Författare Ämne: Gillbergs adhd forskning  (läst 10713 gćnger)

susanna svensson

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 280
  • Karma: 0
    • Visa profil
Gillbergs adhd forskning
« skrivet: 24 september 2003, 19:58:58 PM »
Tittade i gÄr pÄ debatt dÀr frÄgan om Gillbergsforskning om damp och adhd togs upp. Nu krÀver nÄgra andra forskare att fÄ ta del av materialet som bestÄr av grovt intigtitetskrÀnkande uppgifter om barn och familjer, detta trots att de lovats full sekretess. KammarrÀtten har slÀppt materialet. Av allt att döma Àr de andra forskarna sociologer som vill lÀgga skulden pÄ förÀldrarna nÀr barn fÄr dessa symtom och de verkar inte tolerera att andra forskarlag kommit fram till biologiska orsaker till barnens avvikande beteenden. KÀnner sig socialfolket hotade av forskning som tyder pÄ att gener har större betydelse Àn socialt arv?
Bör inte nkmr stöda gillberg i kampen mot de forskare som till varje pris verkar vara ute efter att skandalisera honom. En omfattande debatt i detta Àmne har Àven förekommit i lÀkartidningen under de senste Ären.

Natalia

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 60
  • Karma: 0
    • Visa profil
Gillbergs adhd forskning
« Svar #1 skrivet: 01 oktober 2003, 10:49:28 AM »
Jag tycker att det Ă€r skrĂ€mmande att man inte kan hĂ„lla löftet som man gav förĂ€ldrarna angĂ„ende sekretessen. Men Ă€nnu vĂ€rre, tycker jag, Ă€r den hela situationen som uppstĂ„dd.   Ibland undrar jag om det inte handlar uteslutande om att klassificera som avvikande alla som passar oss inte eller Ă€r för svĂ„ra att hantera.

 Jag har funderat lĂ€nge över problemet med bokstavsdiagnoser. Om jag nu mĂ„ste acceptera deras existens sĂ„ sjĂ€lvklart Ă€r det Gilbergs forskning som jag skulle stödja, den ligger ju ganska nĂ€ra mina egna observationer. Men i sjĂ€lva verket undrar jag om det behövs nĂ„gra diagnoser alls.
 
Barn Àr olika, bÄde till utseende och inre egenskaper. Det genetiska arvet gör att vi verkligen fÄr stor variation av personligheter. Ibland blir det ju vissa drag som vi helst skulle vilja slippa hos vÄra barn. I alla tider fanns det ju barn som var överaktiva, extremt impulsiva, klumpiga och som hade problem med uppmÀrksamheten. AlltsÄ barn som motsvarar dagens diagnos ADHD och liknande ( fast jag medger att antalet var inte sÄ stor som i dagslÀge). De togs om hand i skolan med olika metoder. Jag skulle kalla det korrigerande pedagogik. De krÀvde förstÄs mycket uppmÀrksamhet och sÀrskild förhÄllningssÀtt. Mycket var vunnet redan med den lugna atmosfÀren i klasen. Idag Àr det förstÄs annorlunda dÄ lugn och ro Àr nÀstan omöjligt att Ästadkomma. Kaos och oförutsÀgbarhet utgör grogrunden till uppkomsten av alla dessa symptom som man kallar för ADHD/DAMP.
Det finns en aspekt till som Ă€r vĂ€rd att fundera över. VĂ„ra vanor, livsstil och Ă€tbeteende har förĂ€ndrats avsevĂ€rd. Idag har vi blivit bl.a. övertygade om att fettet Ă€r livsfarligt. Vi fĂ„r i oss ocksĂ„ mĂ€ngder med olika konserveringsmedel. Det Ă€r vĂ€l inte sĂ„ lĂ„ngsökt att tro att allt detta och mycket annat kan pĂ„verka vĂ„ra barns utveckling. Idag lĂ€ste jag i Expressen om en brittisk forskning som tar upp just detta i samband med ADHD och dyslexi. Barn som deltog i studien, hade alla beskrivna symptom och efter att fĂ„ kosttillskott med Omega3 och Omega6 fettsyror, förbĂ€ttrade sina resultat med upp till 400 %. Jag associerar direkt till min egen barndom dĂ„ efter frukosten blev man tvungen att fĂ„ i sig en matsked tran (fiskleverolja).  Den stora ökningen av olika störningar hos vĂ„ra barn kan faktiskt ha samband med Ă€ndrad instĂ€llning till fettet.  Jag tĂ€nker ocksĂ„ pĂ„ antibiotika och vaccinationer. Under min barndomstid hade vi inte tillgĂ„ng till antibiotika (det var efter andra vĂ€rldskrig och vi var ganska isolerade frĂ„n omvĂ€rlden) och mĂ„nga vaccinationer utvecklades först pĂ„ senare Ă„r. LikvĂ€l astma, allergier och neuropsykiatriska tillstĂ„nd var ocksĂ„ ganska ovanliga. Man behöver inte vara forskare för att se samband. DĂ€rför med stor tillfredstĂ€llelse lyssnade jag till nyheten om att barn som under spĂ€dbarnstiden fick antibiotika har en tendens att utveckla olika allergier och astma. Jag tror att hĂ€r pĂ„ NKMR finns en artikel som redogör för eventuella skador som vissa vacciner kan framkalla hos barn och vars förĂ€ldrar blir sedan anklagade för dödlig misshandel.
Jag pĂ„stĂ„r absolut inte att allt var bĂ€ttre för. Barn dog i sjukdomar som idag Ă€r i det nĂ€rmaste utrotade. Men kanske Ă€r det sĂ„ att priset för framgĂ„ngar Ă€r just de störningar som breder ut sig lavinartad? Kanske förĂ€ndringen blev för snabb? Kanske behövs noggrannare avvĂ€gning mellan ”vinster och förluster”?

