Författare Ämne: Hur kommer vi ur socialtjänstens klor?  (läst 7972 gånger)

EmmaJoel

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 4
  • Karma: 0
    • Visa profil
Hur kommer vi ur socialtjänstens klor?
« skrivet: 29 maj 2012, 22:38:29 PM »
Hej

Nedanstående är det senaste brevet vi skickade till socialtjänsten i Borlänge men vi får inga svar. Vad ska/kan vi göra?
Är det någon här som kan hjälpa oss?
Vi kommer att fylla på bäst vi kan och orkar men vi börjar med detta.
Fråga gärna om ni har frågor.
Väsentligt i fallet är att förskolan gör en orosanmälan efter en månad på den nya orten.

Varken mamma eller styvfar har några som helst psykiska problem eller drogproblem. Hemförhållandena är ordnade. Vi förekommer inte i straff eller misstankeregistret.

Enligt socialtjänsten är dock det enda som är bra med oss att vi har ett hem och inkomst. De övriga barnen får vara hemma då de säger att inget konstigt förekommer och att Emma och Joel ljuger. Detta begravs och det enda som syns i journalerna är vilka som deltog i mötet.

Emmas ADHD-utredning ligger halvfärdig och på vänt så att hon får landa i allt det nya. Kontakter tas för att den skall återupptas men då kommer allt detta emellan.

I förvaltningsrätten ska vi försvara oss mot anklagelser som vi inte vet något om. Vi har inte fått veta vad barnen säger för det råder sekretess. Det är värre än i Kafkas "Processen".

Att brevet är utformat som det är kräver egentligen en längre förklaring. Jag har ändrat lite i det för att vår situation ska bli lättare att förstå för utomstående. En god vän överväger att publicera dokument och namn på alla inblandade inom en snar framtid. Detta kommer i så fall ske på Internet. Vidare övervägs att låta någon professionell utreda utredningarna och även de skulle isf publiceras tillsammans med resten.

Det finns dock hopp om vettiga socialsekreterare i Borlänge också. Katarina Rödlund gör om S1 o S2s utredning, om mina styvbarn, efter att de blivit utbytta. Hon kommer snabbt fram till att "det finns ingenting som indikerar på att barnen sett eller upplevt psykisk eller fysisk misshandel".

--------------------------------------
Hej

Det är med förvåning vi noterar att ingen av er längre svarar på våra frågor. Vi har under hela förra veckan försökt komma i kontakt med enhetschef A utan att lyckas. Vad jag förstår så läser någon i alla fall As internmail. Någon läste hennes mail fre 25-05-2012 kl 13:19 om att P vill komma i kontakt med henne men ingen hör av sig? Vad jag förstår vidare så gick alla ni en kurs förra våren om hur viktigt det är att svara på frågor och att vidarebefordra mail om man är oanträffbar.
 
Vi kan inte acceptera att G skall utreda oss för att hon är jävig efter att vi redan under mars månad anmält henne till JK för att per fax förbjudit mig att kritisera behandlingen som jag och barnen utsätts för. Vidare använder hon tidningsurklipp som bevismaterial i utredningen. När vi, på direkt förfrågan från G, försöker förklara vad som hänt så drämmer hon handen i bordet, säger åt oss att vara tysta och ifrågasätter om vi förstår allvaret i artikeln. Hon fortsätter alltså att förneka oss vår yttrandefrihet, vägrar att lyssna på vår sida av saken. Hur ska vi kunna säga något till henne när hon behandlar oss och lagen som mindre värda?
 
G vill heller inte säga att målet med utredningen är att familjen skall återförenas. Istället säger G att målsättningen inte alltid är att barnen återförenas med familjen trots att det enligt förarbetena till LVU står att "målsättningen med ett omhändertagande är den slutliga återföreningen av familjen". Vad behöver vi göra för att familjen skall återförenas? Förutom som S1 o S2 säger "om mamma bara säger att hon slår er så får ni komma hem" (enl Emma). Vi har inte slagit eller låst in barnen eller på något annat fysiskt eller psykiskt sätt misshandlat barnen och det vet ni efter att S2, S1 och L pratat med alla mina tre styvbarn!!! Vi har även visat på läkarjournaler som bevisar att händelser omöjligen kan ha gått till som Joel säger. Att S1 och S2 underlåter att journalföra och att berätta detta för både Socialnämnd och Förvaltningsrätt leder till LVU. Detta LVU har pågått sedan 17-02-2012.

Emmas och Joels förskola har heller inte haft oro för mammans föräldraförmåga utan endast för barnens beteende. Ingen av de socialsekreterare vi hittills har träffat på i Borlänge har grundläggande kunskap om ADHD. Det räcker med att läsa "Kort om ADHD hos barn och vuxna - en sammanfattning av Socialstyrelsens kunskapsöversikt" eller "Barn som utmanar - Barn med ADHD och andra beteendeproblem" för att förstå dem bättre om ni inte vill kontakta BUP. Det har snart gått 6 månader på er utredning och fortfarande har ni inte kontaktat BUP.
 
