Jag VILL ha mina barn nu!!

[Russin]

För ca 13 månader sedan togs mina barn pga av min psykiska ohälsa och pappans alkoholmissbruk. Vi fick skriva på att vi godkände omhändertagandet, annars skulle det bli ett jävla liv fick vi höra, så vi gjorde det för barnens skull (vi trodde att det var bäst)

Ingen varning, ingenting, klampade de in i skolan o slet med sej barnen.
Barnen hamnade i sk jourhem där de misshandlades psykiskt. Ingen trodde på oss föräldrarna då vi berättade för soc. Men då lärarna på skolan reagerade så fick barnen som tur var flytta till en släkting.

 Min man har gått rehab för missbruket. Han har skött sitt arbete hela tiden. Jag hade redan innan barnen togs börjat må mkt bättre med ny medicin (fast de brydde sej inte om att kolla det, det var antalet inläggningar-frivilliga som de tyckte var skäl att stryka mej som mamma)Jag jobbar också nu. (Eller jag började jobba igen efter att ha varit sjukskriven veckan efter att barnen togs.)

Sedan i höstas har vi fått veta att barnen ska få komma hem.
MEN så har min man haft återfall. Jag har mått bra.
Nu säger soc (som tydligen kan bestämma allt) att det är ok att barnen kommer till mej men då måste jag skaffa lägenhet.
Och det finns ingen. För jag får inte söka utanför komunen. Trodde soc kunde hjälpa till med lägenhet då, men inte

Jag har kämpat detta år, är inte så psykisk stark så det tar, i juli dog dessutom min vuxne son, men jag klarade det också, allt för att mina små barn skulle få komma hem

Men snart ger jag upp. Jättesvårt med lägenheter här i kommunen. Insatserna till bostadsrätterna är höga.
Vad ska jag göra?

[Russin]

Nu har de kommit hem, äntligen fick jag lägenhet och då fick de flytta hem till mej. Har det gjort barnen gott att bo hos nån annan? Känns o verkar inte så......

[Ruby Harrold-Claesson]

Hej Russin!

Det gläder mig att du och dina älskade barn är återförenade.

Det faktum att socialen har lämnat barnen tillbaka till dig visar att de inte behövde tvångsomhänderta dina barn och placera dem hos främlingar överhuvudtaget. Ett omhändertagande ska vara den sista åtgärden i en rad av andra åtgärder. Detta betyder att LVU får tillämpas när alla andra åtgärder har misslyckats. De kunde ha gett er insatser i hemmet, vilket hade varit mest skonsamt för barnen och dig, och dessutom besparat skattebetalarna ett par miljoner kronor.

Något som är helt klart är att tvångsomhändertagandet har traumatiserat dina barn och att såren som den 18 månader lång tvångsseparation har lämnat hos barnen, kommer att ta lång tid att läka.

Jag hoppas att ni aldrig mer ska behöva ha med socialen att göra.

Lyckönskningar för framtiden!

Ruby H-C
Jur. kand
Ordf i NKMR

[Russin]

Jag hörde i uppdrag granskning att för att ta barn i skolan utan förvarning skulle det vara fara för deras liv att träffa föräldrarna?
Det var aldrig aktuellt i vårt fall. Soc släpade iväg dom på läkarundersökning-fysisk och psykiskt men inget onormalt kom fram.
Igentligen skulle man vilja anmäla häxorna men då vet man inte vad de hittar på. Jag har lärt mej nu att soc-tanter har mer makt än både regering och gud själv så man får väl fortsätta fjäska om jag måste träffa dom mer....

[Emil]

Du hade tur, det är ungefär 5% (troligtvis mindre) att få tillbaka sina barn efter att sociala har tagit dom./ emil

[Russin]

Tur o tur?... Jag tror det mest beror på att jag skött mej klanderfritt och dessutom flyttat från alkoholistpappan/mannen. Det fanns inget socialen kunde anmärka på längre.

[Ruby Harrold-Claesson]

LVU är ett lotteri.

Det är ytterst sällsynt att barn återförenas med sina föräldrar oavsett hur klanderfritt de sköter sig - trots att "målsättningen med ett omhändertagande är den slutgiltiga återföreningen av familjen", enligt förarbetena.

Men, om nu "målsättningen med ett omhändertagande är den slutgiltiga återföreningen av familjen", varför tvångsseparera familjemedlemmarna från början? Detta strider mot min logik.

Barn är mycket anpassliga och de måste ty si till vuxna för sin överlevnad. Det inträffar att barnen blir utsatta för hjärntvätt och utpressning i fosterhemmen. Det inträffar att barnen får tillgång till en standard som de inte hade eller kunde ha hos sina biologiska föräldrar.

Som kuriosum kan jag påpeka att familjen Olsson blev inte återförenade, inte ens efter Europadomstolens fällande dom mot Sverige och order att lämna tillbaka barnen till deras familj. Det är därför det finns Olsson mot Sverige och Olsson mot Sverige 2.