 Jag anser att varken Eva KĂ€rfve eller Björn Gillberg har rĂ€tt. De bekĂ€mpar varandra fast bĂ„da begĂ„r nog exakt samma fel: bĂ„da negligerar förekomsten av en stor variation av det normala. BĂ„da sjukförklarar en vanlig företeelse. Och ingen av dem tar hĂ€nsyn till andra aspekter, exempelviss sĂ„dana som jag tog upp (sĂ€kert finns det mĂ„nga fler!).  Medan Gillberg pĂ„stĂ„r att det finns abnormiteter i barnens hjĂ€rnor, skulbelĂ€gger KĂ€rfve förĂ€ldrarna.  Hon pĂ„stĂ„r att 75 % med DAMP/ADHD diagnosen kommer frĂ„n de lĂ€gsta sociala klasserna.  UnderförstĂ„tt skulle det vara förĂ€ldrar och deras situation som orsakar barnens störningar. Min egen tolkning av dessa 75 % Ă€r annorlunda. Det kanske Ă€r sĂ„ enkelt att man har mycket lĂ€ttare att stĂ€lla en psykiatrisk diagnos pĂ„ mĂ€nniskor och deras barn som tillhör de lĂ€gre sociala klasser. Med tanke pĂ„ att det finns undersökningar som tyder pĂ„ att barn med ADHD kunde prestera fram goda resultat och fungera nĂ„gorlunda bra, under de rĂ€tta omstĂ€ndigheterna, borde man inte fundera vad det Ă€r som orsakar alla dessa symptom? Eller vad det Ă€r som gör att barn frĂ„n lĂ€gre samhĂ€llsklasser för den stĂ€mpeln?  Kanske det Ă€r sĂ„ enkelt att barn till förĂ€ldrar med högre status blir inte sĂ„ lĂ€tt klassade som hjĂ€rnskadade p.g.a. sina förĂ€ldrars position? Jag associerar direkt till annan statistik, den som talar om kvinnors ”psykiska och nervösa besvĂ€r” eller utbrĂ€ndhet. De som jobbar fisisk och tillhör de nedre klasserna pĂ„ socialskalan fĂ„r diagnosen psykiska problem medan de med högre stĂ€llning benĂ€mns pĂ„ ett finare sĂ€tt, som ”utbrĂ€nda”. I grund och boten handlar det oftast om samma problem.

