Författare Ämne: Lärarförbundet/kommunanställ.lägger skuld för dålig svensk skola på barnen&peng  (läst 1347 gånger)

Alina

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 279
  • Karma: 0
    • Visa profil
1.
2015-01-10
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article20135470.ab
Självmordskunskap på skolschemat

Stockholm. Stockholms högstadieskolor blir först ut att få "självmordskunskap" på schemat. Med en ny metod är förhoppningen att antalet självmord bland unga ska minska med hälften.

– Det är absolut ingen omöjlighet, säger professor Danuta Wasserman.

Genom att lära unga att upptäcka psykisk ohälsa och träna dem i att hantera svåra känslor går det att halvera antalet självmordsförsök bland ungdomar, visar en banbrytande studie som nyligen publicerades i Lancet.

Metoden är utvecklad vid Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) vid Karolinska institutet i Solna.

– Den går ut på att ge ungdomarna verktyg för att själva upptäcka tecken på psykisk ohälsa, både hos sig själva och andra, säger professor Danuta Wasserman, chef för NASP, till TT.

Svart år

I Sverige har antalet självmord bland vuxna minskat de senaste decennierna. Men inte i åldersgruppen 15-24 år. Bland dem har antalet självmord varit relativt konstant eller till och med ökat något. År 2013 var ett ovanligt svart år då 151 barn eller ungdomar tog sina egna liv, enligt Socialstyrelsens statistik.

Ett stort problem är att det har saknats kunskap om vilken strategi som är bäst för att förebygga självmord bland ungdomar. Man har helt enkelt inte vetat hur man ska göra.

Minskade med hälften

Den nya metoden går ut på att med hjälp av korta föreläsningar, affischer i klassrummen och en broschyr träna eleverna att känna igen psykisk ohälsa. De får också delta i rollspel där de får pröva sina känslor och lära sig hantera olika svåra livssituationer, som man vet kan leda till självmordsbeteenden.

– Hälften av alla självmord bland unga har "banala" orsaker, som en graviditet eller liknande. Det vill säga något som går att hitta utvägar ifrån och som tillhör normala skeenden i livet, men som dessa ungdomar inte vet hur de ska hantera.

Forskarna har nu testat metoden bland drygt 2 700 skolelever i tio olika EU-länder, dock inte Sverige. Skolorna lottades till att antingen få testa metoden eller till att ingå i en kontrollgrupp bestående av nästan 3 000 elever.

Stockholm först ut

Ett år senare visade det sig att antalet självmordsförsök och allvarliga självmordstankar med självmordsplaner endast var hälften så många bland de elever som gått utbildningen, jämfört med kontrollskolorna.

Danuta Wasserman tror att även antalet självmord kan minskas med hälften.

– Man vet att allvarliga självmordsplaner och självmordsförsök är den största prediktorn för ett senare självmord.

Högstadieskolor i Stockholms län blir först ut att få testa metoden, tack vare pengar från landstinget.

– Men först ska vi anpassa den till svenska förhållanden. Sedan ska vi testa den i mindre skala, för att kontrollera att den verkligen fungerar i Sverige också.


