Författare Ämne: Socialstyrelsens nya riktlinjer för socialtjänstemän f.o.m.1 oktober 2012  (läst 17274 gånger)

Alina

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 279
  • Karma: 0
    • Visa profil
1.
2015-02-10
Det handlar om barnomhändertagande enl.LVU.På socialtjänsternas beställning, efter att lvuade barnen flydde socialernas fosterhem.
http://www.expressen.se/kvallsposten/30-minuters-film-visar-hela-vaktingripandet/
30 minuters-film visar hela vaktingripandet
MALMÖ. Filmen på vakten som slår den 9-årige pojkens huvud i golvet på Malmö central har upprört människor över hela Sverige.
Nu kan Kvällsposten avslöja att det finns en mycket längre film, som ska visa hela händelseförloppet.
Filmen ska vara nästan 30 minuter lång – att jämföra med 54 sekunder som den tidigare kända filmen är. Men vaktbolaget och fastighetsägaren håller filmen hemlig.
– Vi lämnar bara ut filmer från övervakningskameror i samband med att polisen gör brottsutredningar, säger Leif Svensson, säkerhetschef på Jernhusen.
Vakterna har anmälts som misstänka för misshandel, uppger Malmöpolisen
Dela
Tweeta
Mejla

När Sydsvenskan i går avslöjade filmen som upprör Rädda Barnen, samhällsdebattörer och privatpersoner så visar den 54 sekunder av händelseförloppet.
Men enligt vad Kvällsposten erfar finns en nästan 30 minuter lång sammanställning av flera filmsekvenser som visar betydligt mer.
Filmsekvenserna har tagits av kameror som finns placerade inom hela centralstationen. Varje kamera filmar olika delar av centralstationen vilket gör att händelseförloppet, enligt uppgift till Kvällsposten, finns dokumenterat i flera filmsekvenser.
Anmälan om misstänkt misshandel
Den 9-årige pojken som syns på filmsekvenser är ett ensamkommande flyktingbarn som enligt polisen var efterlyst sedan han rymt från en institution.
Sedan i dag utreds de två vakternas ingripande mot pojkarna som misstänkt misshandel.
– Vi har upprättat en anmälan om misstänkt misshandel bland annat efter att ett stort antal privatpersoner kontaktat oss efter att ha sett filmen som publicerades av Sydsvenskan, säger Lind Pleym, pressinformatör vid Malmöpolisen.
Än så länge är ingen åklagare inkopplad och inga misstänkta uppförda i ärendet. En kommissarie vid Malmöpolisens har utsetts till förundersökningsledare.
Polisen begär rutinmässigt in filmer i samband med brottsutredningar om det finns övervakningskameror på en plats där ett brott begåtts.
"Kameror i stationen"
Just Malmö Centralstation och fastighetsägaren Jernhusen förser kontinuerligt Malmöpolisen men också andra polisområden med övervakningsfilmer både på misstänkta brott som utspelas på centralstation eller misstänka som passerar genom fastigheten.
– Vi har kameror i stationen. De kameror som finns på perrongerna tillhör Trafikverket, säger Leif Svensson.
Han vill inte kommentera eller svara på frågor om vad som syns på de filmsekvenser som filmats av Jernhusens egna kameror.
– Vi lämnar enbart ut övervakningsfilmer till polisen i samband med brottsutredningar, säger Leif Svensson.
Av Micke Ölander
Publicerad 10 feb 2015 14:16

2.
Video om hur LVU tvångsomhändertagande ser ut: myndigheter och kommunanställda kidnappar och misshandlar barnen och mödrar.
Youtube Norwegian authorities take away child
3.
2014-09-22
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19557187.ab
Här får barn till missbrukare ingen hjälp
Var tredje kommun saknar rutiner för att hjälpa medberoende anhöriga till missbrukare.
Och sämst är de på att hjälpa barnen.
Nästan hundra kommuner saknar helt rutiner för att hjälpa barn till missbrukare.
– Det finns en stor försummelse här, säger Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskning och expert på medberoende.
    Dela   
    Tweeta


Socialstyrelsen hämtar årligen in information från landets kommuner om hur de sköter missbruks- och beroendevården – och även vilket stöd de ger anhöriga till missbrukare.
Och resultatet är nedslående.
”Finns lagar”
Var tredje kommun saknar helt rutiner för att erbjuda stödinsatser till närstående vuxna och till närstående barn.
– Det är en väldigt hög siffra. Det finns lagar som reglerar kommunernas ansvar, men det försummas uppenbarligen, säger Fred Nyberg, professor i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet och expert på medberoende.
Kommunerna måste, säger han, tillsätta mer resurser.
– Barn som växer upp i det här löper själva stor risk att utveckla ett eget beroende, därför är det oerhört viktigt.
Från den 1 juli 2009 förstärktes lagen om anhörigstöd, 5 kap.10§ i Socialtjänstlagen, från att kommunerna bör ge stöd till anhöriga, till att de är skyldiga till att erbjuda anhöriga stöd.
Stödet ska enligt Socialstyrelsens riktlinjer bland annat ges till "anhöriga till personer med missbruks- och beroendeproblematik."
”Med stöd menas olika former av insatser som syftar till att fysiskt, psykiskt och socialt underlätta den anhöriges situation”, enligt Socialstyrelsen.
Men trots att lagen nu har fem år på nacken är det alltså långt ifrån alla kommuner som uppfyller sina skyldigheter.
Utanförskap och skuld
Förutom ärftligheten av missbruket hamnar barn i missbruksfamiljer ofta i utanförskap och känner skuld.
Och partners som blir medberoende, och ofta lägger all sin tid och energi på att hjälpa den missbrukande, hamnar, säger Fred Nyberg, i en "fördärvlig situation."
– Den hjälp som kommunerna erbjuder är inte alls i paritet med behovet, säger Fred Nyberg.
– För varje beroende person finns det, brukar man säga, fyra nära personer som drabbas.
Därför, menar han, måste den här problematiken tas på allvar.
– Det här är ett problem som måste uppmärksammas, som det måste bli fokus på.
 
