Författare Ämne: Eskilstunas socialjänstemän får byta lås på invånarens hem,utan tillåtelse  (läst 1414 gånger)

Alina

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 279
  • Karma: 0
    • Visa profil
1.
2015-06-14
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article20965222.ab
mindre än 2 tim sedan
I tre år har Tobias kämpat för sin son
Tobias har fru och ett bra jobb, han är ostraffad och har aldrig missbrukat.
Trots det tilllåter inte socialen att hans treårige son flyttar hem till honom.
Hans fleråriga kamp mot socialtjänsten avslöjas i en P1-dokumentär.
– Min son är utsatt för ett övergrepp. De har våldfört sig på hans barndom, säger Tobias till Aftonbladet.
 Dela    Tweeta


En barnsäng är prydligt bäddad i sovrummet. På en hylla samlar en barnsalva damm. Badankor ligger kvar i badrummet. Pojken på bilderna i vardagsrummet fyller fyra i november, men har varit hemma hos sin pappa endast två gånger under sin livstid.
– Det här trodde vi bara hände kriminella eller folk med svåra problem, säger Tobias fru Lotta.
De har varit ett par länge och i flera år bott tillsammans i en lägenhet i centrala Malmö. De har även köpt ett hus på landsbygden i Skåne. De vill att pojken ska ha nära till i naturen när han flyttar till sin pappa.
Om han någonsin får göra det.
Pojken bor hos en fosterfamilj i Bollnäs. Tobias får träffa honom tre timmar var tredje vecka.
– Socialtjänsten gör allting för att bryta ner vår relation, säger Tobias.
Mamman övertalades att lämna barnet
Hur blev det så här? Varför får Tobias inte bo med sin son?
Han har inga skulder, inga missbruksproblem, han är ostraffad, har ordnad ekonomi, högskoleexamen och fast jobb på ett dataföretag.
Att han blev far var inte planerat. Han och Lotta beskriver sitt förhållande som tryggt och öppet. Det är okej att träffa andra.
För några år sedan träffade Tobias en yngre kvinna på en fest. När han senare fick veta att hon var gravid bestämde han sig för att ta sitt ansvar om det skulle visa sig att pojken var hans.
Sonens biologiska mor flyttade till Bollnäs, en ort varken hon eller Tobias har anknytning till.
När pojken föddes övertalades modern, som av olika skäl inte har kunnat ta hand om barnet, att frivilligt lämna det till en fosterfamilj. Även hon vill i dag att pojken flyttar till Tobias.
– Bollnäs kommun försökte inte ens ta reda på vem som är hans pappa, om det fanns andra släktingar, de placerade honom direkt i ett familjehem, berättar Tobias.
Får själva tjata om dna-test
Enligt lagen är det i den kommun där barnet är folkbokfört som faderskapet ska utredas. Men det gjorde inte kommunen i Bollnäs. Och det är bara en i raden av felaktigheter som avslöjas i P1-dokumentären.
Tobias fick själv tjata om att göra ett dna-test.
Svaret dröjde länge, först sju månader efter födseln träffade Tobias sonen för första gången. Då bodde han redan hos fosterfamiljen som hade fått löfte om att pojken troligtvis skulle växa upp hos dem.
– Och så dyker jag upp som gubben i lådan och vill ha min son. Pappan i familjen sa redan vid första mötet att han var rädd för att jag skulle ta ifrån dem barnet.
Fick frågor om han är ateist
Tobias berättar att han i början tror på att socialtjänsten vill hjälpa honom och hans son. Därför följer han myndighetens önskemål om att inte flytta hem sonen direkt.
När hemflytten väl inleds går han med på att att hans lämplighet som far ska utredas även om kommunen saknar formell befogenhet att göra det, för det fanns ingen anmälan eller andra tecken på att han skulle vara olämplig som pappa.
Socialtjänsten berättade inte heller om att detta inte är en rutinåtgärd.
Han får bland annat svara på frågor om sin gudstro.
– Religion och livsåskådning? undrar socialsekreteraren.
– Jag får väl anses vara ateist, svarar Tobias.
– Då behöver jag inte fråga om du tillhör Svenska kyrkan? säger socialsekreteraren.
– Det gör jag definitivt inte.
Socialtjänsten gjorde flera fel
Pernilla Leviner, docent i offentlig rätt, har granskat handlingarna i fallet. Till Sveriges Radio säger hon att familjhemsplacering är en tillfällig lösning, att det inte är en adoption. Socialtjänsten har gjort flera fel, anser Leviner. Hon ifrågasätter exempelvis att socialsekreteraren diskuterar Tobias gudstro.
– Jag kan över huvud taget inte se att det är befogat att ställa sådana frågor. Frågan är var är det bäst för barnet att bo just nu. Det kan inte ha en betydelse om pappan är ateist eller ej.