2.
2014-09-25
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article19593293.ab
Nya siffrorna skakar Skolsverige
STOCKHOLM. Så mycket som varannan lärare i gymnasieskolan och var tredje lärare i grundskolan saknar behörighet i de ämnen de undervisar i, visar statistik från Skolverket. Och fyra av tio legitimerade lärare jobbar inte inom skolan överhuvudtaget. "Alamerande", säger Skolverkets generaldirektör.
De nya siffrorna visar i vilken grad de behöriga lärarna har tjänst som matchar deras kompetens. Och resultatet är nedslående: I gymnasieskolan är drygt hälften, 52 procent, av lärarna behöriga i de ämnen de undervisar i. I grundskolan är motsvarande siffra 67 procent och i förskoleklassen 65 procent. Rapporten visar också att fyra av tio legitimerade lärare inte arbetar inom skolan eller förskoleklasser. De många utkvitterade lärarlegitimationerna visar alltså inte alls tillgången på lärare i skolorna. Ungefär var femte som arbetar som lärare har inte någon lärarexamen över huvud taget.
Sammanställningen visar att 31 procent av lärarna som undervisar i svenska i grundskolan saknar behörighet för ämnet och den aktuella årskursen. Det är den minst dåliga siffran i grundskolan. Bland mattelärarna är andelen 34 procent. Svenska som andraspråk: 55 procent. Spanska: 57 procent. Och hem- och konsumentkunskap: 70 procent.
Skolverkets rapport visar även att de fristående skolorna genomgående har lägre andel behöriga lärare. Det gäller alltså hela vägen från förskoleklass till gymnasieskola. I de kommunala lågstadieklasserna ligger andelen behöriga lärare på drygt 60 procent, i de fristående på cirka 45 procent.
I gymnasieskolan är andelen behöriga lärare per ämne genomgående lägre i de fristående skolorna. Likadant på högstadiet: andelen behöriga lärare är lägre i samtliga ämnen i de fristående skolorna.
Dagens siffror kommer att skaka Skolsverige på samma sätt som de dåliga Pisaresultaten gjorde i vintras. Alla har vetat att det finns många obehöriga lärare, men få har nog anat att andelen var så hög. Och få hade nog anat att var fjärde legitimerad lärare inte arbetar i skolan. Även Skolverkets generaldirektör Anna Ekström blev förvånad:
– Det blev jag faktiskt. De här siffrorna visade en sämre behörighetssituation än vad jag hade räknat med, säger hon till TT.
– Det är helhetsbilden som är alarmerande. Den är så bekymmersam att vi faktiskt måste agera gemensamt. Det är dags för en nationell handlingsplan, säger hon.
En handlingsplan kräver insatser på alla nivåer, understryker Anna Ekström och ger ett exempel på läget nu:
– Lärarlyftet II som vi arbetar med just nu, där ser vi med oro att vi inte får så många sökande som vi hade hoppats på. När man då läser denna rapport och inser att det finns så stora behov av vidareutbildning, är de låga söktalen ett tecken på att det saknas tillräcklig insikt om hur stora problemen är.
Socialdemokraternas utbildningspolitiske talesperson Ibrahim Baylan vill också se en nationella handlingsplan, och gärna samarbete över blockgränserna för att åstadkomma en sådan.
– Den här rapporten visar tyvärr att regeringen lämnar ett svart hål efter sig, trots att utbildningsministern i valrörelsen slog sig för bröstet om att lärarfrågan var på väg att lösas, säger han.
Detta läsår kan obehöriga lärare ännu ansvara för undervisningen och sätta betyg. Men det första 1 juli 2015 är övergångsperioden slut. Då är det också slut på möjligheten för obehöriga lärare att bli behörig på basis av sin yrkeserfarenhet. Kanske har huvudmännen tyckt att denna möjlighet till legitimation är tillräcklig, resonerar Anna Ekström.
– Men den här perioden borde vi använda till en riktig kraftsamling för att se till att lärare får undervisning. Annars står vi om några år i ett ännu värre läge, säger hon.
Konsekvensen av den stora mängden obehöriga lärare blir att skolorna får problem.
– Jag tänker mest på konsekvenserna för barn och elever. Så många studier visar att inget slår en skicklig lärare.
TT
25 september 2014  10:14

3.
2014-09-02
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19465844.ab
Vände ryggen mot SD - rektorn hotade med polis

