Författare Ämne: Utbildningsförv.chef letar efter kommunanställd som vågade kontakta journalister  (läst 1388 gånger)

Alina

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 279
  • Karma: 0
    • Visa profil
1.
2015-04-13
http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/kommunal-trotsalder_4479333.svd?utm_source=sharing&utm_medium=clipboard&utm_campaign=20150413

Kommunal trotsålder

Fullmäktigemötet förra året där det beslutades om försäljningen hölls i Tibblegymnasiets matsal.Fullmäktigemötet där det beslutades om försäljningen hölls i Tibblegymnasiets matsal. FOTO: MATS ANDERSSON / SCANPIX
Sanna Rayman, SvD.
LEDARE
SANNA RAYMAN
12 april 2015 kl 23:09
När vi jämför oss med andra länder beskriver vi ofta Sverige som det duktiga regelföljande landet. Inte minst i förhållande till EU känns det ofta som att vi är de där stackarna som följer varje direktiv, medan andra länder ler och nickar när reglerna skrivs – men sedan gör som de vill ändå. Om du har längtat efter en punkigare bild av Sverige ska du läsa vidare. För när det kommer till kommunalt trots är vi värstingar. Det framgår av rapporten ”Maktutövning under lagarna? En ESO-rapport om trotsiga kommuner”. Här granskar Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, via professor Olle Lundin, hur väl kommunerna respekterar lagar och domar. Inte så väl, visar det sig. Medan vi har bekymrat oss över kommunalt trots i decennier så existerar knappt problematiken med trotsiga kommuner i våra grannländer.

I Sverige kan kommunerna ägna sig åt långtgående lag- och domstolstrots utan att det händer mycket. Det finns exempel där domstolar uttryckligen förbjuder att olika fullmäktigebeslut verkställs – men det sker ändå. Det kan handla om olika former av stöd till näringslivet, avtal som ingås med aktörer utan att man genomför regelrätta upphandlingar, eller försäljningar.

Sanktionsmöjligheterna är få, man får sätta sitt hopp till att kommunerna ska rädas skammen i att kritiseras av Justitieombudsmannen (JO). Dessvärre verkar de ofta villiga att ta den kritiken, hellre än att följa lagen eller domstolsbeslut. När Upplands Väsby bestämde sig för att låta Väsbys simsällskap hyra kommunens simhall – och ge dem ett årligt driftbidrag – var den uttalade avsikten att inte upphandla driften. Inte ens när länsrätten sagt ifrån ändrade man uppfattning, trots att man enligt lag borde ha upphandlat. Täby kommuns famösa avknoppning av Tibble gymnasium är ett annat exempel på trots mot både Kommunallagen och Skollagen. Även efter att en dom fallit i Kammarrätten menade kommunstyrelsen ungefär att gjort är gjort.


Lite så fungerar det. Kommuner vill göra något och väljer att göra det, trots att man vet att det kan innebära konsekvenser. Ibland väger helt enkelt JO-kritik och domar lättare än tyngden i att inte stryka en lokal arbetsgivare medhårs, till exempel. Ett intressant exempel är Lessebo kommun, som ville satsa 23 miljoner kronor i ett fastighetsbolag. Länsrätten konstaterade att det kunde ses som stöd till enskild näringsidkare, vilket är otillåtet. Kommunstyrelsens ordförande kommenterade så här:

”Länsrätten har ju heller inga sanktioner att komma med. Visst är det en svår fråga om vi äventyrar rättssäkerheten. Men en majoritet av fullmäktige har ju sagt ja. För mig är det den högsta demokrati som finns.”

Fullmäktigemajoriteten ansågs helt enkelt trumfa lagen. Förvisso finns det säkert många fall där man kan sympatisera med kommunernas syften. Upphandlingsregler är ett omvittnat elände som det är begripligt att man kan vilja runda ibland. Men att institutionalisera en genvägarnas politik är också att ge upp om att förbättra lagar som fungerar illa. Dessutom är det skadligt om kommunerna gång på gång visar sina invånare att domar, lagar och JO-kritik är något man tar lätt på. Hur ska medborgarna kunna känna att de lever i en rättsstat om deras närmaste offentlighet behandlar lagar och domar som något flexibelt som man kan ”jobba med”?

Skälet till att vi skiljer oss från våra nordiska grannar är att det rättsliga ansvaret är begränsat här, vilket kan kontrasteras mot Finland, där tjänstefel och lag- och domstolstrots fortfarande är straffrättsligt reglerat med ett personligt ansvar. Även i Danmark återfinns det personliga ansvaret och är belagt med böter. I Norge kan tillsynsmyndigheter ändra eller upphäva kommunala beslut.

