Författare Ämne: 20 proc.svenska ungdomar per år uteslutas från SE skolor utan gymnasiebehörighet  (läst 1092 gånger)

Alina

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 279
  • Karma: 0
    • Visa profil
2013-08-29

http://www.dn.se/sthlm/tusentals-elever-utan-behorighet/

Tusentals elever utan behörighet

Publicerad 2013-06-25 10:12

Behörighet

I Stockholms län var 88,4 procent av niorna behöriga till gymnasiet 2012. I övriga riket var det 87,3 procent.

Men Stockholms län har en lägre genomströmning i gymnasieskolan än nästan alla andra län, och när det gäller andelen 20-åringar med fullföljd gymnasial utbildning är det endast Västmanland som har en lägre andel än Stockholm, 68 respektive 69 procent.

I länet tar var fjärde elev utan behörighet en gymnasieexamen inom fem år. I övriga riket är motsvarande andel knappt var tredje, 31 procent.

För att nå gymnasiebehörighet krävdes tidigare minst betyget godkänt i engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk. Inför hösten 2011 skärptes behörighetskraven för att få påbörja en gymnasieutbildning. Förutom de tre nämnda ämnena ska eleven även ha godkänt i ett antal ytterligare ämnen.


Skolan i Stockholm
Isabella, 6, får inte gå i närmaste skolan
Löneavtal klart för Stockholms lärare
Lärarnas larm: För stressade för att sova
”Utgångspunkten är att skolakuten blir kvar”
Stockholm förlänger kritiserat Volvo-avtal

Allt om:Skolan i Stockholm

Drygt var tionde elev i Stockholms län – över 2 000 ­ungdomar om året – går ut grund­skolan utan ­behörighet till gymnasiet. Fem år senare har bara en av fyra av dessa ­lyckats ta ­gymnasieexamen, visar en ny analys från läns­styrelsen.

– Det är allvarligt för de unga, men också för samhället i stort, att det finns så många människor vars framtida möjligheter blir så begränsade, säger Gunhild Graseman, analytiker på länsstyrelsen.

I fjol gick 22.000 elever ut grundskolan i Stockholms län. Av dem lyckades 2.500 inte bli behöriga till gymnasieskolan. Under de senaste sex åren handlar det om 15.000 ungdomar utan gymnasiebehörighet.
           
De flesta går vidare till det individuella programmet för att fylla i kunskapsluckorna och sedan ta en examen. Men tre av fyra gör inte det, en majoritet hoppar av.

Och det är färre i Stockholm än i övriga riket som lyckas läsa i kapp och ta en gymnasieexamen.

Varför är det så?

– Jag vet inte, vi har inte gått så långt i analysen. En möjlig förklaring är att det trots allt finns en större arbetsmarknad för lågutbildade i Stockholm. Det finns också större möjlighet till andra typer av försörjningar, säger Gunhild Graseman.

– Men vi kan inte utesluta att vi är sämre på att följa upp eleverna, Stockholm är så stort att problemet drunknar på ett sätt som det inte gör i mindre orter.

Arbetsmarknadens krav på utbildning ökar. I Stockholms län förvärvsarbetar 83 procent av dem med en eftergymnasial utbildning men bara 61 procent av de lågutbildade.

Fram till 2020 väntas dessutom efterfrågan på arbetskraft utan gymnasieutbildning i länet minska med 12.000 personer – samtidigt som efterfrågan på högutbildad arbetskraft väntas öka med cirka 150.000 arbetstillfällen och efter­frågan på gymnasialt utbildad arbetskraft öka med cirka 65.000 personer.

– Mitt intryck är att det även för arbeten som inte kräver en högre utbildning ofta är en förutsättning att ha gymnasieexamen. Det är ofta svårt för lågutbildade att få en chans, säger Gunhild Graseman.

I Stockholms län finns också en könsskillnad som inte syns i övriga landet. Här har 30 procent av flickorna men endast 22 procent av pojkarna utan gymnasiebehörighet läst in en gymnasieexamen efter fem år.

– Det är allvarligt att man redan när barnen är 15 år – och antagligen mycket tidigare – kan se att många inte kommer att ha en gymnasieexamen när de är 20. Jag hoppas att vår undersökning kan bidra till att peka på grundskolans fundamentala betydelse, säger Gunhild Graseman.



 Mia Tottmar

 mia.tottmar@dn.se