När Sverigedemokraterna besökte en skola i Norrköping blev det oroligt.
Flera elever höll en tyst manifestation. Då hotade rektorn med polis.
– Jag är förbannad. Det var en fredlig demonstration, säger eleven Saga Janse Ferko.
Inför valet har flera politiker besökt De Geergymnasiet i Norrköping, och på tisdagen var det Sverigedemokraternas tur att hålla en lunchdebatt med eleverna.
Många elever ville manifestera sin aversion mot deras politik. Bland annat satte de upp affischer med budskap mot rasism och om allas lika värde.
– Vi har elever som är otroligt engagerade, det är en heder i det, och vi stöttar det till fullo, säger rektorn Johan Norman.
Men protesten föll inte i god jord och affischerna togs ner, enligt eleverna.
"Det hade skrivits budskap med kritor på asfalten utanför skolgården. nu spolas de bort med vatten. 'kärlek och empati' stod skrivet med färgglada kritor utanför skolans portar. nu rinner färgen bort", skriver en elev på Twitter.
– Vi har ingen affischering på skolan, allt tas ner, säger Johan Norman.
Delade ut flygblad - slängdes ut
På tisdagsmorgonen delade några elever ut flygblad för att uppmärksamma sina skolkamrater på att Sverigedemokraterna skulle besöka skolan.
– Min kompis delade ut flygblad om att SD skulle komma, då blev han utslängd från skolan, säger Saga Janse Ferko till Aftonbladet.
När Paula Bieler (SD) talade i aulan stod många elever med ryggen mot scenen i en tyst protest.
– Lärarna sa att vi inte fick stå så, för det skulle bli dålig stämning, säger Saga Janse Ferko.
När eleverna inte ville sätta sig gick rektorn upp på scenen.
– Jag sa till eleverna att man naturligtvis ska yttra sig, men på rätt sätt genom argumentation och diskussion, säger rektorn Johan Norman.
Enligt Saga Janse Ferko följdes han av civilklädda poliser som hade anlänt tillsammans med Sverigedemokraten Paula Bieler. Hon menar att även de intog scenen och bad folk att sluta störa ordningen.
Men Johan Norman säger att det inte stämmer.
– Vi hade gjort en säkerhetsbedömning med polis och kommunens säkerhetssamordnare. Polisen var där, men de hade inget med Sverigedemokraterna att göra, säger han.
Hotade med polis
När rektorns ord inte tog skruv hotade man med polisen, enligt flera elever.
– Men polisen sa att de inte kunde göra något, säger Saga Janse Ferko.
Och polisen håller med. De kallades inte till platsen, utan var redan där på grund av politikerbesöket, enligt Fredrik Kliman, presstalesman vid polisen i östergötland.
– Ur vårt perspektiv förflöt mötet utan några större ordningsstörningar alls, säger han till Aftonbladet.
Han är tydlig med att polisen inte har uppmanat någon att sätta sig ner eller vända sig mot scenen.
– De åhörare som valt att protestera mot budskapet genom att vända ryggen till har fått göra det. De har all rätt att göra det. Vi har klart för oss att man får protestera om man inte stör sammankomsten och den allmänna ordningen, säger Fredrik Kliman.
Rektorn Johan Norman säger att en av eleverna riskerade att förstöra mötet.
– Jag sa att han fick lugna ner sig, annars skulle vi avvisa honom från klassrummet, och det skulle polisen få göra.
 Christoffer Malm
4.
2013-09
http://ekuriren.se/ledareasikter/debatt/1.1902197-skolmyter-hindrar-utveckling

Skolmyter hindrar utveckling
Den 10 september är det Skolans dag. Vår förhoppning är att vi nu och framöver ska slippa svartmålningen av skolan. Det drabbar i slutändan bara elever och skolans personal.
 
I rapporten "Myter om skolan hindrar utveckling" går SKL på djupet med ett antal påståenden i skoldebatten:

Myt 1: klasserna blir större och lärartätheten minskar. Det finns inget som tyder på att klasserna blir större, visar forskningen. För grundskolan är genomsnittet cirka 24 elever per klass. Och lärartätheten har ökat under 2000-talet. I dag är det 8,3 lärare per 100 elever, vilket är bland det högsta snittet inom EU.

Myt 2: skolan får allt mindre pengar. Tvärtom. I snitt satsar kommunerna 40 procent av sin budget på skolan och Sverige tillhör i dag de länder i OECD som satsar mest på skolan.