Mer ansvarsutkrävande, såväl straffrättsligt som tydliggjort i kommunallagen, är också vad som föreslås i denna ESO-rapport. Det känns kanske inte så punkigt, men duktigheten är, när allt kommer omkring, mer eftersträvansvärd.


2.
2014-10
Personalen som slog larm kallades illojal

Publicerad 2014-10-08 09:10

Flera barn har farit illa på BUP-kliniken. Nu kan DN avslöja att personal som larmat om missförhållandena kallats illojal av klinikledningen. I interna möten diskuterades vilka källorna kunde vara. Planer fanns också på att försöka stoppa DN:s publicering.

Annons:
 
Tre barn har varit nära att dö på BUP-kliniken i år. Men under motsvarande tidsperiod har inga lex Maria-anmälningar gjorts. Personalen har också slagit larm om att den gångna sommaren varit den värsta i klinikens historia – att det inte funnits möjlighet att ge bra vård utan snarare bara förvaring. Informationen styrktes av dokument från en arbetsplatsträff i september.

Bland personalen finns också en stor oro inför en kommande om­organisation, som enligt dem inte förankrats hos de anställda, och som enligt dem riskerar att försämra vården – inte förbättra den.

När DN bad om kommentarer på uppgifterna inför publicering avbröt divisionschefen på barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm, Paula Liljeberg, sin semester och flög tillbaka till Stockholm för att själv gå igenom handlingar. Under en lång intervju med DN på BUP-­klinikens akut förklarade Paula Lilje- berg att hon välkomnade granskningen:

– Det är tack vare dig detta har blivit upptäckt. Jag är jätteglad att du tar upp det här, hur sjukt det än låter. För jag måste få information – men helst inte från massmedia då förstås – om hur det fungerar. Hur ska man annars förändra verksamheten?

Hon berättade att anledningen till att man initialt inte ville kommentera vissa uppgifter berodde på omtanke om de drabbade barnen och personal, men att hon ändrat sig efter att ha läst handlingarna själv.

– Jag utgick från att handläggningen var korrekt. Det var den inte, och därför ska det vara öppet, sa Paula Liljeberg vidare i intervjun.

Men nu kan DN avslöja att BUP-ledningen har en helt annan inställning till granskningen. I ett möte samma vecka, där flera av klinikens högsta chefer deltog (dock inte Paula Liljeberg), beskrevs personalen som slagit larm som illojal. Närvarande vid mötet var bland and­ra BUP-klinikens verksamhetschef Lena Backlund.

Vid flera tillfällen diskuterades, både av Lena Backlund och de and­ra mötesdeltagarna, var i organisationen uppgiftslämnaren kan finnas.

”Det skapar paranoia i organisationen. Om källan inte säger vem den är så kommer alla gå och titta snett på varandra igen och känna sig otrygga”, sa Lena Backlund bland annat under mötet.

Hon noterade själv att man inte får efterforska källor, men menade att uppgiftslämnaren är ”någon som slår brett” och måste ha auktoritetsproblem. Hon berättade också att hon diskuterat saken med en mycket hög chef inom Stockholms läns sjukvårdsområde, SLSO, som aldrig stött på sådan ”illojalitet” trots många år i näringslivet.

Chefernas slutsats på mötet blev att en eventuell publicering skulle skada förtroendet för vården – och att det allra bästa vore om inget alls publicerades, något Lena Backlund skulle försöka se till genom att kontakta andra journalister på redaktionen.

DN har varit i kontakt med Lena Backlund, som inte vill svara på DN:s frågor per telefon, utan mejlar:

”Jag är fullt medveten om att alla medarbetare har sin meddelarfrihet och självklart ska kunna kontakta media. Men det skulle vara så mycket bättre om vi kunde ha dialog direkt i stället för via media. Det skulle vara mer konstruktivt och bättre för all personal, och inte minst för våra patienter. Jag tycker att det är bra att vår vård granskas men de olika uppfattningar som finns kring hur verksamheten ska organiseras tycker jag är en intern fråga, och det är ju en fråga vi arbetar med intensivt just nu.”

Angående att hon velat stoppa publiceringen:

”Detta påstående är för mig helt främmande! Jag har tyvärr inte möjlighet att kommentera nu pga av ett viktigt arbete.”

