Författare Ämne: Kommunanställda tillåter ej för kommunens barn att gå till sina närmaste skolor  (läst 4088 gånger)

Alina

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 279
  • Karma: 0
    • Visa profil
1.
2016-05-05
DN Insidan fick vara med och lyssna när fyra särbegåvade tonåringar tog en fika. De är medlemmar i nätverket Filurum som arrangerar träffar för särbegåvade.

Tonårsfika startades för några år sedan av en särbegåvad tonåring som kände att hon ville träffa andra särbegåvade. Sedan dess har det varit ett återkommande evenemang där alla ungdomar som är med i nätverket Filurum kan vara med.

De brukar träffas på kafé Rival vid Mariatorget i Stockholm en gång i månaden.


I dag är det fyra ungdomar som har samlats för att ta en fika och prata med varandra om vad som faller dem in. Den enda som vill vara öppen med sitt namn är Axel Wolff som har rest hit från Malmö.

De andra vill vara anonyma eftersom de tycker att det är så känsligt med särbegåvning. Vi kallar dem för Anna, Amanda och Erik.

Anna går regelbundet på träffarna för att hon tycker att där brukar vara så högt i tak.

– Det brukar bli en blandning av totalt allvar och rent flum. Det gör att en del blir förvirrade. Men det gör liksom ingenting om det spårar ur, säger hon.

Det kan också vara kul att bara sitta och lyssna. Det viktiga är att alla är införstådda med att man ska försöka vara så fördomsfri som möjligt, menar de.

– För mig känns det viktigt att träffa andra särbegåvade för att jag ska kunna lära känna mig själv. Få bekräftelse på de tankar och känslor som jag har och har haft. Men som jag inte har fått någon bekräftelse för och som jag ibland har varit rädd för. Det är mycket som är tabu, eller skambelagt med det här, säger Anna, 20 år.

Hon har växt upp i Stockholm och säger att hon har klarat sig hyfsat i skolan och utifrån sett ut att vara en ganska normal tjej.

– Jag har inte tjafsat emot när det har kommit till skolarbetet. Samtidigt har jag alltid känt att skolan på något sätt har gett mig en tomhetskänsla.

Axel säger att han antagligen verkar mer ”normal” än vad han egentligen känner sig som. Han är uppväxt i Karlshamn och var fyra år när han lärde sig att läsa och skriva. När han var sex år kunde han beräkna roten ur ett tal. Och när han gick i fyran läste han matte med eleverna som gick i högstadiet.

– Till en början tyckte jag att det var bra. Jag kom framåt i min utveckling. Men ju äldre jag blev, när jag kom upp fyran, femman, sexan, desto mer oförstående blev de andra, både lärare och klasskamrater.

”Gå ut och spela fotboll som alla andra”, kunde en lärare säga.

– Men om det nu ska vara jämställt i skolan så borde det också vara okej att vara intresserad av att skaffa sig kunskap, säger Axel.

Det allra viktigaste är att skolan först och främst förmedlar kunskap om vad särbegåvning är för något, tycker Anna. För att elever som är särbegåvade åtminstone ska kunna förstå sig själva.

De andra håller med och säger att anledningen till att de mår så bra av att träffa varandra är att det är viktigt att förstå sig själv, särskilt när man är tonåring.

– Bara då kan man acceptera sig själv. Om man inte trivs så behöver man veta varför. Så att kan man kan försöka vara i sammanhang där det fungerar bättre. Det gör att man får tillbaka hoppet.

Anna berättar att hon många gånger har försökt förklara för andra hur hon har känt sig, och att andra har sagt att de har förstått. Men sedan har det visat sig att de ändå inte har förstått.

Hon förklarar hur hon en gång försökte lösa en uppgift i skolan. Eftersom hon tyckte att den var så enkel så tog hon uppgiften ett steg längre. Men då tyckte de andra att det blev ett ”glapp i kommunikationen”.

– Det sägs ju att man ska tänka själv. Men när man gör det så säger de att det inte har med uppgiften att göra.

Ibland kan det paradoxalt nog vara lättare att prata med någon som har ett intellektuellt funktionshinder än med någon som är genomsnittligt begåvad, menar Anna.

– Med den normalbegåvade kan det bli socialt farligt att vara sig själv. De går så lätt in i ett ”fight mood” (försvarsposition). Även lärarna i skolan kan säga att de tycker att man ska vara ärlig och säga som det är. Men när man gör det så känner de sig ändå hotade.

Alla fyra säger att de vid något tillfälle har lärt sig att spela teater och låtsats vara mindre begåvade än de i själva verket är.

Är det därför så många särbegåvade säger att de känner sig ensamma?