NĂ€r det gĂ€ller barn med neuropsykiatriska diagnoser, borde man kanske fundera över att alla egenskaper som man sĂ„ gĂ€rna klassar som avvikande och besvĂ€rande, problemfyllda och svĂ„ra för omgivningen, kan under andra omstĂ€ndigheter, vara en stor tillgĂ„ng. MĂ„nga ”storheter”, mĂ€nniskor som Ă„stadkom stora verk, skulle idag klassas antagligen som ADHD eller fĂ„tt andra liknande diagnoser. Vi glömde nog att det Ă€r ofta i kampen med sig sjĂ€lv och sina egna svĂ„righeter  som dem flesta storverk födds.

Jag Ă€r fullt medveten om att det jag skriver nu Ă€r vĂ€ldigt kontroversiellt. I en vĂ€rld dĂ€r man inte reagerar i vanliga vardagssituationer pĂ„ barnens aggressivitet, nonchalans, vĂ„ldsamhet m.m.; nĂ€r normer och sjĂ€lvdisciplin Ă€r sĂ„ gott som bannlysta, nĂ€r allt oftare tvingas vi att se pĂ„ hĂ€ndelserna utifrĂ„n ”barnperspektivet” (som jag förstĂ„r  omoget, oerfaret  och okunnigt)  Ă€r det nog svĂ„rt att fundera ens i sĂ„dana termer. SamhĂ€llet har matats lĂ€nge nog med urskuldande för individen och skuldbelĂ€ggande för förĂ€ldrarna teorier. Samtidigt ser vi hur illa det gĂ„r för vĂ„ra barn. Det sista i raden Ă€r sjĂ€lvskadande flickor. Jag blir alltmer hĂ€pen och förtvivlad över alla s.k. experternas uttalande. Man pĂ„stĂ„r att flickorna kĂ€nner sĂ„ mycket Ă„ngest nu för tiden och att de ”lĂ€ttar pĂ„ trycket” pĂ„ detta sĂ€tt.  Det Ă€r bara det att denna Ă„ngest Ă€r nog lika gammal som vĂ€rlden. Innan vi började matas med psykoanalytiska teorier, visste vi det. Det hörde till livets villkor. Det finns ju olika sĂ€tt att hantera det. Kreativitet Ă€r ett av de.
Jag undrar om behovet att diagnostisera sĂ„ mĂ„nga barn som neuropsykiatriskt skadade kommer inte ifrĂ„n övertygelse om att barn Ă€r smĂ„ Ă€nglar, som beter sig som vi förvĂ€ntar oss, som i varje tĂ€nkbar situation reagerar exemplariskt och pĂ„verkas inte av jĂ€mnĂ„riga eller kaos. Om det blir inte sĂ„, mĂ„ste det bero pĂ„ nĂ„gonting annat Ă€n barnet, tror vi. Vissa hĂ€nvisar till hjĂ€rnan andra till dĂ„liga förĂ€ldrar.  
Det finns sÀkert en del som har födds med skador. De borde fÄ behandling och rehabilitering.
De sakkunniga – istĂ€llet för att försöka hitta pĂ„ metoder eller Ă„tminstone utnyttja de gamla vĂ€l beprövade – brĂ„kar med varandra om eventuella orsaker!

Förra Äret blev jag tvungen att besöka en statlig institution i mitt gamla land. PÄ vÀgarna dÀr hÀngde tavlor. Men istÀllet för vackra bilder, var det inrammade olika kloka citat. En av de var följande:

DEN SOM VILL, DEN LETAR EFTER ETT SÄTT ATT LÖSA PROBLEM,
DEN SOM INTE VILL LETAR ENBART EFTER ORSAKER TILL PROBLEM!

Ruby Harrold-Claesson

  • Global Moderator
  • Newbie
  • *****
  • Antal inlägg: 690
  • Karma: 1
    • Visa profil
DAMP - Vetenskap eller kvacksalveri?
« Svar #2 skrivet: 12 maj 2004, 15:46:20 PM »
Sedan hösten 2003 har frÄgan om professor Christopher Gillbergs forskning om DAMP och ADHD varit högaktuell. BarnlÀkaren Leif Elinder och sociologen Eva KÀrfve, har under det senaste Äret fört en kamp för att fÄ granska Christopher Gillbergs forskningsmaterial om barn med DAMP. Gillberg har vÀgrat lÀmna ut materialet med hÀnvisning till ett löfte om sekretess till familjerna. Trots flera domar som gett de tvÄ forskarna rÀtt har det förblivit inlÄst pÄ Göteborgs universitet.