Marijana Dragic

marijana.dragic@dn.se

1.
2014-12-12
http://www.expressen.se/nyheter/jk-atalar-for-brott-mot-efterforskningsforbud/
JK åtalar för brott mot efterforskningsförbud

Försäkringskassans säkerhetsdirektör Torgny Collin misstänks för att ha försökt röja Expressens källor. Nu har justitiekanslern beslutat att väcka åtal för brott mot efterforskningsförbudet. Foto: Bertil Ericson/TT
Försäkringskassans säkerhetsdirektör Torgny Collin misstänks för att ha försökt röja Expressens källor.
Nu har justitiekanslern beslutat att väcka åtal för brott mot efterforskningsförbudet.
– Uppgiftslämnare måste kunna känna sig trygga i att kontakta medier för att berätta om olika missförhållanden, säger Expressens chefredaktör Thomas Mattsson.
Dela
Tweeta
Mejla
Annons:

Det var i april som Expressen publicerade flera avslöjanden kring Försäkringskassan. Kommunikationsdirektören Jonas Lindgren valde att säga upp sig sedan tidningen berättat att han utsett sin flickvän till chef och godkänt att hon fick för mycket i lön.
Snart framkom även att säkerhetsdirektören Torgny Collin efterforskat källor på myndigheten och han togs ur tjänst.
– Yttrandefrihet och meddelarfrihet är hörnstenar i det svenska demokratiska systemet och den offentliga förvaltningen, sade generaldirektör Dan Eliasson då.
"Skett uppsåtligen"
Nu har även justitiekanslern valt att väcka åtal angående misstanke om brott mot efterforskningsförbudet.
"Efterforskningen har skett uppsåtligen. Han har därigenom brutit mot tryckfrihetsförordningens efterforskningsförbud", står det i stämningsansökan till Södertörns tingsrätt.
Bevisningen består bland annat i en bandupptagning av ett möte den 28 mars 2014, "till styrkande av att Torgny Collin efterforskade vem som hade lämnat uppgifter till Expressen".
Före detta kommissarie
Expressens chefredaktör Thomas Mattsson välkomnar JK:s beslut.
– Det är principiellt viktigt att inte efterforska källor. Det är förstås oerhört allvarligt det som skett. Uppgiftslämnare måste kunna känna sig trygga i att kontakta medier för att berätta om olika missförhållanden, säger han.
Journalisten Lasse Wierup, som låg bakom avslöjandet, menar att åtalet visar att ledningen för en av våra största myndigheter inte har den respekten för grundlagen som man kan förvänta sig.
– Det faktum att den åtalade är en före detta poliskommissarie gör saken extra allvarlig, säger han.
Wierup menar att myndigheter i Sverige måste ta den grundlagsskyddade rätten på större allvar.
– Att anställda på svenska myndigheter ska kunna vissla om missförhållanden är centralt. Det känns som att man utåt sätt omhuldar den här principen, men när man väl hamnar i ett kritiskt läge så väger den här viktiga lagen ganska lätt, säger han.
Missförhållanden tigs ihjäl
En utredning av ST-facket visade nyligen att myndighetsanställda upplever det svårare att framföra kritiska uppfattningar mot arbetsgivaren.
– Jag upplever ofta att tjänstemän är rädda för att utnyttja sin grundlagsskyddade meddelarfrihet, i många fall så rädda att man håller inne med missförhållanden.
– Det verkar som att varje generation måste återerövra den här rätten. Det är tyvärr inte något som kan tas förgivet och det möter jag nästan dagligen i kontakten med myndighetspersoner, säger Lasse Wierup.
"Måste bli ett slut"
Även yttrandefrihetsexperten Nils Funcke är glad över dagens besked.
– Det är alldeles utomordentligt att JK sätter sig på bakhasorna. Det har varit alldeles för tätt mellan olika myndigheters sätt att varna medarbetare från att använda sin yttrandefrihet, säger han.
Nils Funcke har sett en glidning mot att fler och fler anställda är oroliga för att opponera sig.
– Det måste bli ett slut på det här. Vi måste få en annan myndighetskultur än den som råder i dag. Det ska sitta ända in i märgen, ut i minsta lilltå, på företrädare att man inte gör så här. Man vidtar inte efterforskningar och man vidtar inte repressalier mot enskilda medarbetare. Det är en myndighetskultur lite grand i förfall i Sverige i dag, säger han.
Gagnar verksamheten
Varför har det blivit så?
– En anledning till det här tror jag är att myndigheterna närmast ska agera som företag. De ska ut på en marknad där det är viktigt att ha en bra image utåt. Det är ett slags näringslivstänk som nästlat sig in i myndighetssfären.
Varför är det så viktigt med den grundlagsskyddade meddelarfriheten?
– Det har motiverats på ett väldigt vackert och ingående sätt för över hundra år sedan. Anledningen är att det är ganska tufft att gå emot sin egen yrkeskår. Anonymitetsskyddet är just till för att sänka tröskeln för att personer ska kunna lämna uppgifter till bland annat medierna. Och myndigheter borde se det här som något som gagnar deras verksamhet – det minimerar maktmissbruk och misshushållning med resurser, säger Nils Funcke.
Av Fredrik Lennander
Publicerad 12 dec 2014 15:22
Dela
Tweeta
Mejla
Till Expressens startsida



2.2013-2014
http://ekuriren.se/nyheter/eskilstuna/1.1883138-politiskt-kabbel-efter-skolartikel

Politiskt käbbel efter skolartikel

Eskilstuna
Barn- och utbildningsförvaltningens ordförande Sarita Hotti (S), anklagas för att försöka tysta skolpolitiker efter Eskilstuna-Kurirens artikel om skolorna i Skiftingeområdet.
 