– Ja, säger Anna. Jag har bara en enda kompis som förstår mig. Jag tror att hon är särbegåvad, men hon tror inte det.

Varför tror du det?

– För att hon förstår mig. Och för att hon är bra på det som hon gör.

Erik, som är 17 år, har mest lyssnat till de andra. Han har varit med på ”tonårsfikat” tidigare men ser inte lika dystert på sin särbegåvning som de andra.

– Jag vet inte om jag kommer till de här träffarna för att jag vill trivas tillsammans med de andra. Men jag tror att det är för att jag har en föreställning om att vi ska ha något gemensamt, säger han och berättar att han under hela tiden i grundskolan hade en uppfattning om att han var smart men att han inte riktigt passade in.

– Det gjorde att jag lade mig till med vissa manér. Jag överdrev litet grann för att vara den här smarta och litet smågalna personen som jag faktiskt är.

De andra skrattar och säger att en av skolans viktigaste uppgifter är att överföra värderingar som går ut på att mångfald och olikheter är något som är bra.

Är ni själva toleranta mot dem som ni tycker är mindre snabbtänkta?

Anna, Axel och Amanda svarar tveklöst ja på frågan. Erik är mer tveksam:

– För att svara på din fråga så måste man ta i beaktande att det finns ”trögtänkthet”, och så finns det ”vanligt ointresse”.

2.
2015-01-28
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20230973.ab
Polisen och socialtjänsten får köra ut eleverna från skolor. Lärarna stoppar inte det.
Polisen tvångshämtade två barn från skola - nu utvisas familjen
Den nioårige pojken lekte på skolgården när han blev hämtad av sina föräldrar – och förd till parkeringen där polisen stod och väntade.
Några timmar senare gick Kirunapolisen in på en annan skola och tvångshämtade pojkens bror. Nu väntar utvisning för båda två.
– Det här undergräver elevernas förtroende för skolan, säger Anders Karlsson, rektor på en av skolorna.
 
Det var i går som den nioårige pojken på Nya raketskolan i Kiruna hade rast och lekte med sina kamrater när han fick syn på sina föräldrar på skolgården. De hämtade sin son för att gå vidare till skolans parkering där polisen stod och väntade. Efter det åkte polisen och familjen vidare till Bergaskolan i samma stad för att hämta den nioårige pojkens äldre bror.
– Han hade lektion. Polisen knackade på dörren till klassrummet och föräldrarna gick in och hämtade honom, säger Anders Karlsson, skolans rektor.
”Fråga om elevernas trygghet”
Familjen, som består av fyra barn och två föräldrar, kördes direkt till flygplatsen där de utvisades till sitt hemland Kirgizistan.
Nu reagerar både rektor och föräldrar på polisens agerande.
– Det här är en fråga om elevernas trygghet. Vi på skolan sysslar med lärande och för det krävs förtroende och trygghet. Då ska inte nyanlända elever behöva oroa sig för att de kan bli hämtade av polis, säger Anders Karlsson.
Göran Landström är pappa till en av eleverna som gick i samma klass som nioåringen. Han berättar att flera i klassen är skärrade efter gårdagens händelse och att flera barn har stannat hemma i dag.
”Strider mot skollagen”
– Pojken var bra kompis med alla i klassen. Han var med på kalas och spelade fotboll och sånt. Sedan blir han hämtad på skoltid och hans klasskompisar kommer aldrig kunna se honom igen. De hann inte ens säga hejdå, så det är klart att de blev ledsna, säger han.
Rektor Anders Karlsson hävdar till och med att polisens agerande kan bryta mot skollagen.
– Enligt mig är detta i strid mot skollagen, som säger att man ska ha elevernas bästa i åtanke när man fattar ett beslut.
Polisen i Kiruna säger att de vanligtvis inte går in på skolor för att hämta barn, men att gårdagens agerande skedde under speciella omständigheter.
– Pappan i familjen missförstod oss. När vi kom hem till familjen för att hämta dem hade de redan skickat i väg de äldsta pojkarna till skolan. Det var bråttom till flyget så därför var vi tvungna att åka till skolorna för att hämta barnen, säger Peder Nilsson, chef för gränspolisen i Norrbottens län.
Gick lugnt till
Vad det gäller ett eventuellt brott mot skollagen säger han att polisen följer utlämningslagen, som säger att det inte finns några hinder mot att polisen kan gå in på skolor för att hämta personer.
– Rent moraliskt kan man ha invändningar mot det. Men som jag sa tidigare så var vi tvungna att göra detta eftersom pappan hade missförstått oss. Hämtningen skedde i samförstånd med föräldrarna och gick lugnt till.
 Eric Emanuelsson
28 januari 2015  11:45

