Författare Ämne: Myndigheterna kan inte uppfostra barn  (läst 3693 gånger)

Avos

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 1242
  • Karma: 0
    • Visa profil
    • Ett Annat Sverige
Myndigheterna kan inte uppfostra barn
« skrivet: 09 maj 2010, 17:47:28 PM »
Myndigheterna kan inte vara förälder. Människans brister och förmågor är den centrala frågan i livet. Den som kan hantera den frågan, kan få framgång. Förståelsen om hur bristerna uppkommer, hur de bör åtgärdas, och framförallt undvikas.

Där har myndigheterna ett grundläggande fel, de påstår att bristerna är ärftliga, vilket kan bli helt orimligt då barnet har två olika föräldrar: från vem av dem ärvde barnet bristerna och från vem av dem ärvde barnet förmågorna ? Om barn hade föräldrar utan brister, skulle barnet själv sakna brister då ?

Det kan ibland verka lätt att svara på, men det är många barn som har haft fantastiska föräldrar, men själva hamnat på livets soptipp. Båda föräldrarna bra, men barnen hamnar på soptippen ? Olof Rudbeck universalgeni: arkitekt, botaniker, astronom, historiker, arkeolog, läkare, uppfinnare m.m hade en fru som var lika fantastisk. De hade tre fantastiska döttrar som följde i sina föräldrars fotspår. De hade också en son som slogs , söp och stal. Vem bråddes han på ?

Det omvända finns också: barn som växer upp i hem där båda föräldrarna är undermåliga, och barnen når fantastiska framgångar i livet. ”Var har de fått detta ifrån?”. Och vad ska vi med asocialas ”samhällsservice” till ?

Myndigheternas strategi är att utpeka olämpliga föräldrar, om barnen inte är socialt funktionella. ”Någonstans måste de ha fått detta ifrån”. Men enligt asocialas egen ideologi kan då asociala själv utpekas som den värsta av alla föräldrar. 70% av undomarna från asocialas egna HBV-hem går ut i kriminalitet. ”Var har de fått detta ifrån ?”

Orsaken till att myndigheterna tillämpar denna strategi är för att de tjänar själva på den, genom fosterbarns industrin 23 miljarder i reda pengar för slavhandel med stulna barn via socialförvaltningarna. De gör detta i sitt eget intresse, vilket är att nedvärdera andras kompetens för att uppvärdera sin egen kompetens med falsk bevisning och omvänd bevisbörda för den anklagade. Man skulle kunna sammanfatta detta i en imbecill slutsats ”Det är klart att ett bra hem är bra och inte dåligt”.

Men gott och ont kommer slutligen att avgöra ett barns öde: barnen är inte våra, när man kommer till avgörandets stund. Frågan är då vad eller vem som avgör barns öde. Det är inte föräldrarna säger jag.Då är det ingen annan heller.Då är det gott och ont som gör det. Då är det Gud som gör det.

Människor i allmänhet är mycket olämpliga att blanda sig i andra människors öde. Vanligen slutar det med brott eller förnedrande omdömen, vars innehåll är en blandning av dumhet och ondska.

Nästan alla människor lever efter kompromisser. Kompromisser passar inte alls ihop med barnuppfostran. Det betyder att när utomstående blandar sig i andras barnuppfostran kommer de att ta till kompromisser, eller tvinga föräldrarna att kompromissa. Detta kommer barnet att förstå, och kommer genast att också börja kräva att föräldrarna kompromissar.

Att inte kompromissa är alltså fundamentalt för barnuppfostran. Det andra fundamentala är att förstå att vi bara har ett liv här på jorden, och att man ska nå alla sina mål under det livet. Man måste alltså samla alla sina krafter mot ETT mål i livet, som ligger i framtiden.Man kan inte sikta på två harar samtidigt.Den som inte klarar att samla sina krafter mot ETT mål, kommer att missa målet. ”Att missa målet” är det grekiska ordet för ”synd”. För att inte missa målet måste man konkret hushålla med krafterna, se till att man uppnår målet först, och sedan EFTERÅT unnar sig nöjen. Detta är en sanning som varje dag måste slås in. Man måste göra något för att få något. Likaså: man ska inte göra vad man känner är bäst för sig själv, utan göra vad som är NÖDVÄNDIGT. Varje människa måste ju producera överskott, vilket inte är samma som att göra vad som är bäst för sig själv, eftersom detta överskott(vinst) tillfaller någon annan vanligtvis. Den som medvetet raserar den principen förstör barnets liv. Barnet kommer förstås att vara tacksam över att den ena föräldern ger friheter, när den andra bara ställer krav. Barnet tror ju att han kan nå sina mål bara med att le vackert och ställa in sig, vilket fungerar hos den ena föräldern, så småningom lär sig ljuga och andra metoder med stark rekyl. Alla vet ju att den som ljuger förlorar fyra gånger mer när han avslöjas som lögnare, än om han lärde sig att säga obehagligheterna rakt i ansiktet på den som frågar.

Så här ser problemet ut när folk skiljer sig. Man skiljer sig därför att man varit olika från början, och äktenskapet har inte lyckats med uppgiften att få dessa skillnader att minska eller försvinna. Den ena kan ha en arbetarklassorienterad personlighet, där kultur, bildning, religion och moral kallas för ”andäktig skit”. Naturligtvis menar jag inte att alla av arbetarklass är sådana, men att detta problem främst har sitt ursprung i dessa förhållanden. Kollektivet är inte summan av individerna, jag beskriver nu en individ, inte ett kollektiv. Men om jag beskriver ett vanligt problem på det här sättet som bara ett kulturproblem, ( det kan vara värre) så kan det yttra sig i en frånskild familj så att den ena föräldern medvetet motsätter sig att barnet ska få en bra bildning och uppfostran av den andra föräldern, eftersom det motverkar den ena förälderns intressen, och gör den föräldern mer betydelselös enligt denna uppfattning. Därför kommer ett ständigt underminerande av mål i livet och moral och uppfostran att äga rum där barnet inympas med lathet, och livets mål och mening utsätts för starkt kritik av den ena föräldern, och att detta återuppbyggs av den andra föräldern.

