OAVSETT VILKEN LAG DET GÄLLER.
kOMMUNERNA BRYTER MOT DE FLESTA LAGAR
http://hd.se/landskrona/2010/03/22/landskronas-socialtjanst-far-pa/
Enskilda politiker Kommunen i fråga förefaller utav artikelns innehåll att döma försvara modellen . Rent juridiskt i förhållande till den övergripande definitionen av en rättstat följer att "Lika fall skall behandlas Lika och olika fall skall behandlas olika " DVS att kravet på likhet inför lagen i Domstol såväl som i Förvaltnings myndighet måste grunda sig på att följa den grundläggande principen om Likhet inför Lagen,, Det är i relation till denna princip som sådana här kollektiva mot prestationer känns absurda . som Länstyrelsen ger uttryck för "— Man kan inte förutsätta att alla som söker försörjnings stöd har behov av en kompetenshöjande åtgärd. Det finns de som är tillfälligt arbetslösa eller har slutfört sina studier och väntar på jobb och kanske inte då behöver en sådan insats. Vi förstår inte riktigt anledningen till att man gör en sådan här generell riktlinje, säger Gabriel Olsson, inspektör på Socialstyrelsen." Likhet inför lagen kräver primärt att man i utredningen av behovet eller lämpligheten i en insats skall bedöma lika fall lika såväl likheter som olikheter . och eftersom det knappast kan vara så att alla fall är lika i Landskrona men man trotts det använder en kollekriv obligatorisk insatts finner jag inte annat än att kravet på likhet inför lagen och följande lagtexter i socialtjänstlagen har åsidosatts
Kap3 3§
Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet.
Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Lag (2009:596).
4 kap §1 1 § /Träder i kraft I:2010-03-01/ Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt.
Vid prövningen av behovet av bistånd för livsföringen i övrigt får hänsyn inte tas till den enskildes ekonomiska förhållanden om rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap.
Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå.
Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Lag (2010:52).Vad gäller Socialtjänstlagens drag av Ramlag utan faktiskt tillämpbara specifika rätts regler som kan tillämpas av en domstol så vill jag framföra att en sådan lag är ett hot mot definitionen av en rättstat just för att den lämnar stort utrymme för godtycke. Jag ser därför att en framtida författnings domstol inte bara skall kunna lägga veto eller återremritera ärenden till riksdagen med krav på att de underställs avancerad majoritet ( minst 66% av rösterna ) mot Lagförslag som strider mot Grundlagens bokstav utan att den även bör kunna stoppa lagförslag som genom sin utformning ger utrymme för godtycke i en omfattning som är omotiverat stor i relation till det som lagen skall reglera enligt förarbetena och motivbeskrivningen till Lagen i fråga. Lagrådets funktion bör kvarstå som i dag med den enda förändringen att Lagrådet blir remissinstans till Författnings domstolen om Lagstiftaren ej själv begärt ut yttrande från Lagrådet. Jag vill påminna om namninsamlingen från Medborgarättsrörelsen MRR som ni kan medverka till att sprida via olika media (
http://www.forfattningsdomstol.se/ ) Jag vill påstå att en debatt om en författnings domstols mandat och sammansättning är minst lika viktig som debatten om Införandet av en Författnings domstol i sig. Uppenbarhets-rekvisitet i grundlagen är en konflikt med en rimlig omfattning av en författnings domstols mandat.
Jag föreslår att Länken till namninsamlingen om Författnings domstol läggs ut på NKMR,s huvudsida.
Själv har jag börjat sprida namninsamlingar åt MRR här på orten med bra resultat.
