Författare Ämne: Semester i Frankrike  (läst 39317 gćnger)

Natalia

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 60
  • Karma: 0
    • Visa profil
GÄST & GÄST FÖRVÄXLA INTE ORSAK OCH VERKAN
« Svar #30 skrivet: 20 mars 2004, 14:00:56 PM »
AlltsĂ„ kommer till utgĂ„ngspunkten i alla samhĂ€llsdebatter.  Du ska icke tycka, tro eller dra slutsatser av situationer som Ă€r inte sanktionerade av den officiella doktrinen! Gör du det sĂ„ angriper vi dig. Svarar du med samma mynt, kommer vi att anvĂ€nda det mot dig!

GÄSTEN  frĂ„n  Lördagen den 20 Mar 2004 Kl. 10:54  tycker att jag hoppar pĂ„ Helene.

PÄhopp pÄ Helene?
Jag trodde att jag svarade pÄ hennes eget sÀtt.

” Natalia som inte kan lĂ€sa innebörden i ett inlĂ€gg. Du ger ett ointelligent intryck”.
 Kunde Helene vara tydligare Ă€n sĂ„? Skriver man sĂ„ om nĂ„gon, fĂ„r man vĂ€l tĂ„la det direkta och adekvata svaret:

”Om min intelligens kan du tycka vad du vill. Men behĂ„ll det för dig sjĂ€lv. Annars kan du betraktas som okultiverad, ohyfsat och oförskĂ€md”

DU KOM INTE FRAM OCH TILLRÄTTAVISADE HELENE. Jag antar dĂ€rför att du tyckte att det var OK. Varför i sĂ„ fall Ă€r du sĂ„ upprört  NÄR JAG ANVÄNDER MIG AV SAMMA  SÄTT?

AngÄende din idyllistiska bild av dagis.

Kanske dĂ€r du jobbar Ă€r det sĂ„. Vad vet jag.  Mina egna barn blev jag tvungen ta hand sjĂ€lv om. Under det korta perioden som jag gjorde ett försök med dagis sĂ„g jag följande:
1. Barn var och lekte ofta ensamma utan vuxen tillsyn
2. Det förekom mobbning bland personal  och barn
3. Barn kunde ta sig osedda ut utan att personalen mÀrkte ens det.

Det sista mÄste jag beskriva eftersom det var sÄ fasansfullt. Min dotter var inte ens fem Är fyllda. En andra flickans mamma ringde mig till jobbet halv fyra och berÀttade att min dotter var hos henne. VÄra bÄda barn gick till den andra flickans hem, korsade starkt trafikerade, centralt belÀgna gato, eftersom de hade trÄkigt dÄ personalen satt, drack kaffe och hade roligt med varandra.
Jag var riktigt arg men lugn dĂ„ jag visste att min dotter befann sig i trygghet. PĂ„ platsen visade sig att personalen INTE VISSTE ENS OM ATT TVÅ BARN SAKNADES!!!  Visst, vi fick senare en ursĂ€kt. Men om barnen hade rĂ„kat för en olycka?


AngÄende Lisbeth Pipping.

Hon blev offentlig person, genom att publicera och upptrÀda inför allmÀnheten. I och med det gav hon mÀnniskor rÀtten till egna tolkningar av situation. Varken du eller nÄgon annan kan hÀvda motsatsen. Du anser att jag
”far med osanningar om Lisbet och att hennes barndom var vĂ€lgörande för henne”.
Är inte det att blanda ihop begrepp?  Det jag gör Ă€r just en tolkning och ingenting annat!  En tolkning Ă€r en tolkning och kan vara  varken falskt eller sant!

Mina slutsatser har ingenting med beteende vetenskap att göra. Jag har mött i mitt liv mĂ€ngder med folk som upplevde riktigt fasansfulla övergrepp. Jag kan tala om barn som pĂ„ mirakulöst sĂ€tt klarat sig genom koncentrationslĂ€ger.  Jag kan tala om folk som föddes i kommunistiska fĂ€ngelser.
Jag kan tala om barn som vÀxte upp pÄ stora barnhem. Jag kan tala om vÀldigt mÄnga situationer. Skulle ni lyssna?