Vad kan man göra åt detta ? Ingenting ! Enligt min mening. Det är barnets öde att bli lik den ena eller andra föräldern, få en bättre eller sämre moral, och inte bara den bästa. Barnet har också val i livet när man kommer till ett avgörande. Inte hjälper det heller då att man går till asociala och ber om hjälp.För om båda föräldrarna hade låg kultur, moral och låga mål i livet, skulle asociala se detta som ett större eller lika stort problem, än om bara den ena föräldern hade sådan kultur ?

För ”medmänniskorna” kommer att föreslå en kompromiss med sanningen, vilket ju redan är vad den ena föräldern gör när den föräldern motverkar att barnet ska få en god utbildning, framtid och moral !!

Det ständiga pendlandet mellan ytterligheter är i sig i en kompromiss, och någon mer kompromiss utöver den är inte önskvärd. I längden blir det så att den som väljer att underminera barnets framtid kommer att bli vinnare i ett kort perspektiv, om den personen medvetet tillstår att framtiden inte är nödvändig för barnet.

Därför behövs inte denna ”samhälls service”.Vad man behöver i den situationen är människor som ger moraliskt stöd till en förälder som vill ge barnet en framtid, som talar den andra föräldern tillrätta och hotar med repressalier.

Var träffar ni sådana människor som tar till sig era egna privata problem som om de vore deras egna ? Som kan ersätta den ena trilskande föräldern, dagligen om det behövs ? Vad man får av medmänniskorna är yttranden som är en blandning av ondska och dumhet. De enda som kan lösa konflikter i familjen är barnets föräldrar, kan inte de lösa konflikten så finns det inte en ”kompetens” att lösa konflikten som någon läst in på en skola.Därför bör asociala läggas ned och ersättas av lagliga rättigheter åt barn och föräldrar som är frånskilda
« Senast ändrad: 09 maj 2010, 17:53:19 PM av Avos »
Denna person har av myndigheterna berövats sina rättigheter, och skriver därför mot sin vilja anonymt.Att skriva anonymt skadar de mänskliga rättigheterna och skyddar de som angriper rättigheterna

Mats Larsson

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 56
  • Karma: 0
  • Lightworkers Calling http://www.youtube.com/watch
    • Visa profil
SV: Myndigheterna kan inte uppfostra barn
« Svar #1 skrivet: 13 maj 2010, 17:04:12 PM »
Myndigheternas behov av illutionen är av större värde för dom  än de konsekvenser det får för de som drabbas av mörkläggningen. Sverige har alltid präglats av en myndighetskultur som aggerar utefter förmodade kollektiva ambitioner att nå Utopia,, men resultatet blir raka motsatsen just för att insikten saknas att allt inte kan vara perfekt alltid. Men det som inte myndigheter förstår är att det som alltid består är det bandet som är ursprung.
Bra analys Avos.
« Senast ändrad: 15 maj 2010, 21:36:01 PM av Mats Larsson »

Alina

  • Gäst
SV: Myndigheterna kan inte uppfostra barn
« Svar #2 skrivet: 28 april 2012, 14:00:46 PM »
Jag förstår inte en sak-det är varför föräldar vars barn omhändertas och illa behandlas, inte kan filma upp misshandel på video kamera. Är det förbjudet, att film i sitt eget hem? Det är väl tillåtet och sen när de går besöka barn hos främlingar eller går till tjänbstemän, de måste ju gå dit med diktofon, videokamera,mobiltelefon eller likn. Märker inte ni att man måste ha bevis för alla påståenden? Och även med bevis tjästemannens ord tyngre. Utan bevis då? Så far barnen illa. Föräldrar ska slkaffa sig bevis och kontakta journalisterna i alla fall. Ingen lyssnar ju på barnens mening och önskemål heller. Ni måpste mobilisera er med journalisterna som intresserade för att jobba extra mot tvång mot barnen. Hur tvångsomhändertagande går till? Om barnen vill inte åka hemifrån, den blir ju hotat och misshandlat av tjänstemän. Och man måste filma upp allt det här.Eftersom barnmisshandlaren ska ju inte ha rätt att ta hand om barnen och ska polisanmälas. För det sista,  alla som riskerar sina barn omhändertagna, ALLA bör skriva om fallet till DN och till Janne Josefsson(Uppdrag Garnskning) och abrnkidnappningar ska polisanmälas. Jätteviktigt att göra polisanmälningar om förtal och våld mot barn(det kan man göra på+ internet,efterosm på telefon de tar inte emot det och då de vet inte hur det gick till de där s.k."tvångsomhändertaganden").Det är bara stora journaler och tv kan hjälpa, eftersom det offetliggörs. Annars, ingen kan hjälpa, eftersom ju alla fall är sekretessbelagda och inte ens Polisen vet varför de kidnappar barn och bryter sig hem till folk, det tänker väl att de räddar barnen ur gisslan kanske? De alla som misshandlar barnen och utövar tvång, våld och hot mot barnen och mot deras föräldrar i samband med "tvångsomhändertagande mot barnens viljan"borde skämmas och polisanmälas. Då kanske de ska börja tänka innan de förtalar och misshandalr barnen och deras föräldrar och handla med större ansvar samt försiktigare,dvs. hålla sig vid fakta och ha på sina bord Barnkonvet och Mänskliga rättigheter.