Författare Ämne: Dramatiskt norskt fritagningsfall  (läst 3037 gånger)

Ruby Harrold-Claesson

  • Global Moderator
  • Newbie
  • *****
  • Antal inlägg: 690
  • Karma: 1
    • Visa profil
Dramatiskt norskt fritagningsfall
« skrivet: 20 februari 2010, 13:06:46 PM »
Dramatiskt fritagningsfall i Norge

Förra lördag, den 13 februari 2010, utspelade sig ett dramatiskt fritagningsfall i Norge.

Av nyhetsrapporteringen framgår att två socialarbetare (barnevernsansatte), i samband med ett övervakat umgänge i barnens föräldrahem, blev misshandlade och fastbundna, och lämnade i flera timmar i "hjelpeløs tilstand" medan föräldrarna, barnen och "overfallsmennene" försvann från platsen.

För socialchefen "barnevernslederen" var den viktigaste uppgiften att ge hjälp och stöd åt socialarbetarna och deras familjer.

En fråga som jag vill ställa är: På vilket sätt hjälpte barnevernet barnens familj innan och efter tvångsomhändertagandet och fosterhemsplaceringen?

Hittills har jag inte sett ett enda fall där socialen har hjälpt föräldrarna som är utsatt för deras "vårdåtgärder".

Läs gärna artiklarna i NKMR:s samlingsmapp "Barnevernsansatte mishandlet og tapet fast - Tre barn og foreldrene forsvant med maskerte menn"

Jag finner det synnerligen anmärkningsvärt att svenska media inte har yppat ett ord om denna händelse. Kan det vara så att man är rädd att den kan mana till efterföljd?



Avos

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 1242
  • Karma: 0
    • Visa profil
    • Ett Annat Sverige
SV: Dramatiskt norskt fritagningsfall
« Svar #1 skrivet: 23 februari 2010, 09:05:59 AM »
Dramatiskt fritagningsfall i Norge

Förra lördag, den 13 februari 2010, utspelade sig ett dramatiskt fritagningsfall i Norge.

 Kan det vara så att man är rädd att den kan mana till efterföljd?

I så fall är det redan för sent. Jag har länge funderat på hur man ska kunna organisera ett nätverk för att frita kidnappade barn. Eftersom jag själv hade tänkt ta del i detta, så har jag legat lågt. När man funderar vidare på denna fråga så måste man förstås först bygga upp ett nätverk som ordnar fram bostäder åt föräldrar och barn. Här i Norrbotten finns massor av ödegårdar, bagarstugor och lämpliga platser. Jag har tidigare ägnat mig åt att gömma flyktingar, så jag har en del erfarenheter om hur detta ska göras

Dels behövs ett öppet nätverk som öppet kan ta kontakt med folk som är villiga att upplåta rum eller sommarstugor åt behövande. Dels behövs det folk som kan köra ut mat åt dem, och hjälpa dem att ordna sina ärenden. Det finns redan sådana strukturer, men de som idag gömmer flyktingar kan inte bara helt enkelt ta sig an en flykting-grupp till,  på samma bestånd av säkra bostäder, och frivilliga som hjälper de som gömmer sig.

Jag anser att det är rätta stunden nu att börja bygga upp ett sådant nätverk, eftersom svenska regeringen väntar på fosterbarnsutredningen samt eventuellt att socialnämnderna kommer att kallas till förhör i Haagkommissionen.

Om det blir medial uppmärksamhet just nu kan en dominoeffekt ge fart åt fortsatt upplösning i den brottsliga organisation vi bekämpar. Exempelvis tror jag att det finns många hederliga poliser som gärna skulle vägra utföra dessa vidriga uppgifter, om de bara visste att det fanns något stöd. Detta märkte jag under flyktingjakterna, att polisen ibland uppträdde som allierade, och gav oss medvetet försprång att flytta flyktingen. Men ingen rörelse inom myndigheternas organisation kommer att starta om det inte startar någon rörelse HÄR. Det finns allierade, det finns erfarenheter och hjälp inom rörelsen som gömmer flyktingar, men vi måste själva börja.

Det finns ett problem som inte flykting-gömmarna har:det är helt lagligt att gömma flyktingar eftersom flyktingar inte är efterlysta för brott.  Men börjar vi  organiserat att gömma barn för barnslavhandlarna kommer de att bli ganska förlägna när de inför media ska anklaga oss för våra "brott": Sådana brott kan man ju bara gapskratta åt.

Ett annat problem är den bestaliska socialförvaltningen. Många som engagerar sig i dessa frågor gör det därför att de själva har barn, ofta därför att myndigheterrna tidigare begått brott mot dem. Säkerheten kan lösas så att:

föräldrar till  kidnappade barn ska inte öppet delta i fritagningar,de kan vänta i bilen etc.
( Om barnen fritas och föräldrarna tänker gå till domstol blir det problem)

De som har egna barn och vill hjälpa de som ska fritas, kan bidra med lån av sommarstuga exempelvis, de kan skaffa fram information om var fler bostäder finns, de kan köra ut mat, gå ärenden, ställa upp med bil för förflyttningar.

Om någon blir dömd för att ha fritagit kidnappade barn bör man se till att rättegångssalen blir fullsatt med besökare och maximal mediavakning.

 Etc kan man fortsätta fundera kring ämnet.

