Författare Ämne: Svensk familjepolitik - ekonomin av den politiska styrningen  (läst 2804 gćnger)

hkpn

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 5
  • Karma: 0
    • Visa profil
Svensk familjepolitik - ekonomin av den politiska styrningen
« skrivet: 14 augusti 2010, 18:05:11 PM »
Familjepolitiken i Sverige - diskrimineringens storlek

Media i Sverige skriver ibland om vad ett barn kostar frÄn 0-18 Är. Om att mÀnniskor Àr fattiga, nÀr de mÄste be om socialbidrag med mera sÄdant.

Men ett barn kan kosta mycket mer Ă€n 1 miljon! Och vissa mĂ€nniskor Ă€r fattigare Ă€n de fattigaste - de fĂ„r inte ens socialbidrag eller rĂ€tt till hjĂ€lp att nĂ„ ett existensminimum. Ty - DE HAR POLITISKT FEL ÅSIKT  !

Detta borde vara nÄgot för Media att skriva om. Media, som ofta sÀger sig vÀrna om MÀnskliga RÀttigheter. Och vara för Tolerans, för Frihet, för rÀtten att VÀlja Livsstil mm. Men sÄdant skrivs det inte om. Ja, ofta tillÄts inte heller vi andra att fÄ skriva detta. Ty det Àr ett Tabu-tema i vÄrt land.

Dock- det Ă€r enkelt att visa, hur dyrbart det Ă€r att ha FEL ÅSIKT I SVERIGE. Att mĂ€ta den ekonomiska storleken av diskrimineringen:

För vÄrd av tvÄ barn kommunalt gÄr det Ät lika mycket resurser som vad en lÄgavlönad skapar i sitt heltidsarbete. För tre barn lika mycket som skapas i ett högavlönat arbete (enligt SOU79:89, civ ek Petra Lantz).

Att byta bort det egna arbetet med 2-3 barns vÄrd och fostran mot ett yrkesarbete Àr dÀrför bara ett arbetsbyte, som inte tillför nationen nÄgot.

Men den 2-3 barnsfamilj som gör bytet, tjĂ€nar in en extra lön. Och fĂ„r subventionerad service, som motsvarar ytterligare en hel lön. Den gynnas dĂ€rmed med vĂ€rdet av tvĂ„ extra löner löner, vilket den egenvĂ„rdande, lika nyttiga familjen förnekas. Efter 6-8 Ă„r och hĂ€nsyn till skatt Ă€r storleken av denna diskriminering ca 3-4 miljoner kronor.

Att tvinga familjer, som har tvĂ„ eller flera barn, till dubbelt yrkesarbete och institutionsvĂ„rd av barnen, Ă€r ett totalitĂ€rt förtryck och en förlust för nationen. Detta framgĂ„r ocksĂ„ av den relativa vĂ€lstĂ„ndstabellen mellan nationerna. Ju mer vi tvingats arbeta utanför hemmet i Sverige, desto fattigare har vi blivit jĂ€mfört med andra lĂ€nder. Vi ser, hur familjer i Europa lever bĂ€ttre av 1 x 37,5 arbetade timmar Ă€n av 2 x 40 i Sverige.
 
 
Man skulle ha vÀntat, att en ny regering, som sÀger sig vara liberal och respektera mÀnskliga fri- och rÀttigheter, snabbt skulle ha avskaffat den ekonomiska styrningen genom att fördela de stora subventionerna lika till alla barn, oavsett vÄrdform.
 
Men sĂ„ blev det inte. I stĂ€llet Ă€n mer styrning av medborgarnas liv genom en JĂ€mstĂ€lldhetsbonus. Fast i nĂ„der gavs tillĂ„telse för andra, kommunerna, att lĂ€tta pĂ„ förtrycket. Inte genom att fördela subventionerna lika, men att att under kort tid, ca tvĂ„ Ă„r ge ett vĂ„rdnadsbidrag om 3 000 kr/barn/mĂ„n. För 2-3 barn totalt ca 180 000 kronor.
 
I jĂ€mförelse med nettoskillnaden - diskrimineringen -  om 3-4 miljoner mellan de tvĂ„ lika samhĂ€llsnyttiga familjerna, Ă€r detta en lĂ€ttnad om endast ca 5%!   95% av den ekonomiska styrningen - förtrycket - kvarstĂ„r.
 
För vissa familjer - i vissa kommuner -  kan detta vara tillrĂ€cklig för att kunna motstĂ„ styrningen. Till glĂ€dje ocksĂ„ för skattebetalarna, som inte behöver driva dyra förskolor och för barn som kan vara i mindre grupper.
 
För andra familjer givs det ingen lÀttnad. Och det Àr inte tal om, att en ensamstÄende sjÀlv skulle fÄ disponera subventionerna till barnens vÄrd - som för tvÄ barn hade rÀckt till en heltidslön.

 
SÄ - det Àr lÄngt till en familjepolitik som kan leva upp till de mÀnskliga rÀttigheternas skydd och frihet för familjen och förbud mot diskriminering pÄ grund av förÀldrars Äsikt - om vad som Àr god barnomsorg.

Och svenska media befolkas av personer som gynnas av systemet. DĂ€rmed Ă€r den totalitĂ€ra styrningen av landets förĂ€ldrar en stĂ€ndig icke-nyhet, och övergreppen pĂ„ nĂ„gra mĂ€nskliga rĂ€ttigheter döljs bakom nykonstruerade storebrorsvĂ€rderingar: JÄMSTÄLLDHETEN och ICKE-ARBETET med de egna barnen.
 
Men hur lÀnge till? Nomenklaturan i politik och media kan fortsÀtta att nonchalera frÄgan om det legitima i den politiska styrningen frÄn det ena riksdagsvalet till det andra, men förr eller senare kan effekterna av nerbrutna familjer och familjefunktioner inte förnekas.

Krister Pettersson      
Familjekampanjen