Författare Ämne: Hur socialens manipulativa utredningar kan bemötas.  (läst 1541 gånger)

Mats Larsson

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 56
  • Karma: 0
  • Lightworkers Calling http://www.youtube.com/watch
    • Visa profil
Hur socialens manipulativa utredningar kan bemötas.
« skrivet: 25 februari 2010, 12:20:49 PM »


Det mest effektiva sättet att gentemot Domstol  bemöta en social utredning inför omhändertagande så att Domstolen Måhända förstår graden av omfattningen på vilket de blir manipulerade av Sociala är att använda deras egen strategi vad gäller attribution och tolka deras text utifrån attributionsteorin,(källa http://www.nkmr.org/Ondf.pdf)
Inledningsvis skall domstolen påminnas om följande :"Utredningsarbete och utredningsmetodik ska ske med kritisk-saklig utredningsmetodik. Detta innebär att ett antal grundkriterier måste uppfyllas såsom angivande av syfte, frågeställningar, precisering, källredovisning, förankring i konkreta data, prövning för och emot i hypotesarbetet och öppen redovisning av tankeled fram till slutsatsen. Utredaren bör alltså eftersträva lika principer som för vetenskapligt arbete. Osakliga utredningar kan medföra att olämpliga åtgärder vidtas. 6.Många sociala utredningar som görs avviker från föreskrivna regler. Texten kan för läsaren vara svårförståelig och innehålla irrelevant information finns med. Klienternas perspektiv utelämnas helt eller delvis samtidigt som en selektiv argumentering sker utifrån utredarens egna syfte.7 ”Ett osakligt förfarande vid utredningar verkar för att förföljande strategier uppkommer.”8 Förföljande strategi kan definieras som ”Mot personer och grupper riktade upprepade tanke- och handlingsmönster, vilka utifrån grundvärderingar om demokrati, rättssäkerhet, saklighet, självbestämmande, humanitet och att inte tillfoga skador fysiskt/psykiskt, kan bedömas som inte acceptabla.”

Därefter bemöts utredningens stycken ,meningar ,text   under följande textanalytiska grupper och bemöts med anklagelsen att vara manipulerande med stöd av dem :

Kvantitativ strategi. Utredaren presenterar stora mängder uppgifter som ofta är irrelevanta för att ge läsaren intrycket av att utredningen är väl genomarbetad. Genom kvantitet försöker utredaren skapa en upplevelse av kvalitet.

Patologiseringsstrategi. I denna strategi framställer utredaren aktörerna i utredningen som psykiskt sjuka och vårdbehövande. Utredaren tar till exempel hjälp av hela eller delar av läkarutlåtanden. Resursförnekande. Utredaren tenderar att uteslutande utreda brister hos aktörerna och samtidigt undanhålla deras resurser för läsaren.

Anmälan utifrån triviala tecken. Myndigheter, utredare, lärare m.fl. samtliga påverkade av förföljandet söker efter fenomen som kan stärka utredarens hypoteser. Man anmäler saker som för utomstående skulle tyckas vara obetydliga.

Språklig tankestyrningsstrategi. Utredaren använder sig av språket för att påverka läsaren till negativa tolkningar, en tankestyrning skapas hos läsaren. Värdeladdade ord och språkliga förstärkningar används för att ytterligare styra läsaren till negativa tolkningar i enlighet med utredarens uppfattning.

Övertro på egna experter. Utredaren litar blint på sina sakkunniga som läkare, psykologer m.fl. Deras utlåtande ifrågasätts sällan eller aldrig och det anses ej heller nödvändigt med en andra åsikt.

 Underförstådd personargument strategi mot modern/fadern. Utifrån textformuleringen skapar utredaren underförstådda antydningar om tidigare händelser/beteenden vilket medför att läsaren gör negativa tolkningar om nutiden.

 Omvänd successiv stegring. Genom inledande positiv information och efterföljande negativ information om samma händelse sker en omvänd successiv stegring. som förekomsten mellan positivt och negativt minskar sannolikheten att läsaren ska göra positiva tolkningar om utredningens aktörer.

 Förföljelse genom det fundamentala attributionsfelet. För att förklara olika beteenden och händelser riktar utredaren sin uppmärksamhet på aktörernas personliga egenskaper. Den omgivande miljöns inverkan på beteenden och händelser negligeras.15

 Negativ sammanhangsbetingad strategi. Diffus och till synes obetydlig information kan få en negativ tolkning beroende på i vilket sammanhang och hur den presenteras. Vag information medför olika tolkningsmöjligheter och sannolikheten att den ska tolkas negativt är stor efter-som läsaren i regel är inställd på negativa uppgifter om aktörerna.

Förutsättande strategi. Ut-redaren inleder undersökningen med att utgå ifrån att aktören har onda avsikter. Därmed kommer utredaren att tolka aktörernas agerande utifrån sina egna förutfattade meningar. Att utnyttja och förstora upp händelser. En till synes obetydlig händelse beskrivs, regisseras om och genererar till ytterligare förföljande av aktören

Maktens definition av verkligheten. Aktörer tenderar att tolkas som omedgörliga genom att de inte fogar sig efter de åtgärder socialtjänsten föreslår. Genom socialtjänstens definition av hur det egentligen skall vara diskrediteras aktörerna.

 Självgynnade attribution. Eventuella framgångar i utredningen och positiv information attribuerar utredaren till sig själv. Vid negativ information attribueras vanligtvis den som utreds.

Fabulering. Utredaren stegrar information så att den övergår från att vara osäker till att vara fastställd. Uppgifterna är vanligen inte preciserade och saknar sub-stans.

 Kompetensöverskridning. Uttalanden om aktörer där utredaren överskrider sitt eget kompetensområde och gör bedömningar inom andra yrkesområden.

Kränkande värde-ringar. Genom subjektiva uttalanden förs kränkande information fram om aktörerna. Informationen är ofta värderingar från utomstående vars relevans kan diskuteras.

Leta efter tendenser till beskrivningar att personliga drag hos Vårdnadshavaren utan relevans tillskrivs deras Föräldraförmåga på ett negativt sätt utan att det specificeras hur det påverkar Föräldraförmågan  :ex genom att framföra att föräldern är Isolerad från omgivningen och  delar av sitt nätverk så har de insinuerat att barnet per automatik även det blir isolerat ,vilket självfallet är en förhastad slutsats.

Med ovanstående har man uteslutit och ganska effektivt bemött den delen av utredningen som handlar om  subjektivt manipulerande av Domstolen. Därvid bör  man avslutningsvis påminna Domstolen att subjektiva tyckande ej skall tillmätas betydelse.
Då återstår att bemöta fakta  och återknyta till Bevis och indicier i fallet om det finns något så konkret återgett i socialens utredning.
söka tendenser till att  Utredaren utnyttjar tidigare åtgärder och ingrepp i familjen för att rättfärdiga nya.
Peka på tendenser till att utredaren använder externa irrelevanta omständigheter utanför  föräldrarnas möjlighet att påverka  till att "bevisa" personliga drag och koppla det på ett ospecifikt sätt till hur det påverkar föräldraförmågan.
« Senast ändrad: 10 april 2010, 13:53:49 PM av Mats Larsson »