Tre av professor Christopher Gillbergs nÀrmaste medarbetare tillbringade den gÄngna helgen med att förstöra 22 hyllmeter dokument. I mÄndags kvÀll meddelade de brevledes Göteborgs universitets rektor Gunnar Svedberg vad de gjort.

Vetenskaplig forskning förutsÀtter öppenhet samt att andra forskare ska kunna analysera materialet och komma fram till samma resultat. Det Àr synnerligen anmÀrkningsvÀrt att Professor Gillberg har vÀgrat utlÀmna materialet trots flera domar i kammarrÀtten. Detta Àr Àgnat att undergrÀva forskarvÀrldens trovÀrdighet.

Åtskilliga barn har blivit tvĂ„ngsomhĂ€ndertagna och fosterhemsplacerade dĂ„ de har blivit diagnosticerade som DAMP-barn.

Det ska bli intressant att se om den hÀr skandalen visar sig vara motsvarigheten till den engelska affÀren med den nu granskade barnlÀkaren Sir Roy Meadow, som myntade diagnosen Munchhausen-by-proxy. Meadows teorier anvÀndes i Ätskilliga fall av plötslig spÀdbarnsdöd, vilket ledde till att kanske ett hundra mödrar dömdes till fÀngelse för mord pÄ sina barn.

Artiklarna finns pÄ NKMR:s artikelsida under rubriken
DAMP - Vetenskap eller kvacksalveri?

Ruby H-C

susanna svensson

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 280
  • Karma: 0
    • Visa profil
Gillbergs adhd forskning
« Svar #3 skrivet: 13 maj 2004, 06:35:53 AM »
Lena KÀrve vill tydligen ha materialet för att hitta orsaker i till barnens problem hos dom biologiska förÀldrarna. Hon vÀgrar att acceptera att damp och dyl beror pÄ störningar i hjÀrnan utan hör till dom som tror att damp barn kan bli botade med tvÄngsomhÀndertagande och andra sociala ÄtgÀrder. De personer som i dag Àr vuxna och som barn ingick i projektet har protesterat kraftigt mot att kÀrve ska fÄ ta del av materialet.

Jag ska berÀtta om en bekant vars barn har svÄr adhd. Det barnet har vandrat mellan hemmet, fosterhem och behandlinghem sedan tioÄrsÄldern. Ingen klarar av att handskas med honom. För en tid sedan var han i Göteborg pÄ ett behandlingshem dÀr behandlingen bedrevs enligt Gillbergsteorier om Damp ADHD. Pojken medicinerades och lugnade ner sig sÄ pass att mamman kunde ta hem honom igen och han klarade till och med av att gÄ i skolan en tid. NÄgot som inte hade fungerat pÄ flera Är. Sen tog medicinerna slut. Barnpsyk i barnets hemstad hör till kÀrve skolan och vÀgrade skriviva ut nya recept till pojken, problemen orsakades ju av moderns oförmÄga enligt dom. Resultatet av den indragna medicineringen pojken klarar inte av att gÄ i skolan lÀngre trots anpassad sudiegÄng pÄ endast fyra timmar i veckan dessutom har han slagit sönder hela lagenheten för sin mor.

Ruby Harrold-Claesson

  • Global Moderator
  • Newbie
  • *****
  • Antal inlägg: 690
  • Karma: 1
    • Visa profil
Förstörelsen av DAMP-materialet
« Svar #4 skrivet: 14 maj 2004, 09:31:46 AM »
Det stora felet bakom förstörelsen av materialet i ADHD-forskningen Àr att kammarrÀtten inte förordnade om avidentifiering av akterna nÀr de beslutade om att professor Christoffer Gillberg och hans medarbetare skulle utlÀmna handlingarna. Det Àr klart att det hade krÀvt en enorm arbetsinsats av forskarna och Göteborgs Universitet att avidentifiera 22 hyllmeter handlingar, men det hade kunnat göras.

Medicinsk forskning Àr beroende av personer som Àr villiga att stÀlla upp och medverka i olika forskningsprojekt. Personer som deltar i forskningsprojekt behöver veta att deras identitet inte ska röjas i onödan. Kan inte forskarna garantera - och hÄlla löften om - sekretess dÄ kommer det att bli svÄrt att rekrytera försökspersoner och det blir sÄledes omöjligt att genomföra studierna.

