi bedömer det som ett allvarligt missförhållande från vår sida, säger förvaltningschef Pia Andersson vid Hudiksvalls social- och omsorgsförvaltning.
Pia Andersson är förvaltningschef på social- och omsorgsförvaltningen i Hudiksvall.
Vid två tillfällen ansökte en individ i familjen om försörjningsstöd från socialtjänsten i Hudiksvall. Vid båda tillfällena skickades sedan brev från Hudiksvalls kommun till den adress där familjen vistades under skyddad identitet.
– Jag är besviken på dom. Jag vill inte visa min oro inför barnen, men jag sover oroligt och rör mig ute så litet jag kan, säger en familjemedlem.
Det är en medlem i familjen som är mordhotad och familjen har därefter ingått i rikspolisens program för vittnesskydd och fått hemlig identitet. Gärningsmannen har visat att han är kapabel att spåra familjen och spana på den för att sedan slå till. Vid ett tillfälle avlossade han skott mot en familjemedlem som lyckades undkomma med krutstänk i ansiktet.
Familjen har därför flyttat vid flera tillfällen sedan gärningsmannen avtjänat sitt fängelsestraff och försatts på fri fot. Möjligheterna att leva ett normalt liv är begränsade förklarar en familjemedlem.
Läs också: Nya rättegångsregler påverkar människor med skyddad identitet
– Det här innebär att vi måste planera livet på ett helt annat sätt. Jag vill inte fundera för mycket på vad vi ska ta oss till, för då blir hjärnan överhettad, säger en familjemedlem.
Familjen lever med uppfattningen att förföljelsen och hotet inte kommer att upphöra så länge gärningsmannen är kapabel att fullfölja dödshotet. Ingen i familjens släkt vet var de befinner sig och av samma säkerhetsskäl får inte far- och morföräldrar träffa sina barnbarn. Samtidigt går det inte att hindra barn från att försöka skaffa sig ett vanligt liv med vänner och aktiviteter. Men tillvaron för ett barn är så påfrestande att barnet periodvis vårdats inom psykiatrin.
– Vi har inget annat än att förlita oss på myndigheternas skydd, säger familjemedlemen.
Läs mer: Så är livet som gömd
Handläggaren vid Hudiksvalls kommun ska ha varit medveten om säkerhetsföreskrifterna. Trots det skickades breven till den adress där familjens vistades vilket innebär att uppgifterna om den personen blev offentliga och därmed spårbara.
– Risken är väldigt påtaglig att vårt agerande fått konsekvenser för den skyddade personen, säger Pia Andersson.
Socialtjänsten håller nu på att ändra sina rutiner för att förbättra säkerheten.
torbjorn.ingvarsson@mittmedia.se
2.
http://www.dn.se/sthlm/anmalningar-om-barn-som-far-illa-okar/Anmälningar om barn som far illa ökar
Publicerad 2014-03-24 07:19
Källa: Stockholms stad.
Grafik: Hillevi Duus Källa: Stockholms stad.
Antalet anmälningar om barn som far illa har ökat kraftigt de senaste åren. I fjol anmäldes över 15.000 fall i Stockholm. Men socialsekreterarna är pressade och det finns risk att barn som inte behöver akut skydd blir förbisedda.
Antalet anmälningar om barn som far illa har ökat kraftigt de senaste åren. I fjol anmäldes över 15.000 fall i Stockholm. Men socialsekreterarna är pressade och det finns risk att barn som inte behöver akut skydd blir förbisedda.
Det skriver Stockholms socialtjänstinspektörer i sin årsrapport. De som kallas "försummade barn" – de som har diffusa problem eller helt enkelt inte får sina grundläggande behov tillgodosedda – riskerar att inte bli tillräckligt uppmärksammade.
Mellan 2009 och 2013 ökade antalet anmälningar med 4.000. Drygt hälften av de 15 013 fall som kom in till socialtjänsten i fjol bedömdes som så allvarliga att en utredning inleddes. Antalet utredningar har ökat i alla stadsdelar utom Östermalm och Södermalm.
– Det finns inget enkelt svar på varför vi får fler rapporter om barn som misstänks fara illa, men jag tror att anmälningsbenägenheten har ökat, säger Fredrik Jurdell, avdelningschef på socialförvaltningen.
Stockholms stad har, enligt honom, arbetat mycket med att öka medvetenheten hos olika grupper, främst i skolan och förskolan.
– När vi gjorde en granskning av barn- och ungdomsvården 2008 visade det sig att 40 procent av anmälningarna kom från polisen. Då har det gått för långt, barn ska inte behöva bli polisärenden. Man ska inte dra sig för att anmäla, hellre anmäla för mycket än för lite, säger Fredrik Jurdell.
