1.
2014-10-11
Svensk psykiatri inte vårdar utan manipulerar och skadar människoliv
http://mobil.dn.se/nyheter/sverige/skadlig-terapi-ska-sparas-i-psykvarden/Skadlig terapi ska spåras i psykvården
Publicerad i dag 06:00
Sture Bergwall tillsammans med förhörsledare Seppo Penttinen, försvarsadvokat Claes Borgström och chefspsykolog Birgitta Ståhle under en vallning i skogarna i norska Drammen i april 1996. Foto: Sven Erik Røed / TT
Än i dag finns terapiformer som liknar dem som Thomas Quick behandlades med. Ibland leder vården till att patienten mår sämre än tidigare. Socialstyrelsen vill nu undersöka möjligheterna att upptäcka metoder som kan vara direkt skadliga.
Annons:
– Det finns ett visst vetenskapligt stöd för att vissa metoder kan göra mer skada än nytta. Vi tittar på hur man skulle kunna utvärdera det här, säger Ulf Jonsson.
Han är psykolog och arbetar på Socialstyrelsens enhet för kunskapsutveckling. Han berättar att det i dag finns liten kunskap om oönskade effekter av psykoterapi och vilka metoder som är direkt skadliga.
Ulf Jonsson vill för närvarande inte peka ut någon särskild metod, men hänvisar till en sammanställning över metoder där det framkommit signaler om skadliga effekter.
Några av de ifrågasatta behandlingsmetoderna handlar om tekniker för att uppväcka förträngda minnen, vilket var ett viktigt inslag i vården av Sture Bergwall, tidigare Thomas Quick. Det var under terapin på den rättspsykiatriska kliniken i Säter som Quick började minnas alla mord han skulle ha begått och även fruktansvärda sexuella övergrepp som han skulle ha utsatts för i barndomen.
I dag är Sture Bergwall helt frikänd från samtliga mord och de vårdformer han utsattes för finns inte kvar inom den rättspsykiatriska vården.
Men fortfarande kan människor med svåra psykiska problem få liknande former av terapi. Flera ifrågasätter om den inte kan vara direkt skadlig, och alltså gå emot grundläggande etik inom vården att lindra och bota. Sture Bergwall har själv berättat hur terapin ledde till självmordsförsök, och hans berättelser om övergrepp drabbade hela familjen hårt.
Nyligen avgjordes ett fall där en kvinna berättade om övergrepp i spädbarnsåldern.
Kvinnan har ända sedan tonåren lidit av svåra psykiska problem och gått hundratals timmar i terapi. Då har hon börjat minnas att hon utsatts för grova sexuella övergrepp av sin far.
”Ett av de första minnena är från spädbarnsåldern. Hon minns att hon i ett vitt rum, kanske ett skötbord”, heter det i domen. Hon berättar att fadern, tillsammans med två pojkar i sjuårsåldern skulle ha stoppat in saker, troligen legobitar, i hennes underliv.
Södertälje tingsrätt konstaterade att bortträngda minnen måste tas med stor försiktighet och friade pappan. Han beviljades nyligen skadestånd för det lidande han utsatts för. Åklagaren valde att inte överklaga domen.
Flera av de terapeuter som flickan gått hos är fortfarande verksamma. En av dem deltog tidigare i vården av Thomas Quick på Säter.
Ulf Jonsson på Socialstyrelsen hoppas att kunskaperna om riskerna med olika terapiformer kommer att vara bättre inom några år och säger att det i dag finns ett stort intresse för frågan.
– Det är lika viktigt att värdera risker med en terapiform som nyttan med den. När det inte finns tillräckligt med vetenskapligt underlag så måste de som genomför behandlingarna vara vaksamma på oönskade effekter, säger han. Det är i grunden en fråga om patientsäkerhet.
Sveriges Psykologförbund stöder idén och vill aktivt verka för att utvärdera vilka metoder som fungerar och vilka som kan vara direkt skadliga.
– En psykolog har skyldighet att arbeta efter evidens och erfarenhet. Ibland kan man pröva nya metoder, men då måste man vara mycket medveten om det och göra en riskanalys. Jag ser att psykologen numera kommer ut ur sitt skyddade rum och börjar diskutera evidens och vetenskaplighet, säger förbundets ordförande Anders Wahlberg.
Många terapeuter arbetar väl efter metoder som de själva tror är bra. Då kan det väl vara svårt att ta till sig kritik mot den metoden?
– Om man inte är beredd att ifrågasätta sina egna behandlingsmetoder så är man ute på hal is. Vi måste ifrågasätta om det inte finns biverkningar och om skadorna kan vara större än nyttan, svarar Anders Wahlberg.
Stefan Lisinski
stefan.lisinski@dn.se
Dela
Andra har läst
”Någon flög MH370 ända till slutet”
Sektmedlemmar slog ihjäl kvinna som inte ville värvas
Skadlig terapi ska spåras i psykvården
Quiz
2. 2013-09-09
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article17437212.abMamma försökte ta med barnen i döden
Örebro. En 43-årig kvinna som sitter häktad för mordförsök på sina barn försökte begå ett utvidgat självmord, bekräftar åklagaren Anna Maria Larsson för TT.