Myt 3: barngrupperna i förskolan har blivit mycket större. Tvärtom. Enligt Skolverket har gruppernas storlek varit konstant sedan många år tillbaka. Trots att antalet inskrivna barn ökat med 120 000 sedan 1995, har gruppernas storlek inte ökat. Även personaltätheten per barn är i stort oförändad.

Korrekta fakta kan också användas utan läsare eller lyssnare ges hela bilden. Ett exempel på detta är att den minskade likvärdigheten mellan elevers resultat ofta endast handlar om skillnader mellan skolor. Men faktum är att den absolut största variationen av resultat finns mellan elever inom samma skola.

Visst finns det mycket att förbättra. En del skolor har stora klasser. Andra har brist på resurser. Och vissa förskolor har stora barngrupper. Men så är det långtifrån överallt. Därför blir det fel när förslag på nationella reformer utgår från problem som finns på ett mindre antal skolor. Enskilda problem ska inte leda till generella lösningar.

Det finns ingen universallösning på skolans olika utmaningar. Forskningen pekar dock på några centrala punkter; att lärare samarbetar och lär sig av varandra, lärarnas återkoppling till eleverna och rektors ledarskap. Det är frågor som SKL jobbar med.

Syftet med vår rapport är att skolans aktörer får en gemensam bild av skolans viktigaste frågor. Då slipper vi tvista om hur verkligheten ser ut. Då kan vi tillsammans jobba för utveckling.

Det var därför extra glädjande att notera den samsyn om skolans största myter och utmaningar som fanns mellan staten, lärarna, eleverna och kommunerna under SKL:s skolseminarium i Almedalen i somras. Vi hoppas det är början till en period av nödvändigt brett samarbete för bättre resultat i skolan.

Maria Stockhaus
ordförande för utbildningsberedningen
 Sveriges kommuner och landsting

6.
http://www.dn.se/debatt/regeringen-bor-satsa-tolv-miljarder-pa-lararna/

”Regeringen bör satsa tolv miljarder på lärarna”

Publicerad 2013-09-08 00:05



  
Alternativ till jobbskatteavdraget. Det är inte omöjligt att vända skolans negativa utveckling. För det krävs kraftfulla satsningar på skickliga och engagerade lärare. Vi föreslår fyra reformer som sammanlagt skulle kosta tolv miljarder, skriver ordföranden i Lärarförbundet Eva-Lis Sirén.


Skolfrågorna har länge legat högt upp på den politiska agendan. Tyvärr talas det ofta uppgivet om sjunkande skolresultat och dålig ­arbetsmiljö, men det är ingen omöjlig uppgift att vända den negativa utvecklingen. Lösningen handlar till stor del om att satsa på skickliga och engagerade lärare. Det behövs kraftfulla investeringar och därför föreslår Lärarförbundet reformer på sammanlagt 12 miljarder.

Regeringen har presenterat de första nyheterna i höstbudgeten och den närmsta tiden väntas innehållet offentliggöras successivt. Vi vet redan att regeringen satsar en miljard de kommande åren på lärlingsprogrammen och flera partier inom både opposition och regering har aviserat ytterligare satsningar på skolan, bland annat på särskilt stöd. Det är inte en dag för tidigt.

      
En tydlig forskning visar att bra lärare är nyckeln till en bra skola. Lärarnas status skiljer sig åt i olika länder, och i länder som har goda resultat har läraryrket hög status. Det finns forskning som visar på samband mellan högre lärarlöner och bättre resultat. För att vara ett land som vill tävla med de bästa kunskapsnationerna betalas svenska lärare väldigt dåligt. Att höja lärarlönerna är ett sätt att på sikt förbättra elevernas kunskaper.

Införandet av förstelärare och lektorer tillsammans med minskad administration är viktiga delar i att göra läraryrket mer attraktivt. Utvecklingsmöjligheter ses som en självklarhet för att kunna rekrytera och behålla kvalificerad personal inom så gott som alla kunskapsintensiva branscher. Här har skolan mycket att lära. Det är med goda anställningsvillkor, ökade relativlöner och utvecklingsmöjligheter som vi får de bäst lämpade att välja att utbilda sig till lärare och stanna i yrket.