Det är klart att eftersom handlingen formellt sett är kriminaliserad, så kan åklagaren direkt gå in med telefonavlyssning, konfiskation av insamlade pengar etc. Men av detta kommer ingenting att bli av, det skulle bli alltför stor skandal. Så fort någon visar mod att börja röra om i den här skiten kommer den att börja lukta ! Det kan tyckas skrämmande att hela den arsenal för att bekämpa brottslighet formellt står polisen till handa, i den här saken. Men så fort det börjar röra på sig kommer det inte att bli något av. De inblandade har större orsak att fly och få saken nedtystad, när de inte längre har modet att försöka skrämma brottsoffren till tystnad.

Exempelvis polisen i Luleå har för en tid sedan haft ett offentligt gräl med sociala på debattsidorna. Orsaken är att sociala inte gör något när polisen tillkallar dem. Det handlar då om missbrukarhem, som sociala ju som bekant inte är intresserad av. Därför har polisen slutat att tillkalla sociala när det är bråk i hemmen, eftersom sociala ändå bara är intresserad av att ingripa där de verkligen inte behövs. Dvs de trotsar redan reglementet. Det behövs alltså bara stöd för att många poliser öppet ska vägra delta i barnaroven. Det är alltså tid god tid att ta tag i den situation som sedan länge funnits.

 Redan på på 90 talet använde vi datanäten för kommunikation  med de gömda flyktingarna, och idag finns det ännu bättre och säkrare metoder man kan använda vad gäller kryptering.Vad gäller folk som kan utföra själva fritagningarna tror jag att det är det minsta problemet. Ungdomar kommer säkert att ansluta sig, de kan heller inte socialförvaltningen attackera eftersom de inte har egna barn. Men först måste en organisation skapas och en medveten strävan komma tillstånd om att nå en insikt om  att DET ÄR OMORALISKT ATT HYSA RESPEKT FÖR LAGEN I DETTA FALL!
« Senast ändrad: 23 februari 2010, 10:40:20 AM av Avos »
Denna person har av myndigheterna berövats sina rättigheter, och skriver därför mot sin vilja anonymt.Att skriva anonymt skadar de mänskliga rättigheterna och skyddar de som angriper rättigheterna

Ruby Harrold-Claesson

  • Global Moderator
  • Newbie
  • *****
  • Antal inlägg: 690
  • Karma: 1
    • Visa profil
SV: Dramatiskt norskt fritagningsfall
« Svar #2 skrivet: 27 februari 2010, 15:24:16 PM »
Inledningsvis vill jag framhålla att jag beklagar innerligen att den irakiska familjen som flydde från Norge har gripits i Grekland och att föräldrarna och deras barn kan komma att sändas tillbaka till Norge.

År 2004 togs den fd norska parlementarikern som hade flytt till Spanien med sina barn undan norska barnevernet på Mallorca där de hade bott i minst två år, hon hade arbete och barnen gick i skolan.  Se "Norsk mor flydde til Spania - Bortførte egne barn".
 
Under 1970 och 1980-talen före murens fall var våra nordiska länder mycket kritiska mot Polen, DDR och andra kommunistländer som hindrade folk från att emigrera, eller tvingade tillbaka de som hade lämnat dessa länder.

Att hindra någon, vare sig landets medborgare eller utländsk medborgare från att lämna landet eller tvinga dem tillbaka utgör ett brott mot Europakonventionens Tilläggsprotokoll Nr 4, Artikel 2:2 som lyder: "Var och en är fri att lämna varje land, inbegripet sitt eget."

********

Hittills har jag lyckats rädda 47 barn undan socialen. Av det handfull fall där jag har varit föräldraombud där LVU har upphävts har inte ett enda fall upphävts av någon förvaltningsdomstol. Däremot har socialtjänstens personal själva släppt barnen. Annars har huvudparten flytt från Sverige. Ja, det finns åtskilliga flyktingar från socialstaten Sverige. Dessa barn lever idag långt utom räckhåll för de svenska familjemarodörerna och de är lyckliga med sina föräldrar. Och, de sociala myndigheterna i länderna dit de har tagit sin tillflykt har inte funnit någon anledning att ingripa i deras liv.

Vad är det då som de svenska - och i det här specifika fallet de norska - socialarbetarna vet och kan bättre än andra europeiska länders motsvarande myndigheter?
Svaret för min del är att dessa socialarbetare vet och kan bättre hur man under lagens täckmantel förvandlar barn till handelsvaror. Dessa socialarbetare vet och kan bättre hur man  inte följer lagar och förordningar och hur man inte respekterar Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna (EKMR) och FN:s Barnkonvention.

Detta är inte alls smickrande och inte vad man förväntar sig av länder som har signerat och ratificerat EKMR.

Att föräldrar får sina barn tvångsomhändertagna och placerade bland främlingar som livnär sig på de högt tilltagna fosterhemsarvodena, att mänskliga rättigheter i våra nordiska länder kränks på löpande band medan man kritiserar brott mot mänskliga rättigheter i andra länder, är inte särskilt förtroende ingivande för ett system som manar andra länder i världen till efterföljd.

Regeringarna i de nordiska länderna måste lära sig att föregå med gott exempel dvs de ska städa framför egen dörr innan man talar om för andra länder hur de ska göra.