OAVSETT VILKEN LAG DET GĂLLER.
kOMMUNERNA BRYTER MOT DE FLESTA LAGAR
http://hd.se/landskrona/2010/03/22/landskronas-socialtjanst-far-pa/
Enskilda politiker Kommunen i frĂ„ga förefaller utav artikelns innehĂ„ll att döma försvara modellen . Rent juridiskt i förhĂ„llande till den övergripande definitionen av en rĂ€ttstat följer att "Lika fall skall behandlas Lika och olika fall skall behandlas olika " DVS att kravet pĂ„ likhet inför lagen i Domstol sĂ„vĂ€l som i Förvaltnings myndighet mĂ„ste grunda sig pĂ„ att följa den grundlĂ€ggande principen om Likhet inför Lagen,, Det Ă€r i relation till denna princip som sĂ„dana hĂ€r kollektiva mot prestationer kĂ€nns absurda . som LĂ€nstyrelsen ger uttryck för "â Man kan inte förutsĂ€tta att alla som söker försörjnings stöd har behov av en kompetenshöjande Ă„tgĂ€rd. Det finns de som Ă€r tillfĂ€lligt arbetslösa eller har slutfört sina studier och vĂ€ntar pĂ„ jobb och kanske inte dĂ„ behöver en sĂ„dan insats. Vi förstĂ„r inte riktigt anledningen till att man gör en sĂ„dan hĂ€r generell riktlinje, sĂ€ger Gabriel Olsson, inspektör pĂ„ Socialstyrelsen." Likhet inför lagen krĂ€ver primĂ€rt att man i utredningen av behovet eller lĂ€mpligheten i en insats skall bedöma lika fall lika sĂ„vĂ€l likheter som olikheter . och eftersom det knappast kan vara sĂ„ att alla fall Ă€r lika i Landskrona men man trotts det anvĂ€nder en kollekriv obligatorisk insatts finner jag inte annat Ă€n att kravet pĂ„ likhet inför lagen och följande lagtexter i socialtjĂ€nstlagen har Ă„sidosatts
Kap3 3§
Insatser inom socialtjÀnsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjÀnsten ska det finnas personal med lÀmplig utbildning och erfarenhet.
Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och sÀkras. Lag (2009:596).
4 kap §1 1 § /TrÀder i kraft I:2010-03-01/ Den som inte sjÀlv kan tillgodose sina behov eller kan fÄ dem tillgodosedda pÄ annat sÀtt har rÀtt till bistÄnd av socialnÀmnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt.
Vid prövningen av behovet av bistÄnd för livsföringen i övrigt fÄr hÀnsyn inte tas till den enskildes ekonomiska förhÄllanden om rÀtten att ta ut avgifter för bistÄndet regleras i 8 kap.
Den enskilde ska genom bistÄndet tillförsÀkras en skÀlig levnadsnivÄ.
BistÄndet ska utformas sÄ att det stÀrker hans eller hennes möjligheter att leva ett sjÀlvstÀndigt liv. Lag (2010:52).Vad gÀller SocialtjÀnstlagens drag av Ramlag utan faktiskt tillÀmpbara specifika rÀtts regler som kan tillÀmpas av en domstol sÄ vill jag framföra att en sÄdan lag Àr ett hot mot definitionen av en rÀttstat just för att den lÀmnar stort utrymme för godtycke. Jag ser dÀrför att en framtida författnings domstol inte bara skall kunna lÀgga veto eller Äterremritera Àrenden till riksdagen med krav pÄ att de understÀlls avancerad majoritet ( minst 66% av rösterna ) mot Lagförslag som strider mot Grundlagens bokstav utan att den Àven bör kunna stoppa lagförslag som genom sin utformning ger utrymme för godtycke i en omfattning som Àr omotiverat stor i relation till det som lagen skall reglera enligt förarbetena och motivbeskrivningen till Lagen i frÄga. LagrÄdets funktion bör kvarstÄ som i dag med den enda förÀndringen att LagrÄdet blir remissinstans till Författnings domstolen om Lagstiftaren ej sjÀlv begÀrt ut yttrande frÄn LagrÄdet. Jag vill pÄminna om namninsamlingen frÄn MedborgarÀttsrörelsen MRR som ni kan medverka till att sprida via olika media (
http://www.forfattningsdomstol.se/ ) Jag vill pÄstÄ att en debatt om en författnings domstols mandat och sammansÀttning Àr minst lika viktig som debatten om Införandet av en Författnings domstol i sig. Uppenbarhets-rekvisitet i grundlagen Àr en konflikt med en rimlig omfattning av en författnings domstols mandat.
Jag föreslÄr att LÀnken till namninsamlingen om Författnings domstol lÀggs ut pÄ NKMR,s huvudsida.
SjÀlv har jag börjat sprida namninsamlingar Ät MRR hÀr pÄ orten med bra resultat.