Vissa fick svÄra problem. Men de flesta talade i vuxen Älder om att det tragiska som blev deras öde GAV DE STYRKA, att de lÀrde sig vad som Àr viktigt och hur man tar sig igenom svÄrigheter.
Jag tror att det Àr först dÄ nÀr man lÀr sig att vara offer för omstÀndigheter som man gÄr under.
Jag tror att alla som förnekar det hĂ„nar de som faller inte för ”OFFERMENTALITETEN”, bland andra de som överlevde  krigets fasor, koncentrationslĂ€ger eller kommunistiska fĂ€ngelser.
Det Ă€r den bakgrunden som utgjorde basen av min egen tolkning av Lisbeth Pipping som exempel. Barnuppfostran i Sverige Ă€r obefintlig. Barn möter inga svĂ„righeter pĂ„ sin vĂ€g och blir vĂ€ldigt förvĂ„nade, chockade dĂ„ de upptĂ€cker senare att livet ser annorlunda ut. Man bestraffar de inte, man soppar banan framför de.  Resultat? Mobbning, depressioner, Ă€tstörningar
  
Min dotter har utryckt det ungefĂ€r sĂ„ hĂ€r: NĂ€r man stĂ€ndigt och överallt hör att svĂ„righeter leder till personliga problem, börjar man till slut tro pĂ„ det och leta efter problem hos sig sjĂ€lv. Om de inte finns sĂ„ skapar man dem.  Det gĂ€ller att inse i tid att livet Ă€r ingen idyll.

NÀr det gÀller aga.

Jag Àr varken föresprÄkare eller motstÄndare.
Jag tycker att det finns olika situationer, dĂ„ förĂ€lder mĂ„ste tillgripa olika medel.  Ă„ven om det, mot förmodan, skulle finnas nĂ„got bĂ€ttre Ă€n dask i stjĂ€rten, sĂ„ lösningen pĂ„ det Ă€r ingalunda straff av förĂ€ldrar dĂ„ det i slutĂ€ndan drabbar bara barn som man skulle ju skydda.


EN ANNAN GÄST ( eller samma,  JAG VET INTE, dĂ€rför tar det en gĂ„ng tilll) frĂ„n  Lördagen den 20 Mar 2004 Kl. 12:20,  skriver sĂ„ hĂ€r:
”Svaret Ă€r enkelt, utsĂ€tt inte barnen för faror, hĂ„ll koll pĂ„ era barn, lĂ€mna aldrig era barn utan uppsikt inte ens för en sekund”

Jag fÄr vÀl upprepa en gÄng till det jag redan skrivit angÄende dagis:

1.  Barn var och lekte ofta ensamma utan vuxen tillsyn
2.  Det förekom mobbning bland personal  och barn
3.  Barn kunde ta sig osedda ut utan att personalen mĂ€rkte ens det.


Min dotter var inte ens fem Är fyllda. En andra flickans mamma ringde mig till jobbet halv fyra och berÀttade att min dotter var hos henne. VÄra bÄda barn gick till den andra flickans hem, korsade starkt trafikerade, centralt belÀgna gator eftersom de hade trÄkigt dÄ personalen satt, drack kaffe och hade roligt med varandra.
Jag var riktigt arg men lugn dĂ„ jag visste att min dotter befann sig i trygghet. PĂ„ platsen visade sig att personalen INTE VISSTE ENS OM ATT TVÅ BARN SAKNADES!!!  Visst, vi fick senare en ursĂ€kt. Men om barnen hade rĂ„kat för en olycka?

NĂ€r GÄSTEN sĂ€ger:
 â€utsĂ€tt inte barnen för faror, hĂ„ll koll pĂ„ era barn, lĂ€mna aldrig era barn utan uppsikt inte ens för en sekund”  SÅ MÅSTE DET VÄL GÄLLA ÄVEN DAGIS.

Eller kanske skulle jag kunna tolka det som att mina motstĂ„ndare ger mig rĂ€tt i att förĂ€ldrarna  Ă„R BÄTTRE OCH MER KAPABLA ATT HÅLLA BRA UPPSYN ÖVER BARN  Ă„N DAGISPERSONAL???