En annan expert som intervjuas i programmet är Lars Björklund, överläkare, professor i neonatologi och sakkunnig hos Socialstyrelsen. Han har gått igenom pojkens sjukjournaler. Socialtjänsten i Bollnäs har hela tiden hävdat att pojken inte kan flytta hem till pappan för att han är för tidigt född. Utan att kunna presentera några medicinska belägg påstod socialen även att han riskerade att få hjärnskador, adhd, att han kunde gå tillbaka i utvecklingen. Han skulle inte heller kunna börja på dagis förrän han är tre år.
– Nej, det tycker jag inte att man kan ha en åsikt på ur medicinsk synpunkt. Den här pojken ter sig helt frisk och det är rimligt att han erbjuds barnomsorg som alla andra barn, säger Lars Björklund i dokumentären.
Fosterfamiljen fick eget barn
Under de tre år som han kämpat för sitt barn har relationen mellan honom och fosterfamiljen blivit mer ansträngd. Familjehemmet påstår att pojken börjat tappa hår, att han flackar med blicken och att han får utbrott efter umgängen med Tobias.
– Deras ord tas som sanning. Ingenstans ifrågasätter socialen familjehemmets uppgifter, att min sons beteende kan ha förändrats av att fosterfamiljen faktiskt fick ett eget barn i höstas, säger Tobias.
Han vill ha hem sitt barn innan fostermamman föder. Tobias vill inte att sonen också ska behöva handskas med den situationen, som han säger. Men socialtjänsten går inte med på det.
Filmar för att ha bevis
Han är öppen med att han bandar alla samtal, filmar varje besök med sin son. Han klickar fram en film i sin dator. Från stunden att han knackar på och sonen springer fram för att välkomna honom, tills fostermamman hämtar pojken låter han kameran rulla. Man ser hur de åker pulka, hur treåringen skakar snön från en gran, hur han skrattar när de ritar och äter på det pensionat han brukar hyra in sig på under sina besök i Bollnäs. En vanlig eftermiddag i vilken småbarnsfars liv som helst.
– Jag måste ha bevis, annars kan de påstå vad som helst, förklarar Tobias.
Han visar brev som fostermamman skickat till socialen efter besöket som han just visade på sin dator. Hon skriver att pojken har "börjat gallskrika ännu mer", att han slåss och är svårare att lägga efter umgänget med sin far.
– Socialen har till och med gett dem en kamera för att de ska kunna filma hans utbrott. Än så länge har de inte kunnat visa ett enda klipp.
Granskades av två psykologer
Han är övertygad om att socialtjänsten står helt på familjens sida. Han känner sig konstant motarbetad. Efter ett besök ringer socialsekreteraren för att ställa frågor om ett blåmärke "på insidan av pojkens tumme". När sonen ramlar från en stol och bryter nyckelbenet i fosterfamiljens kök konstaterar en annan socialsekreterare lakoniskt att umgänget i helgen får ställas in.
Tobias har granskats av två psykologer, den första gör en positiv utvärdering. I princip allt hon kommer fram till utelämnas från sonens akt hos socialtjänsten. En annan psykolog kopplas in. Hon konstaterar att han inte "kan knyta an till barnet".
Tobias har samtidigt kontakt med Viktoriagården, en öppenvårdsenhet inom barnpsykiatrin i Skåne, för att få hjälp att komma nära sonen när han flyttar hem. Socialförvaltningen avbryter hemflytten och hindrar honom från att träffa sonen i tre månader när de får reda på det.
Nu åker han 160 mil fram och tillbaka mellan Malmö och Bollnäs för att vara med sin pojke tre timmar, var tredje vecka.
Tänker inte ge upp kampen
– De försöker bryta ner vår relation. Inte ens våldsverkare får en sådan begränsning, säger Tobias.
Under de gångna åren har ärendet flera gånger prövats i olika rättsinstanser.
Socialen beslutar om att omhänderta pojken enligt Lagen om vård av unga, LVU. Han överklagar beslutet, och får rätt i förvaltningsrätten. Kammarrätten i sin tur går på socialtjänstens linje. Nu är det fallet uppe i Högsta förvaltningsrätten. Sedan 2008 har domstolen prövat 22 av nästan 1 900 inkomna LVU-ärenden. Efter SR:s granskning ska fallet återigen tas upp av Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Tidigare anmälningar ledde inte till någon kritik från myndighetens sida.
Tobias vågar inte hoppas på någonting. Men han tänker inte ge upp. Om inte annat så vill han kunna visa sonen vad han gjorde för att de ska få vara tillsammans.
– Om 15 år blir han myndig och får göra som han vill. Fram till dess tänker jag kämpa, säger Tobias.
 
