2013-07-31
http://www.expressen.se/ledare/elever-skadas-av-att-ga-i-sarskolan/Elever skadas av att gå i särskolan
Robin Nelén var okoncentrerad och stökig i förskoleklassen. I ettan fick han egen assistent. Men skolan i Linköping tyckte inte att det funkade och övertalade föräldrarna att Robin skulle få mer stöd om han gick i särskola, så där hamnade han.
Han var stökig i särskolan också, tyckte inte att han hörde hemma där, berättar Corren.se. I åttan gjordes en ny utredning, psykologen ansåg att Robin Nelén pendlade mellan grundskole- och särskolenivå. Han blev kvar i den föga kravfulla undervisningsformen.
Misstanken om att bedömningen var fel levde kvar. I våras, strax innan det var examensdag i gymnasiesärskolan, gjordes nya test. Psykologen var säker, Robin Nélen var inte lindrigt utvecklingsstörd - och det är villkoret för att gå i särskola. Däremot hade han koncentrationssvårigheter. Rektor Ola Stenliden beklagar i Corren att utredning tagit så lång tid. Och Robin Nelén kommer att kräva skadestånd.
En sorglig historia och inte den första i sitt slag. Tragisk, därför att ett slutbetyg från särskolan i praktiken innebär att dörren till den vanliga arbetsmarknaden är stängd, bara en av 33 elever som lämnar särgymnasiet får ett vanligt bidragsfritt jobb. En av sex får arbete för att arbetsgivaren får lönebidrag. Resten hamnar helt utanför.
I slutet av 1980-talet gick 0,6 procent av alla elever i särskolan. Decennierna därpå trefaldigades andelen. I mitten på 00-talet reagerade politikerna skarpt. Utvecklingen var orimlig, tusentals ungdomar skulle hamna utanför den vanliga arbetsmarknaden helt i onödan. Och dessutom är särskola mycket dyrare än vanlig skola, också om den senare satsar stort på stödinsatser.
Det gick ut klara besked om att barn med koncentrationssvårigheter, dyslexi, adhd och Asperger inte hör till särskolan såvitt de inte också är utvecklingsstörda. Skolinspektionen började granska de psykologutredningarna, och fann att hälften var usla. Åtgärderna har fått viss effekt, nu är det 1,1 procent av grundskoleeleverna som går i sär. Men på gymnasienivå är det värre; andelen är 2,4 procent.
Elever som blivit felplacerade har rätt att få skadestånd av kommunen, det har Högsta domstolen fastslagit genom att inte överpröva hovrättens beslut om tvillingarna Rasmus och Robin Sjöholm i Vellinge. Avgörandet kom i januari, men än är det inte klart hur mycket pengar det kan handla om - om det blir förlikning eller ny rättegång. Men det bör rimligen handla om högre belopp än när skolor som fälls för bristande insatser mot mobbning ska betala.
Förhoppningsvis arbetar redan organisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL, med att skriva rekommendationer om belopp och hantering - för det är inte rimligt att hundratals, kanske tusentals, illa behandlade barn och unga ska behöva gå till domstol för att få rätt. Om inte är det hög tid att sätta i gång.
.
Av Ledarredaktionen
ledare@expressen.se