Helene

  • Gäst
Semester i Frankrike
« Svar #31 skrivet: 20 mars 2004, 15:33:38 PM »
Natalia, vi har diskuterat pĂ„ en annan trĂ„d dĂ€r det var du som stod för pĂ„hoppen. Även dĂ€r visade du att du inte förstod texten jag skrev och det Ă€r dĂ€rav jag inte vill föra nĂ„gon lĂ€ngre diskussion med dig. Du vet mycket vĂ€l vad jag menar med att barn gör som vuxna gör och inte som de sĂ€ger. Du kan inte föra över det pĂ„ den hĂ€ndelsen med majsen etc. För hade flickan inte Ă€tit upp dĂ„ hade hon ju fĂ„tt stryk. Barn lĂ€r sig ganom att hĂ€rma men har inte en förmĂ„ga att förstĂ„ nĂ€r vuxna anvĂ€nder sig av dubbla budskap.
Natalia, nÀr man lÀser en text ska man inte tolka allt ordagrant. Du Àr vuxen, antar jag sÄ du borde förstÄ vad jag menar utan att jag ska förtydliga det. Jag ber om ursÀkt för mitt tidgare pÄhopp, det var dumt och det hör inte hemma i en diskussion pÄ den hÀr nivÄn. men det Àr vÀldigt frustrerande nÀr en person inte VILL se det man skriver utan tolkar det pÄ ett sÄdant sÀtt som passar lÀsaren sjÀlv!

susanna glömde logga in

  • Gäst
svart till helen
« Svar #32 skrivet: 20 mars 2004, 17:04:52 PM »
Jag kan till viss del förstÄ din reaktion nÀr du blir sur pÄ Natalia. Vissa saker har lÀnge tagits förgivna exempelvis barn gör som man gör. Att dÄ nÄgon ifrÄgasÀtter det som för mÄnga anses sjÀlvklart kan mycket vÀl uppfattas som krÀnkande. Det tog flera hundra Är för mÀnskligheten att acceptera att jorden var rund och inte platt.

Det som Àr förhÀrskande nu Àr att barn prÀglas helt av sin uppvÀxtmiljö och om de bara fÄr kÀrlek och stimulans och inte blir agade eller behandlade illa pÄ annat sÀtt sÄ gÄr det bra för dem i livet.

Om nÄgon sedan fÄr problem sÄ skylls detta pÄ förÀldrarnas fostran.
Hur kommer det sig dÄ att en del i en syskonskara klarar sig bra, medan en del kanse blir kriminella eller missbrukare? De harblivit fostrade enligt samma principer men ÀndÄ utvecklas possitivt repektive negativt.

Ett tydligt exempel Àr Tomas Qwick som sjÀlv anser sig vara sveriges vÀrsta seriemördare och hands bror som det gÄtt bra för och som jobbar pÄ ett universitet. Brodern anser sina förÀldrars uppfostran som normal, medan thomas vittnar om att det Àr förÀldrarnas övergrepp mot honom som orsakat hans abnormitet.

Ett annat exempel Àr den forskning som visar att enÀggstvillingar som vuxit upp i olika adoptivfamiljer ÀndÄ har en personlighet som Àr mer gemensan Àn vanliga syskon som vuxit upp i samma familj.

Även om det inte anses politiskt korrekt sĂ„ anser jag att gener spelar en betydligt större roll för hur man blir som mĂ€nniska Ă€n vad som i dag erkĂ€nns. Jag lyssnade för nĂ„gra mĂ„nader sen pĂ„ en flicka frĂ„n sri lanka som vuxit upp i en svensk adoptivfamilj. Hon trivdes hos sina adoptivförĂ€ldrar och hade inte trĂ€ffat sina biologiska förĂ€ldrra sedan hon var spĂ€dbarn. NĂ€r hon som vuxen trĂ€ffade sin biologiska pappa upptĂ€ckte hon att de hade samma gester och att bĂ„da pratade vĂ€ldigt tyst. NĂ€r programmet var slut berĂ€ttade reportern att flickan Ă€ndrat efternamn till sin biologiska fars och att hon hade planer pĂ„ att flytta tillbaka till sri lanka. Blod Ă€r tjockare Ă€n vatten...