Vad vi förstår vidare är att ingen kontaktat BUP som kan upplysa er om min omsorgsförmåga och barnens beteende. Varför är 7-8 dagars utredning under kaotiska former på Cederängen viktigare än 4 år hos BUP? Jag skriver 7-8 dagar för de första 8 dagarna fanns inget utredningsuppdrag och ingen visste varför jag och barnen var där eller vad som skulle utredas eller hur länge jag totalt sett skulle vara där. Det enda jag visste var att barnen skulle LVUas om jag inte var där. 1-2 dagar var vad ni sa att det skulle ta när vi åkte dit. Att då använda det faktum att jag under dessa förhållanden var disträ emot mig visar bara att jag fungerar normalt, vem fungerar normalt när barnen inte mår bra? Att jag åker därifrån är för att jag konstant försökt få er att förstå att barnen inte mår bra på Cederängen men ni ignorerar mina synpunkter helt. Enda sättet för mig att få barnen därifrån är att åka och träffa en advokat, då LVUar ni barnen. Att Cederängen sedan får utredningen till 3 veckor är för oss obegripligt och vad vi förstår så utreds Cederängen nu av Socialstyrelsen i utredningen med dnr 9.1-2410/2012.

Fler frågor som vi fortfarande, trots att vi frågat i månader, inte fått svar på är:
Är det ok för S1 att högt läsa ur barnens journaler för utomstående?
Varför har ni inte utrett möjligheterna att placera barnen bland släkt och närstående?
Varför har ingen utrett hemförhållandena?
Varför får barnen inte träffa övriga släkt och närstående?
Varför får inte barnen ha sin telefon?
Varför får inte barnen ringa mamma trots att alla ni socialsekreterare hört från barnen att de vill det? Jag är deras enda förälder i livet och barnens trygga anknytning till mig är därför väldigt viktig och skadas av denna behandling.
Varför får jag veta vad som händer mina barn hos familjehemmet via första jourfamiljen?

Hur menar ni att något av det ni gör är för barnens bästa?

Vi vill helst ha svaren skriftligt och med motivering.

Mvh
Emma o Joels mamma
« Senast ändrad: 05 juni 2012, 20:03:25 PM av EmmaJoel »

Ruby Harrold-Claesson

  • Global Moderator
  • Newbie
  • *****
  • Antal inlägg: 690
  • Karma: 1
    • Visa profil
SV: Hur kommer vi ur socialtjänstens klor?
« Svar #1 skrivet: 07 oktober 2012, 09:51:58 AM »
Även om det inte har framgått här, genom att inget inlägg har gjorts på denna post, kan jag meddela att NKMR har haft kontakt med Emmas och Joels mamma.

Ruby H-C

Alina

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 279
  • Karma: 0
    • Visa profil
SV: Hur kommer vi ur socialtjänstens klor?
« Svar #2 skrivet: 08 oktober 2012, 21:49:31 PM »
Hej!  Jag hoppas att din dotter är redan tillbaka hemma. Om inte, det enda du kan göra,det är att filma upp dina träff&samtal med kommunanställda och alla andra du har kontkat med i ärendett, inkluderat din dottter om du får träffa henne med någon dold kamera,det finns at köpa sådana på internet och lägg upp intressanta videofakta på youtube. Du borde varken skämmas/ vara rädd för att göra det,för att du har inget att förlora utan bara att vinna,om du har chans. Jag känner till (indirekt)en flicka vars familj lagt upp video filmat med dold kamera av "tvångsomhändertagande" och efter att hela danmark hade sett filmen, då flickan blev släppt från kommunanställdas klor. Vanliga människans berättelser ingen tror på,varken myndigheter eller privata personer,eftersom alla har ju sina egna problemer och ingen vill blanda in sig heller och hjälpa samt kanske utsätta sina barn för fara ,om de där på socialen verkligen korkade, med en stor polisiär makt, då vet man ju aldrig vad de kan få göra, eller hur? Bara video och journalister som kan hjälpa lite "dra sig ut ifrån svenska tjänstemannens klorna",om din dottter forttfarande inte hemma utan i samhällets vården.Hälsningar.
[/quote]
« Senast ändrad: 08 oktober 2012, 21:53:32 PM av Alina »

rillenyfiken

  • Gäst
SV: Hur kommer vi ur socialtjänstens klor?
« Svar #3 skrivet: 10 januari 2013, 22:54:11 PM »
När jag först hittade detta forumet så tänkte jag, fan vad skönt att jag inte är ensam... Men ju mer jag läser här inne ju mer deprimerad blir jag. Sveriges socialtjänst verkar ju sjukare än ngt annat jag stött på!
Hoppas iaf innerligt att allt ordnat sig för er!

EmmaJoel

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 4
  • Karma: 0
    • Visa profil
SV: Hur kommer vi ur socialtjänstens klor?
« Svar #4 skrivet: 05 augusti 2013, 10:00:47 AM »
Barnen hemma sedan april i år.

Kommunen har stämts inför tingsrätten för kränkning av familjens mänskliga rättigheter.

Mer i fallet finns att läsa på www.socialotjansten.org