Fotnot: Aftonbladet har förgäves sökt fosterfamiljen och chefen för socialförvaltningen i Bollnäs för en kommentar. En av socialsekreterarna i fallet har slutat. Ingen av de inblandade har heller velat uttala sig i Sveriges Radio.

2.
2015-01-10
http://www.expressen.se/kvallsposten/kommunanstalld-lade-ut-kansliga-uppgifter/
Kommunanställd lade ut känsliga uppgifter

Polisen har inlett en förundersökning mot kvinnan som förut var anställd inom Alvesta kommun. Bilden är från ett annat tillfälle. Foto: Anna-Lena Mattsson
En anställd i Alvesta kommun misstänks för brott mot tystnadsplikten sedan hon spridit privata uppgifter om en omsorgstagare på bland annat Facebook.
Dela
Tweeta
Mejla
– Detta är väldigt, väldigt allvarligt. Vårt uppdrag handlar om att stödja människor som är i behov av vårt stöd i vardagen. De måste kunna förlita sig på att uppgifter om vad som händer inte sprids, säger Anneli Harnegård, omsorgschef på kommunen, till Smålandsposten.
Polisen har inlett en förundersökning. Kvinnan jobbar inte längre kvar inom Alvesta kommun.
Av TT
Publicerad 09 jan 2015 07:25
kenan.habul@aftonbladet.se


3.
2014-11-20
http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article19888417.ab
Socialnämnden, för att skydda sig ang.barnmordet i deras utsett fosterfsmilj, gör mediadrev,skuldbelägger och avskedar barnets skolrektor i stället. Ingen på Socialnämnden avskedades och inte heller skuldbelagdes.
Yaras rektor felaktigt avstängd
Rektorn på den skola där 8-åriga Yara gick stängdes av kort efter flickans död, därför att han inte gjort någon orosanmälan om Yara till socialtjänsten. Nu visar SVT Blekingenytts granskning att han följde de rutiner som fanns vid tillfället, rutinerna ändrades först i efterhand.
Rektorn fick ensam ta ansvaret för bristerna i hanteringen, något som enligt hans hustru tog honom hårt och utlöste en djup depression.
Han tog flera telefonkontakter med socialförvaltningen om flickans situation – i en intern handbok stod vid tiden för flickans död "om du lämnar uppgifter om barnet/ barnens namn är uppgifterna att betrakta som en anmälan".
”För snabb att utse en syndabock”
Först efter Yaras död reviderades dokumentet.
Matz Nilsson, ordförande för Sveriges skolledarförbund har kontaktat skolministern om hanteringen.
– Kommunen var för snabb med att utse en syndabock innan alla pusselbitar var lagda, säger han till SVT.
TT
20 november 2014  09:50
 