Det Àr svÄrt att uppfostra barn eftersom de inte alltid gör som man gör eller som man sÀger Ät dem att göra. Om man nu inte heller som en del sÄkallade uppfostringsexperter menar inte ens ska ha rÀtt att skÀlla pÄ sina barn om de har gjort nÄgot olÀmpligt dÄ tror jag verkligen dagens barn kommer att hamna i ett chocktillstÄnd den dag de blir vuxna och upptÀcker att man kan inte komma till ett jobb bara de dagar man har lust, man kan inte krÀnka andra med ord och slag för dÄ riskerar man ju att bli Ätalad och fÄ betala skadestÄnd.

Jag tror nog att det finns barn som gÄr att uppfostra utan aga, kanske de flesta, men en del barn nÀstan tigger om en hurring och ibland tror jag nÀstan de sjÀlva innerst inne vill att nÄn ska klippa till dem. Jag har aldrig slagit mina barn, men framför allt min yngsta son hör nog till dem som skulle mÄ bra av en smÀll i baken nÀr han Àr som mest provoserande.

Anonymous

  • Gäst
Semester i Frankrike
« Svar #33 skrivet: 20 mars 2004, 17:06:55 PM »
Jag arbetar pÄ dagis, jag vet exakt hur 3-4-5 Äringar Àr utvecklade, en del Àr lite före sin Älder och en del Àr lite efter sin Älder.
Men gemensamt Àr, att de inte skall vara ensamma ute bland trafik, jag vet hur impulsiva de Àr och Àr inte mogna att vara ute bland trafik. Ej heller leka ensamma ute utan uppsikt. BegÀr inte att barn skall ha samma omdöme som vuxna. BegÀr inte att barn skall komma ihÄg saker som man sagt. BegÀr inte att ett barn ska ta ansvar för nÄgot de inte klarar av pga sin Älder.
Detta Àr inte barnens fel, att de inte Àr fÀrdigutvecklade tex har de tunnelseende och uppfattar inte bilar i ögonvrÄn, deras synsÀtt Àr fÀrdigutvecklade vid 12 Ärs Älder.
StÀll inte krav pÄ att en 4,5,6-Äring skall klara sig sjÀlv ute och att den skall veta alla faror. Det Àr förÀldrars uppgift att se efter sitt barn sÄ de inte rÄkar illa ut.
Vi som jobbar pĂ„ ”mitt” dagis lĂ€mnar aldrig för en sekund barnen ensamma, dĂ€remot vet jag att det hĂ€nt saker pĂ„ andra dagis genom tidningsartiklar, bla var det en 3 Ă„ring som blev biten under vilan, alltid Ă€r det nĂ„gon personal hĂ€r i vilorummet under vilan. Min teori att en del dagis brister Ă€r förmodligen att det inte finns utbildad personal, vi har stĂ€llt krav pĂ„ vĂ„r arbetsplats om vi skulle bli frĂ„nvarande pga sjukdom eller dyl minst 3st utbildade personal  av5 st om nĂ„gon skulle vara sjuk .
StÀll krav pÄ dagis, ring omrÄdeschefen, det skall finnas utbildad personal det skall finnas stÀngsel runt dagis, det finns grindar med lÄsanordning som gör det omöjligt att öppna för smÄ barnhÀnder.

Hur kan du Ruby Harrold-Claesson som Àr ordförande i NKMR= För skydd av Familjers rÀttigheter i de nordiska lÀnderna, Àr en partipolitiskt och religiöst obunden ideell internationell sammanslutning. Den skall verka för att:
* vidga enskilda mÀnniskors och deras familjers frihet och rÀttssÀkerhet,
* stÀrka respekten för de medborgerliga fri- och rÀttigheterna i de Nordiska lÀnderna, med utgÄngspunkt i: - FN:s Deklaration om de mÀnskliga rÀttigheterna, - Europakonventionen angÄende skydd för de mÀnskliga rÀttigheterna och grundlÀggande friheterna, - FN:s Barnkonvention
Hur kan du stÀlla dig bakom att aga kan behövas vid vissa tillfÀllen?Ett barn Àr en mÀnniska.
Hur tror ni de mÀnniskor kÀnner sig, som inte har sina barn hemma hos sig? NÀr ni föresprÄkar för att man kan tillÀmpa aga nÀr inget annat biter. Dvs att deras barn kan fÄ smisk pÄ dagis, fosterhem m.m.
För vad jag förstÄr sÄ enligt er Àr det bra i uppfostrings-sÀtt. Jag sjÀlv skulle bli helt förstörd om jag visste att mitt barn kunde bli daskad i baken.
aga skall inte förekomma, varken pÄ dagis, fosterhem, biologiska hem eller nÄn annanstans.