Fotnot: I statistiken ingår Sveriges 290 kommuner, och även 25 stadsdelar i Stockholm, Malmö och Göteborg.
 Eric Tagesson
22 september 2014  09:18
FAKTA
Siffror:
 169 av landets kommuner har inte ens en länk till anhörigorganisationer på sin hemsida.
 76 kommuner har ingen samordning mellan missbruk och våld mot närstående.
 90 kommuner har inga rutiner för att erbjuda stöd till vuxna närstående.
 96 kommuner saknar rutiner för att erbjuda stöd till barn till personer med missbruk.
 
#MEDBEROENDE
 En miljon svenskar lever i dag med någon form av beroende
 Kring varje missbrukare drabbas ytterligare i snitt fyra personer
 De anhörigas liv förändras
 I dokumentärserien ”Djävulsdansen” i SVT och i Aftonbladets artikelserie riktar vi nu ljuset mot dem som oftast är osynliga – de medberoende
Medberoende? Här kan du få stöd
Hit kan du vända dig för att få stöd:
 
Fråga din kommun om de erbjuder stöd för anhöriga till personer med beroendeproblematik- och/eller psykisk ohälsa.
 
När du behöver prata med någon:
 
Jourhavande medmänniska: 702 16 80
Jourhavande kompis: 020-222 444
Jourhavande präst: 112
Sjukvårdsrådgivningen: 0771-250 500
Nationella hjälplinjen: 020- 22 00 60
  
För anhöriga till alkoholister:
Alkohollinjen: 020-844448
 
För anhöriga till drogmissbrukare:
Anhörigförening Föräldraföreningen mot narkotika (FMN) http://www.fmn.se/
 
För anhöriga till spelmissbrukare:
Stödlinjen för spelare och anhöriga https://www.stodlinjen.se/
 
För anhöriga till sexmissbrukare:
PrevenTell, nationella hjälplinjen: 020-66 77 88
DBK - behandlingsklinik för sexberoende  och anhöriga http://dbksverige.se/
 
På flera håll i Sverige finns även olika typer av självhjälpsgrupper där du som medberoende kan få stöd och hjälp av andra i samma situation som du:
 
Självhjälpsgrupp för anhöriga/barn till alkoholister:
Al-anon och Alateen http://www.al-anon.se/
 
Självhjälpsgrupp för vuxna barn till alkoholister och från andra dysfunktionella miljöer:
ACA Sverige http://aca-sverige.org/wordpress/
 
Självhjälpsgrupp för anhöriga till drogmissbrukare:
Naranon http://www.nar-anon.se/
 
Självhjälpsgrupp för personer som lever i dysfunktionella relationer:
CoDa http://www.coda-se.se/
 
För barn:
 
Om du är under 18 år och mår dåligt av att dina föräldrar dricker eller tar droger:
 
* Berätta om din situation för en vuxen du litar på, du kan till exempel prata med skolsyster eller kurator i din skola.
* Om du vill prata med någon utan att berätta vem du är kan du ringa till barnens hjälptelefon BRIS: tel 116111.
 
Bra sajter för barn:
Trygga Barnen http://www.tryggabarnen.org
Maskrosbarn http://www.maskrosbarn.org/
Bris  http://www.bris.se/
Rödakorsets jourhavande kompis  http://rkuf.se/vad-vi-gor/jourhavande-kompis/
UMO Ungdomsmottagningen på nätet http://www.umo.se/Alkohol-tobak-droger/Att-bo-med-en-vuxen-som-dricker-eller-anvander-droger/
 
Om du misstänker att ett barn far illa på grund av någon annans missbruk kan du göra en orosanmälan till socialtjänsten. Läs mer här: http://www.socialstyrelsen.se/barnochfamilj/barnsomfarilla
Vad har du varit med om? Berätta din historia för oss
Över en miljon vuxna svenskar är fast i missbruk.
Runt dem finns ett minst lika stort antal människor som drabbas.
Vi vill rikta ljuset på er. Vilka är ni, hur får ni hjälp och vad kan samhället och omgivningen göra annorlunda?
Vi är beroende av din historia. Hjälp oss att berätta.
Har du erfarenheter av medberoende?
Hör av dig till våra reportrar Eric Tagesson och Åsa Passanisi eller direkt till redaktionen.
Aftonbladet
58
    Dela   
6
    Tweeta

LÄS MER

Vad har du varit med om? Berätta din historia för oss
 Runt en miljon svenskar lever i dag med någon form av beroende. Kring varje missbrukare drabbas ytterligare fyra personer - de anhöriga. Deras liv förändras. Försämras.