    Dela   
 
    Tweeta

4.
13.oktober 2001
http://www.socialanatet.se/post/socialsekreterare-i-eskilstuna-misstankt-for-mutbrott/
Socialsekreterare i Eskilstuna misstänkt för mutbrott
En socialsekreterare i Eskilstuna häktades på lördagen misstänkt för mutbrott och grovt tjänstefel. Men det finns enligt åklagaren bara "visst samband" mellan dessa brott och den uppmärksammade barnkidnappning som är under utredning.

5.
2007-04-30
http://www.socialanatet.se/post/socialsekreterare-hart-pressade/
Socialsekreterare hårt pressade
Socialsekreterarna i Eskilstuna är så stressade att de inte kan göra sitt jobb och följa lagen som styr socialtjänsten. Nu kräver de att deras arbetssituation förändras.


6.
2013-08-01

http://ekuriren.se/nyheter/eskilstuna/1.1862441-socialtjansten-bytte-las-nar-han-var-pa-behandlingshem

Socialtjänsten bytte lås när han var på behandlingshem

Eskilstuna
Socialtjänsten i Eskilstuna bytte lås på en lägenhet medan mannen som bodde där var på behandlingshem. Men det fick de inte göra, menar Inspektionen för vård och omsorg.
 
Det finns bara en myndighet som har rätt att avhysa hyresgäster och det är Kronofogden. Det konstaterar Inspektionen för vård och omsorg och ger därmed Eskilstuna kommun bakläxa i ett avhysningsärende.

Det handlar om en man med missbruksproblem som skickats på behandlingshem. Under tiden bytte socialtjänsten ut låset på den lägenhet de ordnat åt honom. Åtgärden motiverades med en överenskommelse man tidigare gjort med mannen.

Men där överträdde kommunen sina befogenheter, anser Inspektionen för vård och omsorg, dit beslutet överklagades. Den som vill bli av med en hyresgäst måste vända sig till Kronofogdemyndigheten, det går inte att avtala bort.

7.
http://mobil.dn.se/nyheter/sverige/kommunerna-tvingas-ta-emot-fler-flyktingbarn/
Främlingsfientlig och barnhatarnas kultur på Sveriges kommuner.
2014-10-15
Kommunerna tvingas ta emot fler flyktingbarn

Publicerad i dag 00:30


 
 

 
Foto: Stefan Rothmaier
Foto: Stefan Rothmaier
Vart fjärde ensamkommande barn har i år fått plats i kommuner med stöd av en ny lag. Migrationsverket är nöjt med att barnen slipper bo kvar på flyktingförläggningar. Men flera kommuner trotsar lagen och varnar för att systemet kommer att krascha.

Vid årsskiftet trädde en ny lagändring i kraft som gav Migrationsverket möjlighet att göra så kallade utökade anvisningar av ensamkommande barn.

Tidigare var Migrationsverket beroende av att kommunerna tecknade överenskommelser om hur många de skulle ta emot. Med den nya lagen kan de tvinga kommunerna att ta emot ungdomarna oavsett avtal eller anknytningsskäl.