3.
2013-08-29

http://www.dn.se/sthlm/isabella-6-far-inte-ga-i-narmaste-skolan/

Isabella, 6, får inte gå i närmaste skolan

Publicerad i dag 11:28

Fredrik Edelsvärd kan se sitt hus från Gustav Vasaskolans entré med dottern Isabella, 6 år, får inte börja där. ”Det är barnen som kommer i kläm”, säger Fredrik.
Foto: Roger Turesson Fredrik Edelsvärd kan se sitt hus från Gustav Vasaskolans entré med dottern Isabella, 6 år, får inte börja där. ”Det är barnen som kommer i kläm”, säger Fredrik.

 
 Skolval och skolplikt

Man måste inte gå förskoleklass, men barn som fyller sex år har rätt att börja i förskoleklass. Och de flesta föräldrar väljer att låta sina sexåringar gå i skolan. Skolplikten startar först vid sju år, det vill säga att alla barn måste börja i skolan senast höstterminen det år de fyller sju. Vid särskilda skäl kan man börja skolan ett år senare.
Så görs urvalet
Skolvalet ska innebära att man som förälder kan ansöka om plats i vilken Stockholmsskola man vill. Men söktrycket på vissa skolor är så stort att alla sökande inte får plats i skolan. Då måste särskilda urvalsgrunder tillämpas.
Utbildningsnämnden har fattat beslut om vilka urvalsgrunder som ska gälla för antagningen till kommunala skolors förskoleklass.
Grunderna för bedömning om urval ska vara lika för alla, oavsett i vilken del av Stockholms kommun man bor. Bedömningen ska göras i enlighet med skollagens regler och Stockholm stads riktlinjer.
Barn som har särskilda behov har förtur.
Närhetsprincipen
Inget barn ska få orimligt långt till sin skola, som längst två kilometer, och därför tillämpas reglerna om närhetsprincipen. Om en skola (X) ligger närmast till för två elever så anses den elev som då har längst avstånd till nästa möjliga skola (Y) ha relativt närmast till den första skolan. Den eleven anses då ha orimligt långt till skola (Y).
Syskonförtur
När det gäller syskons möjligheter att gå på samma skola är det ett önskemål att beakta vid antagning. Det är dock ingen ovillkorlig rätt om det skulle innebära att ett annat barn inte kan få placering i en skola nära hemmet.
Friskolor
För friskolor kan andra urvalsgrunder gälla. Vissa fristående skolor har till exempel kösystem.
Besked 15 mars
Skolpliktsbevakande skola är den kommunala grundskola som ska se till att eleverna i ett visst geografiskt område blir placerad på någon skola i området.
Besked om vilka som har fått plats på olika skolor börjar skickas ut från den 15 mars varje år.


Skolan i Stockholm

Läs fler artiklar
Löneavtal klart för Stockholms lärare
Lärarnas larm: För stressade för att sova
Tusentals elever utan behörighet
”Utgångspunkten är att skolakuten blir kvar”
Stockholm förlänger kritiserat Volvo-avtal
S vill stoppa avtalet med Volvo IT
”Det kan ta 20 minuter innan alla är uppkopplade”
Fem miljarder för ett fiasko
Kommunen lovar stöd till skolorna med sämst resultat
”Ungdomarna får se framtiden köra förbi”
Edholm medger fel i kritiserad lönemodell
Gymnasieskolor tvingas till hårda besparingar
Så drabbas kommunen när de bästa eleverna flyr
”Rätt med lägre lön på lågpresterande skolor”


Allt om:Skolan i Stockholm

Med skolvalet ska föräldrar kunna bestämma var deras barn ska gå i skola.
Pernilla och Fredrik Edelsvärd bor 100 meter från Gustav Vasaskolan. Trots det får deras dotter inte börja där. Orsaken? Ledningen har mätt med linjal och familjen bor för nära.


Pernilla och Fredrik Edelsvärd uppskattar planering. Särskilt när det gäller barnen och familjen. Därför tänkte de noga igenom hur de skulle bo när de köpte lägenhet för fem år sedan. De kollade upp skolor, blev förtjusta i Gustav Vasaskolan i Vasastan, tittade på kartor som beskrev skolans upptagningsområde och såg till att de hamnade inom rätt gränser. När de hittade lägenhet hundra meter från skolan och med en bra förskola alldeles intill kunde det inte bli bättre.

– Vår plan var att kunna vara mer med barnen, slippa långa pendlingar och att slippa bil, säger Pernilla.

      
Inför höstterminen fyllde deras dotter Isabella sex och skulle börja i förskoleklass. Det var dags att genomföra skolvalet.