Lösningen som professor Christoffer Gillbergs medarbetare valde medför att landvinningarna som DAMP-forskningen hade uppnÄtt blir tillintetgjorda, samtidigt som det vÀcker misstankar om att materialet förstördes pga att forskarlaget hade nÄgot att dölja.

Fallet med pojken som du berÀttade om Àr minst sagt tragiskt, Susanna. TyvÀrr fungerar det pÄ det hÀr sÀttet i Sverige. Det Àr antingen eller. Inom det offentliga finns det inget utrymme för individuella lösningar, sÄ barn och deras förÀldrar blir utsatta för de lösningar som myndighetspersonerna föresprÄkar.

För ca 10 Är sedan arbetade jag med ett LVU-fall i Halmstad dÀr en pojke som hade diagnosticerats med DAMP blev tvÄngsomhÀndertagen mot barnpsykologens inrÄdan. Psykologen fann att det bÀsta för pojken var att inte bli skild frÄn sina förÀldrar och sin syster och sin vanliga omgivning, utan att det skulle sÀttas in extraresurser för att hjÀlpa familjen. SocialtjÀnsten beslutade om LVU för bÄde pojken och hans syster, barnen fördes bort frÄn sin skola med hjÀlp av tvÄ poliser och de placerades pÄ ett sk behandlingshem i KungÀlv dÀr en av vÄrdarna var en fd fiskhandlare, lÀnsrÀtten biföll LVU-omhÀndertagande av barnen och socialtjÀnsten kontrakterade ett fosterhem innan mÄlet hade avgjorts i kammarrÀtten. FörÀldrarna "kidnappade" tillbaka sina kidnappade barn och förde dem ur landet.

Ruby H-C

susanna svensson

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 280
  • Karma: 0
    • Visa profil
Gillbergs adhd forskning
« Svar #5 skrivet: 23 maj 2004, 11:37:38 AM »
vetenskapsradions veckomagasin tog upp förstörelsen av forskningmatrial programmet too enligt hemsidan upp förljande, "Forskarna i Christopher Gillbergs grupp vid Göteborgs universitet har förstört 22 hyllmeter forskningsmaterial för att de inte vill lÀmna ut det till sina meningsmotstÄndare sociologen Eva KÀrfve och barnlÀkaren Leif Ellinder. Vi talar med Hans Forssberg, verksam inom samma forskningsomrÄde vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna, om vad det kan innebÀra för forskningen pÄ DAMP o ADHD i Sverige. Per Jonsson pÄ Riksarkivet ansvarar för att statliga myndigheter sköter sina arkiv och berÀttar att forskare fÄr inte sjÀlva besluta om vilka arkiv som ska förstöras."

Leif Elinder pÄpekade att forskarna hade att vÀlja att lyda lagen och lÀmna ut handlingarna eller att följa sin moral och eftersom att de lovat personerna som fanns med i matrialet sekretess sÄ valde dom att följa sin moral. Leif tyckte visserligen att det var olyckligt att det unika materialet hade förstörts, men menade att det i praktiken inte pÄverkade synen pÄ ADHD/DAMP annat Àn i ankdammen sverige eftersom det internationellt finns gott om forskare som har kommit fram till liknande resultat som Gillberg. UnderförstÄtt att KÀrves kritik inte anses befogad inom forskar vÀrlden.

susanna svensson

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 280
  • Karma: 0
    • Visa profil
Gillbergs adhd forskning
« Svar #6 skrivet: 16 maj 2005, 09:15:23 AM »
En intressatn artikel om varför bristande sekretess och oklara regler hotar amonymiteten för folk  som stĂ€ller upp i forsknngpreojekt.
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=572&a=415045&previousRenderType=2

Ruby Harrold-Claesson

  • Global Moderator
  • Newbie
  • *****
  • Antal inlägg: 690
  • Karma: 1
    • Visa profil
Professor Gillberg döms för tjÀnstefel
« Svar #7 skrivet: 03 augusti 2005, 19:35:24 PM »
Professor Christopher Gillberg, som Ätalats för att ha vÀgrat lÀmna ut sitt forskningsmaterial om damp, döms av Göteborgs tingsrÀtt till villkorlig dom och dagsböter.

http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=12648&a=412319

Ruby H-C