Författare Ämne: Tankar om narcissism och socialstaten  (läst 2483 gånger)

AS76

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 106
  • Karma: 0
    • Visa profil
Tankar om narcissism och socialstaten
« skrivet: 18 mars 2010, 07:35:34 AM »
Jag har under det senaste dygnet läst en del om narcissism och reflekterat över det. Detta karaktärsdrag kan visst ta sig många olika former och uppenbara sig i många olika miljöer. Det finns bland annat något som kallas kollektiv narcissism, där en grupp höjer sitt egenvärde genom att se de saker som gör den bättre än de människor som är utanför - nationalism är ett sådant fenomen, men detta brukar förstås ta sig sunda uttryck.

I Sverige har vi förstås inte mycket till nationalism - traditionell svensk kultur nedvärderas, politiker uttalar sig ofta nedsättande om vår historia osv. Men vi har däremot en kollektiv narcissism runt socialstaten, där man förväntas se den som källan till allt gott i vår värld.

Kännetecknande för narcissism är utöver den uppblåsta självbilden också oförmåga till empati med de som är utanför - de som man definierar sig i kontrast mot.

Till skillnad från nationalism så är den kollektiva narcissismen runt socialstaten mer flytande - även delar av det egna samhället ses ned på. Etablissemanget gör gärna en uppdelning i "vinnare" och "förlorare".

"Vinnare" - de som tänker rätt och har rätt åsikter. Människor lockas att gå med i denna grupp för att höja sin status. Detta kräver att de assimilerar socialstatens världssyn.
"Förlorare" - de som har fel åsikter och blir utfrysta pga det - dessa är de som gruppen identifierar sig mot och tillskriver alla dåliga egenskaper.

Socialstaten etablerar gärna stereotyper om sina fiender - "de som är emot LVU är de som sadistiskt vill misshandla sina barn" och dylikt. Likt narcissister så tar sig "vinnarna" inte på sig ansvaret för konsekvenserna av deras eget handlande, och tillåter inte kritik. Bloggar man om ett LVU-ärende så kan man lita på att socialfolket är där och trycker ned en.

Det slog mig också hur mycket Sverige och USA skiljer sig åt vad det gäller samhällskritik. I USA har man fulla universitet som mest ägnar all sin tid åt att predika om hur USA är världens värsta land; Massor av dokumentärer produceras på samma tema också. I internationell massmedia har man massor av kritik mot USA, men landet bryr sig inte speciellt mycket om denna kritik.

Med Sverige är det en helt annan sak. Se t.ex. när Der Spiegel publicerade artikeln om barngulagen - då var Palme själv framme och höll presskonferens för att dementera allt. Och när Fox news för 1-2 år sedan visade Rosengård för det amerikanska folket och slog i kras bilden av Sverige som ett välordnat samhälle så rasade de på SVT. I Sverige produceras det inga dokumentärer om profiterandet inom socialtjänsten, ingenting kritiskt om den bristande yttrandefriheten heller. Däremot visar man allt negativt om USA man kan få tag på - förmodligen är tanken att man ska älska socialstaten pga hur de beskriver USA, se den som räddningen för de påstådda förhållandena där. De är livrädda att människor ska lämna detta samhälle och flytta dit istället i en stor "brain drain". Faktiskt så har Sverige ett sådant problem, vi har en nettoförlust i migration till USA på runt 500/år, antagligen landets bäst utbildade människor.

Det känns som att amerikaner har en mycket mer sund verklighetsförankring, har inte alls samma arrogans eller samma behov att se ned på andra samhällen. Svenskar lider däremot så mycket i detta samhälle att de måste erbjudas något att se ned på, och lockas att identifiera sig med socialstatens "framgång".

Jag funderar lite på att göra en längre engelsk uppsats av detta, en komparativ studie av hur folken i de två länderna förhåller sig till sina stater och hur socialstaten manipulerar sig till allt mer makt.

XENIA

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 104
  • Karma: 0
    • Visa profil
    • Fattiglappen
SV: Tankar om narcissism och socialstaten
« Svar #1 skrivet: 18 mars 2010, 16:10:55 PM »
EXAKT på pricken. Fantastiskt bra skrivet "AS76"!
Får jag kopiera denna din text till min blogg?
Hälsningar XENIA

AS76

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 106
  • Karma: 0
    • Visa profil
SV: Tankar om narcissism och socialstaten
« Svar #2 skrivet: 18 mars 2010, 16:23:12 PM »
Visst, det går bra. Jag börjar fundera lite på att skriva en bok med egna reflektioner över Sverige för en engelskspråkig publik, har många tankar på lager.

XENIA

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 104
  • Karma: 0
    • Visa profil
    • Fattiglappen
SV: Tankar om narcissism och socialstaten
« Svar #3 skrivet: 20 mars 2010, 13:53:59 PM »
Har lagt in en litet reviderad version nu i bloggen.

Google översatte så här:
(men du är ju en fena på engelska!)

CULTURAL NARCISSISM

These include something called collective narcissism, in which a group raises its own right, by seeing things that make the group better than the people who are outside the group - such as nationalism is such a phenomenon.