– Hennes avsikt har varit att ta livet av sig själv och att ta med sig barnen in i döden, säger Larsson.
Kvinnan och barnen, båda i lågstadieåldern, fördes i fredags till Universitetssjukhuset i Örebro med lättare brännskador efter en framkallad explosion i en bil. På söndagen häktades kvinnan för mordförsök, men hon befinner sig inte på häktet utan "inom vården", enligt Larsson.
Barnen har tagits om hand av sociala myndigheter.
Hur lång tid det tar innan åtal kan väckas är oklart.
– Det beror på kvinnans eget välmående och förmåga att bidra till utredningen, säger Larsson.
När kvinnan var 14 år sköt hon ihjäl sina båda föräldrar. Eftersom hon var minderårig dömdes hon inte för morden.
3.
2014-11-24
Deras son träffade 27 olika läkare innan han dog
Publicerad i dag 06:08
Föräldrarna på besök vid Viggos grav.
Foto: Fredrik Funck
I Katarina Klings och Guido Gustavssons hem står ett foto på Viggo framme.
Foto: Fredrik Funck
Vid graven har anhöriga och vänner lämnat hälsningar.
Foto: Fredrik Funck
Cancersjuke Viggo, 8, träffade sammanlagt 27 olika läkare innan han dog. Han hade ont och svårt att andas – ändå tog det tid för sjukvården att upptäcka hans lunginflammation.
Viggos mamma Katarina Kling tar upp den lilla lådan märkt ”post” från marken på sin sons grav och läser igenom några klasskompisars hälsningar till Viggo. En av dem har skrivit ”världen är inte densamma utan dig”. Rösten spricker när Katarina berättar att vännerna fortfarande kommer hit.
Några brev är från Katarina och maken Guido Gustavsson själva. Det senaste en födelsedagshälsning på vad som skulle ha blivit Viggos 10-årsdag. Han hann bara fylla 8.
Viggo diagnostiserades med hjärntumör i december 2012. Det blev början på en lång resa som fick Katarina och Guido att tappa tilltron till vården.
Efter att en magnetröntgen visat att Viggo hade en förändring i hjärnstammen fördes Viggo med ambulans från Gävle till barnonkologen i Uppsala. Men behandlingen uteblev, familjen skickades hem över julen med kortisontabletter.
– Det var det sista vi ville. För oss var detta att betrakta som en akut olycka som borde ha behandlats därefter, för cancern tar inte semester över julen, som vården gör. Men det enda svar vi fick var ”det tar den här tiden” när vi frågade varför Viggo måste vänta på behandlingen, säger Guido.
Båda är övertygade om att det var vårdmissar som tog Viggos liv i förtid. Under sin sjukdomstid behandlades han av 27 läkare, varav nästan hälften under sina två sista levnadsveckor. Många av läkarna var tillfälligt inhyrda, så kallade stafettläkare, utan onkologisk kompetens.
– Vi var medvetna om att cancern kunde ta hans liv och levde varje dag därefter. Men det var inte cancern som tog livet av vårt barn. Vår son dog på grund av fallerad sjukvård, menar Katarina.
Två månader efter diagnosen påbörjades den krävande behandlingen, bestående av cytostatika och strålning, i Uppsala. Viggo hade vid det laget gått upp en tredjedel av sin egen kroppsvikt på grund av kortisonet, något som försvårade doseringen av cellgifterna. Under tiden hade också Viggos D-vitaminnivåer sjunkit så pass lågt att det började göra ont i hans kropp. Det är en vanlig bieffekt av kortisonet och brukar behandlas förebyggande med D-vitamintillskott.
– Viggo var en kramgo kille, men vi kunde inte ens krama honom för att det gjorde så ont. Vi förstår inte varför man utsätter ett barn för så mycket onödigt lidande som med enkla medel kunnat undvikas?
Efter några månader beslutade Gävleborgs landsting att Viggo skulle flyttas tillbaka till sitt hemmasjukhus i Gävle. Föräldrarna tror att det beror på att landstinget inte längre ville betala för den vård som Uppsala tillhandahöll.
Sofia Arwehed är verksamhetschef vid barn- och ungdomssjukvården i Gävle:
– Det är något som föräldrarna fört fram och som ingår i vår utredning nu. Men jag har aldrig som läkare eller som verksamhetschef varit med om att det funnits ekonomiska orsaker till att man valt vård på ett visst sjukhus, säger hon.
Viggo själv gav aldrig upp. Så fort kroppen tillät ville han gå till sjukgymnastiken eller sitta på träningscykeln. Till och med efter att familjen flyttats till Gävle sjukhus, där det endast fanns redskap för vuxna.
– Livsglädjen fanns där hela tiden. Han steg ur rullstolen och direkt upp på cykeln, trots att hans små ben knappt nådde ner till pedalerna och han andades lika häftigt som en kanin. Varför kunde inte vården kämpa lika mycket som Viggo gjorde? säger Guido.
– Vi fick slåss för allt. Till och med för att sjukhuset skulle köpa in en barncykel. Den kom samma dag som Viggo dog.