F.D.Eskilstuna Socialförvaltningens  chef Saritta Hotti(S) blev omplacerad till Eskilstunas Utbildningsförvaltningens chefsposition, 2013.

Sarita Hotti (S), anklagas för att försöka tysta skolpolitiker.
Sarita Hotti (S), anklagas för att försöka tysta skolpolitiker.Foto: Jimmy Croona


Det var under onsdagen som Eskilstuna-Kuriren kunde berätta om att Ärstaskolan och skiftinge hus är föremål för utredningar. Enligt ett par liggande förslag innebär det stora förändringar för verksamheten i skolorna.

Det här föranledde nämndens ordförande att under gårdagen skicka ut en uppmaning om att politikerna i nämnden inte skulle tala med media om frågan innan en presskonferens hållits under torsdagen.

En av dem som nåddes av uppmaningen var Jari Puustinen (M), andre vice ordförande i nämnden. Han reagerar starkt på uppmaningen och menar att Sarita Hotti inte kan tvinga politiker att hålla tyst.

Sarita Hotti menar å sin sida att det inte var ett försök att tysta någon, snarare ett uttryck för en vilja att inte någon ska uttala sig innan alla fakta finns på bordet och har diskuterats.

Bråket späs på ytterligare i och med att Hotti, efter att hon fått nys om att hennes meddelande gått ut till media, försöker efterforska vem som vidarebefordrat meddelandet till Eskilstuna-Kuriren.

Läs mer om de politiska turerna kring skolutredningen i Skiftinge i torsdagens tidning.


 Matthias Johansson016-15 62 59 matthias.johansson@ekuriren.se
3.
214-12-12
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article20013673.ab
Polis kritiseras för personuppgifter
    Dela   
    Tweeta


STOCKHOLM. Det är lagvidrigt att använda noteringar som "zigenare", "har konverterat till islam" eller "lider av asperger".
Polisens underrättelseverksamhet får hård kritik i Östergötland men främst i Västra Götaland.
Polisen i de två länen har på olagligt sätt behandlat uppgifter om personers "etniska ursprung, politiska åsikter, religiösa övertygelse och hälsa", anser Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (Sin), som granskat verksamheten.
– Det är anmärkningsvärt att det är så många fel i hanteringen och ganska grundläggande fel som inte borde finnas, säger Sin:s ordförande Sigurd Heuman till TT.
Dessutom är polisen dålig på att gallra bort uppgifterna. Ett annat "fundamentalt fel" är när det inte anges att personer inte är misstänkta för brott.
Särskilt illa är det i Västra Götaland, anser Heuman.
Poliser som sysslar med underrättelseverksamhet bör förmodligen utbildas i polisdatalagen.
– Jag skulle inte gå så långt som att säga att polisen inte bryr sig om reglerna men det finns uppenbarligen en stor okunskap om reglerna, säger Heuman.
Klas Friberg, länspolismästare i Västra Götaland, anmälde själv registret över cirka 180 personer som varit aktiva i protester mot avvisningar av asylsökande.
– Vi ser också allvarligt på det som Sin kritiserar, säger Friberg.
Han uppger att polisen i länet nu gallrat bättre och raderat enligt reglerna.
Det pågår redan en förundersökning om andra dokument hos polismyndigheten i Västra Götaland. Ytterligare ett polisdokument i länet anmäls nu till Åklagarmyndigheten. Uppgifterna i det har behandlats bara för att en person konverterat till islam.
– Det är alldeles utmärkt att en åklagare får titta på det här, säger Friberg.
Polisen i Skåne, som registrerade romer, har också granskats av Sin och får nu godkänt.
SIN anser att den nya nationella polismyndighet som bildas vid årsskiftet måste åtgärda de brister som uppdagats.
Det är något Friberg uppger att han talat med blivande rikspolischefen Dan Eliasson om på fredagen.
– Vi delar den bedömningen, säger Friberg.
TT
12 december 2014  18:01
0
    Dela   
0
    Tweeta
« Senast ändrad: 13 april 2015, 20:19:44 PM av Alina »