I dag är det för få unga som vill bli lärare. Det är ett lågt söktryck på lärarutbildningen med bara 1,6 sökande per plats och de utexaminerade lärarna är alltför få. Dessutom överväger många att lämna yrket. Till detta måste vi lägga det kommande decenniets pensionsavgångar. Sammantaget står vi inför en omfattande lärarkris. Sveriges kommuner och landsting räknar med att kommunernas behov fram till år 2020 är 80 000 lärare. SCB:s prognoser visar att det kommer att saknas över 43 000 lärare 2020. Detta är allvarligt och skolan kommer att få en akut lärarbrist om inte fler lockas till yrket.

Lärarförbundet har identifierat fyra prioriterade punkter som vi vill se i anslutning till höstens budget.

1. Engångslyft av lärarnas löner. Staten bör avsätta fem miljarder till ett engångslyft av lärarnas löner. Det skulle kompensera en del av den relativlöneförsämring som drabbade lärarna under 1970- och 80-talet när skolan var statlig. Eftersom staten bär ansvaret för den försämringen har staten också ett ansvar för att åtgärda åtminstone delar av lönetappet mot andra yrken.

2. En fördubbling av antalet karriärtjänster för lärare. Vi stödjer utbildningsminister Jan Björklunds förslag om en dubblering av antalet karriär­tjänster, från 10 000 till 20 000. Självklart ska även förskolan, fritidshemmen och vuxenutbildningen ingå i karriärreformen. Staten bör även avsätta medel till att hjälpa huvudmännen med löneökningarna. Kostnaden för detta blir sammantaget en miljard när reformen är fullt genomförd 2019.

3. Ersättning för karriärlärarnas uppdrag. De allra flesta lärarna med tjänster som förste­lärare eller lektorer har fått nya arbetsuppgifter utan att andra har tagits bort. Det är givetvis helt orimligt att en redan pressad yrkesgrupp får ännu högre arbetsbelastning. Karriärreformen kommer att ha stor betydelse för läraryrkets attraktivitet och skolans utveckling, men skolorna måste anställa fler för att allt arbete ska hinnas med. Regeringen bör därför kompensera ­huvudmännen för de extra kostnader som följer. Regeringen bör göra en successiv höjning för att 2019 hamna på tre miljarder.

4. Permanenta och bygg ut Lärarlyftet. Lärar­lyftet och Förskolelyftet bör slås ihop, permanentas och byggas ut till ett kompetenscentrum för lärare. Kompetenscentrat ska till skillnad från dagens Lärarlyft kunna användas också för fortlöpande kompetensutveckling och inte enbart för behörighetskomplettering. Dessutom måste villkoren för lärarna bli bättre och staten stå för hälften av lärarnas lönebortfall. Kostnaden hamnar på drygt tre miljarder.

Utöver dessa förslag välkomnar vi de ambitioner som flera partier har visat när det gäller särskilt stöd. De elever som behöver extra hjälp, halkar efter eller har särskilda behov ska få den hjälp som behövs för att klara skolan. Lärare ska kunna besluta om särskilt stöd – även utan diagnos. Det behövs också fler speciallärare och specialpedagoger, och för att åstadkomma det krävs satsningar på både utbildning och lön. Vi utgår ifrån att vi får se konkreta investeringar på detta område i budgeten.

De reformer vi föreslår uppgår till sammanlagt 12 miljarder kronor 2019. Det kan tyckas som en orimligt stor summa, men det kan också jämföras med regeringens förslag på ett femte jobbskatteavdrag för 12 miljarder.

Rejäla satsningar på lärarnas löner tillsammans med minskad arbetsbelastning kan höja läraryrkets attraktivitet, vilket på sikt förbättrar skolresultaten. Det finns ingen tid att vänta. Varje elev som går ut skolan utan tillräckliga kunskaper för att möta samhällets krav är ett misslyckande för samhället. Det är dags att ta beslut om nödvändiga satsningar på lärarna.



    
« Senast ändrad: 09 januari 2015, 20:40:49 PM av Alina »