Första provsvaret efter behandlingskuren visade att tumören inte hade krympt. Resultat kan dröja och det var familjen beredd på.
– Men vi märkte en förändring i motoriken. Viggo själv sa: äntligen vänder det! Och vi blev så klart både lättade och lyckliga. Men samtidigt blev han allt svagare och fick svårare att andas, säger Katarina.
Trots att familjen påpekade detta för sjukvården upprepade gånger under flera månaders tid dröjde det nästan ända till slutet innan det upptäcktes att Viggo hade en långsamt växande lunginflammation. Först fick familjen felaktigt besked om att cancern spridit sig till lungorna, men det var i själva verket lunginflammationen som syntes på röntgenplåtarna. Läkarna som gett det felaktiga beskedet kom hem till familjen dagen efter och sa att Viggo hade en chans om han behandlades i respirator. Det fick föräldrarna att flytta Viggo tillbaka till sjukhuset. Väl på sjukhuset bedömde andra läkare att Viggo inte skulle behandlas i respirator. Då var det för sent att ta hem Viggo igen.
– Till och med det tog de ifrån oss, att Viggo skulle få dö i sitt eget hem med sin älskade katt som vi vet att han önskat, säger Katarina Kling.
Viggo somnade in den 6 juli 2013.
– Skuldkänslorna över att veta att han inte fick en ärlig chans att kämpa mot cancern är enorma. Vi som föräldrar lyckades inte skydda vårt barn där, säger Katarina.
I föräldrarnas IVO-anmälan framgår också att de upplevt att journalföringen varit bristfällig, samt att det dröjde fem månader innan Viggo fick förebyggande medicinering mot lunginflammation – trots att hans immunförsvar var kraftigt nedsatt av cancerbehandlingen.
Gävle sjukhus kommer att göra en egen lex Maria-anmälan.
– Det är alltid svårt och väldigt tragiskt när ett barn dör, särskilt när man som förälder inte känner man fått det stöd eller den vård man förväntat sig. Det har vi inte lyckats med den här gången och det beklagar jag djupt, säger Sofia Arwehed, verksamhetschef vid barn- och ungdomssjukvården i Gävle.
Hon vill dock inte svara på frågor gällande vården av Viggo. Sjukhusets egen analys visade att man saknade ett tillräckligt starkt team för att vårda barn med cancer, men den visade inte på någon vårdskada. Sedan Viggos föräldrar själva anmält händelserna till IVO har sjukhuset valt att påbörja en ny utredning.
Akademiska sjukhuset i Uppsala vill inte kommentera fallet innan IVO kommit med sitt utlåtande.
Marijana Dragic
marijana.dragic@dn.se
Läs mer:
http://mobil.dn.se/nyheter/sverige/lakarlarm-varden-av-cancersjuka-barn-i-kris/Läkarlarm: Vården av cancersjuka barn i kris
4.
2014-12-20
http://mobil.dn.se/nyheter/sverige/14-aring-infor-ratta-efter-mord-i-malmo/14-åring inför rätta efter mord i Malmö
Publicerad 2014-12-19 18:02
En 14-årig pojke ställs inför rätta för ett mord på en skolgård i Malmö, trots att han inte är straffmyndig. Detta efter en begäran från socialnämnden. ”Det är väldigt, väldigt ovanligt att man driver sådant här”, säger vice åklagare Jenny Lindell till Sydsvenskan.
Annons:
En 16-årig pojke som misstänkts för mord efter att en 17-åring avlidit efter ett bråk på en skolgård i Malmö anhölls under sommaren.
Nu väntar åtal, och även en 14-åring kommer att ställas inför rätta för mordet, rapporterar Kvällsposten.
Den yngre pojken har pekats ut för att ha räckt över en trasig glasflaska till 16-åringen som denne sedan använt mot 17-åringen. Eftersom han är under 15 år kan 14-åringen dock inte åtalas. Socialnämnden har i stället begärt att åklagare ska väcka så kallad bevistalan mot honom. På måndag kommer den att lämnas till tingsrätten samtidigt som den häktade 16-åringen åtalas, skriver tidningen.
Beslutet är i princip unikt.
– Det är väldigt, väldigt ovanligt att man driver sådant här. Det är för att mord är det värsta brottet man kan begå. Jag har aldrig varit med om det och jag har ändå jobbat som åklagare i 20 år, säger Jenny Lindell, vice chefsåklagare, till Sydsvenskan.
Rättegången ska inledas efter årsskiftet.
Misstankarna mot 14-åringen kommer att prövas som en del i den övriga rättegången.
– Såvitt jag vet har det här skett en gång tidigare i Sverige. Det var tidigt 90-tal, säger kammaråklagare Magnus Pettersson som har lett förundersökningen, till Sydsvenskan.
Tingsrätten kommer dock inte att besluta om någon påföljd om 14-åringen anses skyldig.
I stället är det de sociala myndigheterna som har ansvar för 14-åringen som nu får tvångsvård enligt LVU, lagen om vård av unga. Prövningen ska underlätta arbetet med att besluta om lämpliga åtgärder.
TT-DN
Dela
