Socialtjänsten > Vetenskap eller kvacksalveri

Gillbergs adhd forskning

(1/5) > >>

susanna svensson:
Natalia. Du verkar vara en mycket klok person. Jag är övertygad om att Gillberg har rätt i att det framför allt är biologiska orsaker till att denna typ av symtom bland barn ökar. Det som däremot är tveksamt är om dessa barn ska klassas som sjuka eller inte. Jag är inne på samma spår som dig att det är så att människor föds med olika typer av personligheter. Tyvärr är det så att vi har ett samhälle där det ställs krav på att man måste anpassa sig på ett helt annat sett än förut. De barn och ungdomar som tidigare föddes med denna typ av svårigheter slutade oftast att studera redan efter den dåvarande sjuåriga folkskolan och började jobba inom något praktiskt yrke. I dag går inte det nio år i grundskolan, tre år på gymnasiet och helst en akademisk utbildning efter det. De människor som föds med koncentrationsproblem, dyslexi, låg stresströskel, häftigthumör som innebär att man har svårigheter att behärska sig om man känner sig provocerad etc, etc passar inte in i de krav som ställs i samhället i dag, de måste sjukförklaras eller också ska deras föräldrar skuldbeläggas för att samhället har utvecklats på ett sätt som inte är bra för mäskliighetetens psykiska välbefinnande. Eftersom utvecklignen i samhället är påväg åt fanders kanske det ändå är bäst för de individer som drabbas av dessa såkallade störningar att få medicin så att de slipper bli helt utslagna redan under barnaåren. Ett tydligt exempel på vad jag menar med att kraven i dag är oförenliga med mänskliga behov är det faktum att man alltför ofta ser följande formulering i arbetsförmedlingens platsannonser "stresstålighet är ett krav"

coffeebreak:
hej
Det är ju en trevlig liten omröstning du har gjort, men tyvärr fungerar livet inte riktigt så enkelt. Om det hittades en förklaring till uppkomsten av DAMP eller ADHD, eller varför inte depression eller panikångest så vore personen som gjorde fynden en rackarns rik människa.

DAMP är en diagnos, en konstruktion, och ingen sanning. Inom psykiatrin används diagnoser för att förenkla något som egentligen inte går att förenkla, men som på något sätt måste operationaliseras för att kunna förstå, och i slutändan hjälpa.

Jag vet, vissa på detta forum anser att diagnoser är till för att stjälpa, snarare än att hjälpa, men dessa människor lever inte i verkligheten. Visst, resultatet av en diagnos kan bli negativ, men syftet med att ge en diagnos är en förklaring med avsikten att hjälpa.  

Diskussionen om ADHD/DAMP rör sig i området om huruvida arv eller miljö är mest relevant för att skapa en personlighet. Det är traditionellt sett den mest omstridda diskussionen inom psykologifältet.

Vad hade du tänkt göra om fler röstar på alternativ A än B? Skicka det till socialstyrelsen och räkna med ett "tack för hjälpen"?

cicci:
De här diagnoserna beskriver ju hur en människa fungerar, styrkor och svagheter. Så långt är allt ok och att det finns en ärftlig betingelse är för mig självklart. Sjukdom vill jag absolut inte kalla det och egentligen inte funktionshinder heller. Att det räknas som funktionshinder beror ju på att människor inte alltid fungerar exakt likadant men ändå är samhället uppbyggt på att vi ska fungera identiskt.
Det som däremot skrämmer mig är att soc helt förkastar denna forskning och gör sina egna bedömningar/värderingar som alltid går ut på att det är föräldrarnas fel. De talar om "bristande anknytning mellan mor och barn" och vill inte ens fundera över om barnet kan ha någon form av autism eller annan s.k bokstavsproblematik. Redan där blir det fel om man lastar föräldrarna för att barnen har "beteendeproblem" som i själva verket består av medfödda anlag.

Avos:
Det går ju inte att rösta.. Kolla vad som gått fel..

Avos:

--- Citat från: "coffeebreak" ---hej
Det är ju en trevlig liten omröstning du har gjort, men tyvärr fungerar livet inte riktigt så enkelt. Om det hittades en förklaring till uppkomsten av DAMP eller ADHD, eller varför inte depression eller panikångest så vore personen som gjorde fynden en rackarns rik människa.

DAMP är en diagnos, en konstruktion, och ingen sanning. Inom psykiatrin används diagnoser för att förenkla något som egentligen inte går att förenkla, men som på något sätt måste operationaliseras för att kunna förstå, och i slutändan hjälpa.

--- Slut citat ---


De metoder du beskriver finns inte beskrivna i vetenskapen. Psykologin är alltså inte en vetenskap , vilket jag menat länge. Den har inga begrepp som är falsifierbara. Om andra dicipliner använde de här arbetsmetoderna, skulle det kallas skandal.

Du skriver att psykologin måste "operationalisera", dvs bestämma sig för det ena eller andra. Varför är det fel att folk här bestämmer sig för det ena eller andra, då vi  har långt större sakunderlag för detta ?

Navigering

[0] Meddelandeindex

[#] Nästa sida

Gå till fullversion