In Sweden we have not much to nationalism - traditional Swedish cultural devaluation often, politicians speak out sometimes even derogatory remarks about our history.
But, however we have a collective narcissism around the welfare state, which is expected to see this as the source of everything good in our own little world.

A feature of narcissism is beyond the inflated self-image is also the inability to empathy with the groups that are outside - the groups defining themselves in contrast.


Unlike nationalism, it is the collective narcissism around the welfare state more liquid - even parts of their community be downloaded at. Establishment pleased to make a distinction between "winners" and "losers".


"Winner" - are those who think right and right views. People are enticed to join this group to raise their status. This requires them to assimilate such State social worldview.
"Loser" - are those who have wrong views, and they will be ostracized because of it - these are the group identifies itself against, and to write all the bad qualities.


State social setting like stereotypes about their "enemies". Narcissists like to take the "winners" does not assume responsibility for the consequences of their own actions, and do not allow criticism. Blogs you on any matter, you can rely on social people are there and press a.


Sweden and the United States, differing in the case of social criticism. In the U.S. there is such University dedicated their time to talk about how the U.S. is "the world's worst countries".

Many documentaries produced in the country on the same theme. The international media are critical of the United States, but U.S. does not care much about such criticism.


In Sweden, it is quite another matter. When Fox News, for 1-2 years ago, showed Rosengard of the American people, and thus broke the image of Sweden as an orderly society, so raging SVT.

In Sweden, produced the very few documentaries on such social services. Neither produced much criticism about the lack of freedom of expression.

On the other hand shows you everything negative about the U.S. - probably the thought that you will love the welfare state because how the U.S. is described, and ensuring the welfare state as salvation for the alleged conditions there. Sweden has a net loss in migration to the United States at around 500/år, perhaps Sweden's best-trained and competent people (not including Hollywood Wives).
Hälsningar XENIA

Ruby Harrold-Claesson

  • Global Moderator
  • Newbie
  • *****
  • Antal inlägg: 690
  • Karma: 1
    • Visa profil
SV: Tankar om narcissism och socialstaten
« Svar #4 skrivet: 20 mars 2010, 19:02:09 PM »
Lycka till med ditt uppsatsprojekt, AS76.

Du skriver att Fox News visade reportaget om Rosengård. Har du försökt få dem intresserade av ditt reportage "Socialist Utopia", som blev mycket uppskattat då det visades på NKMR:s symposium förra året.

Du skriver också:

I Sverige produceras det inga dokumentärer om profiterandet inom socialtjänsten.

Detta påstående är inte helt riktigt eftersom Janne Josefsson producerade reportaget om fosterbarnsförmedlingen som bedrevs av dåvarande chefen för familjehemsverksamheten i stadsdelen Biskopsgården på Hisingen, (Göteborg), Lars Lilled. Han hade egna ekonomiska intressen i ett företag som förmedlade fosterhem. Dokumentären visades i Striptease den 11 februari 1998.

Ytterligare en dokumentär som visade profitörerna inom socialtjänsten är Sven-Erik Erikssons "Hem ljuva fosterhem", som visades i SvT 1996.

Däremot skrivs det åtskilliga artiklar om profitörerna i systemet: senast om "Staffanstorpsfallet".

AS76

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 106
  • Karma: 0
    • Visa profil
SV: Tankar om narcissism och socialstaten
« Svar #5 skrivet: 21 mars 2010, 20:02:22 PM »
Lycka till med ditt uppsatsprojekt, AS76.

Du skriver att Fox News visade reportaget om Rosengård. Har du försökt få dem intresserade av ditt reportage "Socialist Utopia", som blev mycket uppskattat då det visades på NKMR:s symposium förra året.

Tack för uppskattningen. Jag funderade på att skriva till dem, men efter att jag egentligen inte fick något svar när jag skrev till wnd.com och några andra nyhetssajter så började jag tro att denna stora kanal inte skulle intressera sig för en hobbyproduktion. Det känns lite som att man måste ha ett etablerat namn om man ska kunna få något stort medieföretag att intressera sig för något man skapat, även om det är en bra produkt.

Citera
Du skriver också:

I Sverige produceras det inga dokumentärer om profiterandet inom socialtjänsten.

Detta påstående är inte helt riktigt eftersom Janne Josefsson producerade reportaget om fosterbarnsförmedlingen som bedrevs av dåvarande chefen för familjehemsverksamheten i stadsdelen Biskopsgården på Hisingen, (Göteborg), Lars Lilled. Han hade egna ekonomiska intressen i ett företag som förmedlade fosterhem. Dokumentären visades i Striptease den 11 februari 1998.

Ytterligare en dokumentär som visade profitörerna inom socialtjänsten är Sven-Erik Erikssons "Hem ljuva fosterhem", som visades i SvT 1996.

Ah, det var ett tag sedan. Det har åtminstone känts som att folk i allmänhet är rätt omedvetna om profitdriften i denna verksamhet, svenskar i gemen ser det som "public service".

Härligt att du har arkiverat alla de här sakerna, det är nog inte många som skulle komma ihåg så gamla dokumentärer i dag annars.