Det fria skolvalet infördes 1992. Tanken var att konkurrensen om eleverna skulle vässa skolorna, minska segregationen – och att föräldrar skulle få möjlighet att själva välja skolor. För de allra flesta föräldrar och barn är detta inget trauma, cirka 80 procent får sina förstahandsval uppfyllda. Men för föräldrar som vill ha sina barn i populära skolor, särskilt de i innerstan, kan valet kännas som en chimär. Skolvalet har också kritiserats för att i praktiken öka segregationen och utarma impopulära skolor.

– Vi var så säkra på att vi skulle få plats i Gustav Vasa eftersom vi tillhör deras upptagningsområde att vi inte ens hade tänkt fylla i något andra och tredjehandsval. Men vi valde ändå Lilla Adolf Fredrik och Röda bergen, säger Pernilla.

– Nu fick vi inte ens något av dem vi valt utan Matteus. Det är säkert en jättebra skola men det handlar ju inte om det utan om att de målat upp en bild av att vi föräldrar skulle ha något val. Det fanns inte på vår karta att Isabella inte skulle komma in. Det var en chock, säger Fredrik.

De är väl medvetna om att de är privilegierade, att det kan ses som ett lyxproblem av vissa och att det är ett innerstadsproblem.

– Det finns många som har det värre men det är ett rejält problem för oss i alla fall. Särskilt när man har försökt att planera sina liv som vi har gjort.

När beskedet från Matteus kom ringde Pernilla till kommunen och fick prata med en tjänsteman.

– Jag var så upprörd och ledsen att jag grät i luren. Men det var kalla handen från tjänstemannen. Hans svar var bara: Du får väl flytta.

De pratade med rektorn för Gustav Vasa som beklagade men sa att skolan bara hade att följa reglerna. ”Vi mäter i princip med linjal”, sa hon enligt Fredrik.

Reglerna skolan ska följa kallas ”närhetsprincipen”. De innebär här att om två elever i upptagningsområdet sökt till Gustav Vasa så anses den elev som har längst till nästa närmaste skola (Matteus) ha förtur, även om den eleven har längre väg till Gustav Vasa.
Med köplats tolv var chansen för Isabella att komma in lika med noll

Rektorn uppmanade dem att överklaga till förvaltningsrätten men sa samtidigt att det var utsiktslöst – ”men då har ni i alla fall visat vad ni tycker”. Mycket riktigt så blev det avslag.

– Nu har vi tre barn i vår trappuppgång som sökt till Gustav Vasa. Barnet under oss kom in, men inte vi och barnet ovanför oss. Varför då? undrar Fredrik.

– Om vi vetat hur valet hade gått till så skulle vi gjort som vi hört att andra gör: skrivit oss på en annan adress. Men så ska det ju inte gå till.

Man kan bo ännu närmare skolan och ändå inte få komma in. Sofia Sigfridsson och Anton Lundberg bor med sin dotter Ester i samma kvarter som skolan. Men med nuvarande gränsdragning för skolpliktsbevakningsområden så tillhör de ändå en annan skola: Matteus.

– Vi bor vägg i vägg med skolan och Ester hade inte behövt passera en enda gata för att gå till skolan. Trafiken är den absolut största oron för alla föräldrar i innerstan. Att detta inte tagits i beaktande för zonindelningarna är oerhört märkligt.

– Det kan ju inte ha kommit som en överraskning för politiker och tjänstemän att det finns så många barn i innerstan. Varför har man inte planerat för detta för åtta år sedan? Var är långsiktigheten?

Just bristen på långsiktighet är en av grunderna till strulet på Norrmalm. Den stora barntätheten har fått ansvariga att vakna, men sent. Planerna inför året var att utöka Matteusskolan med nya lokaler. Bland annat tittade man på Cybergymnasiet mittemot på Vanadisvägen. Men till nästa informationsmöte inför terminsstarten hade förhandlingarna med fastighetsägaren gått i stå.

Familjen Edelsvärd hade då redan fått sin plats på Matteus. Andra barn hade fått plats på nya lokaler vid Studentpalatset på Norrtullsgatan. Lokaler som inte var klara till skolstart. Inskolningen fick skötas utomhus i Vasaparken och i Matteusskolan.

– Det här är rena soppan. Hur det ska se ut när Hagastaden byggs kan man ju bara stilla undra, säger Fredrik.

Läs mer: DN Plus: Så många sökte – och antogs. Skola för skola.

 Anders Frelin

 anders.frelin@dn.se
« Senast ändrad: 05 maj 2016, 13:20:27 PM av Alina »