Inspektörerna skriver att arbetsbelastningen bland dem som utreder barn som far illa är hög. Likaså personalomsättningen, och vissa förvaltningar har svårt att rekrytera erfaren personal. Det kan, enligt inspektörerna, leda till att kvaliteten i arbetet påverkas.
Fackförbundet Saco kräver mer resurser, såväl personal som pengar till vård och behandling.
– Personalomsättningen är ett bekymmer, det gäller både chefer och socialsekreterare. Vi gör allt vi kan, med utbildning och metodutveckling, säger Fredrik Jurdell.
Men inte mer pengar?
– Det är en fråga för politikerna.
Socialborgarrådet Anna König Jerlmyr (M) hälsar att hon har ett späckat schema och hänvisar till Ann-Katrin Åslund, som sitter i socialnämnden för Folkpartiet. Hon menar att det är en budgetfråga och stadsdelsnämndernas ansvar.
– Men individ- och familjeomsorg fick ett kraftigt tillskott i budgeten för 2014, säger Ann-Katrin Åslund.
I Spånga-Tensta, där Ann-Katrin Åslund är ordförande, utökade de med fyra nya socialarbetartjänster för ett år sedan, men tjänsterna har aldrig varit besatta.
– Det är brist på socialsekreterare och de stannar inte kvar, det är ett tungt jobb. Vi har tagit in konsulter från ett bemanningsföretag, säger hon.
I SpÃ¥nga-Tensta säger 15 av 16 socialÂsekreterare att det finns hinder för att de ska kunna arbeta för barnets bästa. Som skäl anges framför allt tidsbrist, den stora personalÂomsättningen och att de ekonomiska ramarna gör att barnen och familjerna inte alltid fÃ¥r tillgÃ¥ng till de insatser de skulle behöva.
Dessutom tackade nära hälften av familjerna i Spånga-Tensta nej till insatser. Även i andra stadsdelar är det vanligt att föräldrar säger nej.
– Det är en frivillig lagstiftning. Vi måste arbeta mycket med att motivera föräldrarna, vi vinner otroligt mycket på att få dem med oss, säger Fredrik Jurdell.
Enligt lag ska en förhandsÂbedömning av anmälan göras inom 14 dagar. I 190 av de 366 fall inspektörerna granskade – över hälften – överskreds tidsgränsen.
– Det handlar inte om att barnen sitter där utan hjälp, förhandsÂbedömningen tenderar att gÃ¥ in i en utredning. Det här är egentligen det knepigaste man kan jobba med och man vill känna sig trygg med besluten, säger Fredrik Jurdell.
Mia Tottmar
mia.tottmar@dn.se
3.
2013-09-11
http://www.expressen.se/kvp/far-skyddat-boende-efter-bromisshandel/FÃ¥r skyddat boende efter bromisshandel
Tidigare artiklar
Pappans egna bilder från brutala överfallet| 10 sep
Flera tips om Yusupha som slogs ner på bron| 10 sep
Gäng försökte kasta ner Yusupha från bro| 09 sep
Yusupha Sallah och hans 18 månader gamle son överfölls på en bro på Kroksbäck i Malmö i söndags kväll.
Efter uppståndelsen i medierna har polisen nu fattat beslut om att flytta familjen till ett skyddat boende.
– Det görs för att familjen ska få det lugnare och kunna känna sig tryggare, säger Thomas Bull, chef för hatbrottsgruppen vid Skånepolisen, till P4 Malmöhus.
Det var under söndagskvällen som Yusupha Sallah övermannades på en gångbro på Kroksbäck i Malmö. Han var på väg till en lekpark tillsammans med sin son när ett gäng gick till attack.
Gänget kallade honom "din svarte jävel" och hotade att kasta honom och sonen över broräcket. Med sparkar och slag misshandlade de honom svårt och innan överfallet var över försökte gärningsmännen tippa Yusupha över kanten på bron – men skrämdes av polissirener.
Händelsen har fått stor uppmärksamhet i medierna. Yusupha Sallah har själv berättat om överfallet för Kvällsposten.
Men efter uppståndelsen väljer nu polisen att flytta familjen till ett skyddat boende.
– Det görs för att familjen ska få det lugnare och kunna känna sig tryggare, säger Thomas Bull, chef för hatbrottsgruppen vid Skånepolisen, till P4 Malmöhus.
.
Av Helena Sjögren Av Helena Sjögren
helena.sjogren@kvp.se