4.
Skyddet för placerade barn förstärks
2012-09-17

Inga barn ska riskera att fara illa i familjehem som inte är tillräckligt utredda, alla placerade barn ska också få bättre information och möjlighet att komma till tals. Genom Socialstyrelsens nya föreskrifter skärps kraven på hur socialtjänsten ska utreda familjehemmen.


– Socialtjänsten ska helt enkelt bli en bättre förälder, säger utredaren Berith Josefsson.
 
De senaste åren har flera brister rapporterats i vården av barn och unga som placerats i familjehem, jourhem och hem för vård och boende. Till exempel besöks inte barnen tillräckligt ofta och socialtjänsten saknar struktur för planering och uppföljning av bland annat barnens hälsa och skolgång. Många familjehemsföräldrar upplever också att de får för lite stöd och utbildning.
 
Lägre utbildning och sämre hälsa
 
– Fortfarande förekommer det missförhållanden i samhällsvården. Vi vet också att placerade barn generellt sett har lägre utbildning, sämre hälsa och sociala förhållanden som vuxna. Samhället måste se till att barnen har det bra under placeringen och får bättre förutsättningar i vuxenlivet, säger utredaren Berith Josefsson.
 
Som ett led i att stärka barnens skydd och rättigheter har Socialstyrelsen på regeringens uppdrag tagit fram nya föreskrifter och allmänna råd. De tydliggör socialnämndens ansvar för att planera och följa upp att placerade barn har det bra och utvecklas väl. Socialtjänsten blir bland annat skyldig att via intervjuer, hembesök och referenser utreda familjehemmens lämplighet. Faktorer som undersöks är till exempel familjens bakgrund, livssituation och levnadsvanor, boendemiljö, personliga förutsättningar och möjligheten att ägna tid och engagemang åt det placerade barnet.
 
Barnet ska vara delaktigt
 
Socialstyrelsens nya regler ligger i linje med regeringens lagrådsremiss för att stärka placerade barns rättigheter. Reglerna innebär bland annat att vikten av barnets egen delaktighet och möjlighet att komma till tals tydliggörs. Barnet ska veta varför det har placerats, förses med kontaktuppgifter till sin socialsekreterare, informeras om sina rättigheter och möjligheten att kontakta Socialstyrelsens tillsynsavdelning.
 
– Barnet ska också kunna få hjälp av socialnämnden även efter att placeringen upphört, till exempel med boende, sysselsättning och ekonomi. I likhet med vanliga föräldrar måste socialnämnden bli en förälder som bryr sig och hjälper placerade ungdomar till en god start i vuxenlivet, säger enhetschefen Barbro Rohdin.
 
FAKTA:
 
De nya föreskrifterna och allmänna råden träder i kraft den 1 oktober.
 
De nya föreskrifterna ingår i ett regeringsuppdrag att ta fram ett program för trygg och säker vård för barn som är placerade i familjehem, jourhem eller HVB-hem. I programmet ingår även en handbok för socialtjänstens handläggning, en vägledning om hur socialtjänsten tillsammans med andra bör arbeta för placerade barns hälsa och utbildning som tas fram i samarbete med Skolverket, samt utbildningsmaterial för familjehem och jourhem.
 
Källa: Socialstyrelsen.
« Senast ändrad: 10 februari 2015, 17:43:58 PM av Alina »

Ruby Harrold-Claesson

  • Global Moderator
  • Newbie
  • *****
  • Antal inlägg: 690
  • Karma: 1
    • Visa profil
SV: Socialstyrelsens nya riktlinjer för socialtjänstemän f.o.m.1 oktober 2012
« Svar #1 skrivet: 12 januari 2013, 14:37:47 PM »
– Socialtjänsten ska helt enkelt bli en bättre förälder, säger utredaren Berith Josefsson.

Socialtjänsten har aldrig varit en bra förälder, och kommer aldrig att vara en bra förälder, så bättre föräldrar lär de aldrig bli!

Fosterföräldrar har intervjuats i de sk fosterhemsutredningarna som socialen vägrar lämna ut till föräldrar som vill veta vad det är för folk som socialen vill ska (van)vårda deras barn. Socialen vägrar också utlämna fosterhemsavtalet, som ju måste innehålla uppgifter om uppdragets längd och hur mycket de ska få i betalning för fosterbarnet/fosterbarnen. Socialen åberopar sekretess både i fråga om fosterhemsutredningen och fosterhemsavtalet, och kammarrätterna tillåter socialen att censurera fosterhemsutredningen eller godkänner att de inte utlämnas alls!

Frågan som måste ställas är: vad är det som de vill dölja?

Jag har fått några fosterhemsutredningar med flera blanka sidor.