Lagändringen har fått stor effekt, visar en genomgång av statistiken som Migrationsverket gjort för DN:s räkning. Fram till oktober har 5 035 ensamkommande barn och ung­domar sökt asyl i Sverige. Av dessa har vart fjärde, 1 231 ensamkommande, anvisats till kommunerna med stöd av den nya lagen.

Skillnaderna märks inte minst i Malmö, en av de ankomstkommuner där många ungdomar först hamnar när de kommer till Sverige.

– Tidigare var ungdomarna kvar här i flera månader innan någon kommun tog emot dem. Nu går det mycket snabbare. Det är mycket bättre för både oss och barnen, ­säger Malmös verksamhetschef Stefan Berséus.

Migrationsverkets generaldirektör Anders Danielsson är nöjd med effekten av den nya lagen.

– Nu kommer barnen i väg direkt till en kommun. Det innebär också att fler kommuner delar på bördan, det blir mer solidariskt. Det är tanken i alla fall, säger han.

Den tanken har mötts av motstånd. När den nya lagen bara var någon dag gammal vägrade den skåns­ka kommunen Östra Göinge att acceptera tre anvisningar. Med en stor del av Skånes totala asylmottagande anser kommunledningen att den redan dragit sitt strå till stacken.

De ensamkommande barnen blev kvar i ankomstkommunen, som anmälde Östra Göinge till myndigheten Inspektionen för vård och omsorg. Frågan är nu på väg upp i kammarrätten.

Flera andra kommuner har följt Östra Göinges exempel. Grästorp i Västra Götaland och småländska Nybro har båda vägrat anvisningar.

– Vi gjorde det som en markering. Det fanns ingen plats i kommunen, så vi sa nej för att få i gång en diskussion med Migrationsverket. Det behövs bättre dialog och större framförhållning, säger Mikael Svanström (S), avgående ordförande i Nybros kommunstyrelse.

I Grästorp sa politikerna nej efter­som de ansåg att de redan tagit emot de asylsökande ungdomar man avtalat om. I dag accepterar kommunen återigen anvisningar – genom att köpa asylplatser i andra kommuner.

– Det finns inget boende här så vi har betalat för platser i Malmö och Stockholm. Men målsättningen är att vi ska ha ett eget boende, säger Grästorps kommunalråd Kent Larsson (M) som inte kan säga när det målet är nått.

I somras skrev Migrationsverket upp prognosen till totalt 80 000 asylsökande under 2014. Av dessa beräknas drygt 6 500 vara ensamkommande barn och ungdomar. Orsaken till de stora flyktingströmmarna är ökade oroligheter i bland annat Syrien och Irak. Situationen har förvärrats under hösten.

I Malmö innebär det drygt 50 nya ensamkommande barn varje vecka.

– Vi är väldigt oroliga för att systemet inte kommer att hålla. Mycket talar för att det kommer att krascha under hösten. Det är flera kommuner som är så pass ansträngda att de också kommer att börja säga nej till Migrationsverket, säger Stefan Berséus i Malmö.

Migrationsverket har blivit mål­tavla för kritik från kommunala politiker som känner sig överkörda. Samtidigt följer myndigheten de beslut som fattats av kommunpolitikernas partier i riksdagen.

– Det var en enig riksdag som beslutade om det här men det är alltid vi som måste ta debatten. Det brister i näringskedjan, säger Migrationsverkets Anders Danielsson.

Han säger att han har förståelse för att kommuner med ett stort asylmottagande kan känna sig pressade och att det finns brister i hur upphandlingen av asylplatser sker.

– Samtidigt finns det stormrika kommuner som knappt tar emot några asylsökande, och vad handlar det då om? Någonstans måste man ta i den frågan.

Vad menar du?

– Ja, har vi en asylpolitik som vi står bakom eller är den bara ett plakat? Handlar motståndet om något annat än bostadsbrist så är det inte jag som ska ta den diskussionen, då ska den tas på den politiska arenan.
« Senast ändrad: 14 juni 2015, 19:48:55 PM av Alina »