susanna glömde logga in

  • Gäst
Semester i Frankrike
« Svar #34 skrivet: 20 mars 2004, 18:04:41 PM »
problemet Àr att bestraffningsmetoder som Àr förbjudna för biologiska förÀldrar anses som nödvÀndiga för institutionspersonal. PÄ paragraf 12 hemmen tillÄts personalen sÀtta barenen i ett slags isolerings celler. Vad tror du skulle stÄ i en socialtjÀnstutredning dÀr en biologisk förÀlder lÄst in sitt barn i en garderob som straff för nÄgot ofog. NÀr jag anmÀlde till lÀnstyrelsen att en tvÄÄrig flicka förbjöds att dricka sig otörstig pÄ ett utredninghem som straff för att hon inte Àtit upp maten sÄ ansÄg de att det var en acceptabel uppfostringmetod.
Dessutom Àr det vÀrt att notera att barnkonvetionen inte förbjuder aga, mÄnga svenskar tror det, men skulle sÄ vara fallet sÄ skulle det med största sannolikhet bara vara sverige och möjligtvis norge som hade skrivit pÄ den, som det Àr nu sÄ Àr det bara usa och somalia. USA:s frÀmsta skÀl Àr att de intre kan acceptera att den förbjuder dödsstraff för personer under 18 Är och somalias att detta land inte har haft nÄgon fungerande regering under mycket lÄng tid.

Natalia

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 60
  • Karma: 0
    • Visa profil
HELENE - DET ÄR BÄST ATT DEFINIERA VAD MAN MENAR
« Svar #35 skrivet: 20 mars 2004, 18:37:56 PM »
Jag Ă€r beredd att be om ursĂ€kt för varje orĂ€ttfĂ€rdigt fĂ€lld kommentar. Jag satte mig med mina tvĂ„ vuxna döttrar och gick igenom alltet. Vi hittade en hel del grammatiska fel, tyvĂ€rr, men ingenting som kunde tolkas alltför hĂ„rd och som inte var kommentar till nĂ„got tidigare inlĂ€gg.  Om du hittar nĂ„got sĂ„nt, sĂ„ vissa det gĂ€rna. DĂ€remot kan du under inga omstĂ€ndigheter  krĂ€va att jag ska lĂ€gga in i orden annan betydelse Ă€n det som Ă€r gĂ€llande för sjĂ€lva sprĂ„ket.
Jag instĂ€mmer med dig att det Ă€r frustrerande nĂ€r andra sidan inte förstĂ„r vad man menar. DĂ€rför tycker jag att det Ă€r vĂ€ldigt viktigt att definiera noggrant ordets betydelse. SĂ„ att kaos och missförstĂ„nd kan undvikas. Det hör ju till sakens natur att man tolkar det lĂ€sta utifrĂ„n egna premisser!   Du nĂ€mnde dubbla budskap. Det Ă€r bra exempel. Man kan förstĂ„ det som att förĂ€ldrarna stĂ„r för det; sĂ€ger alltsĂ„ annat Ă€n de gör. Barnen hĂ€rmar förĂ€ldrarnas ”görande” och inte det uttalade. Man kan ocksĂ„ tycka att det handlar om nĂ„got större.  AlltsĂ„ samhĂ€llets budskap Ă€r helt olik det som förĂ€ldrarna förmedlar. Eller pĂ„ ett Ă€nnu annat sĂ€tt. De officiella och korrekta idealen, efterlevs inte i praktiken. Ta t. ex. det okontroversiella budskapet om jĂ€mlikhet.  Vad ser barnen runt omkring sig? Blir invandrare bemötta pĂ„ samma sĂ€tt som infödda svenskar? Barnen hör att utseende spelar ingen roll. Men sedan ser de att överviktiga blir betraktade som mindre vetande, mobbade och anklagas för att ha vanförestĂ€llningar osv.

 Jag ANTAR (eftersom du inte har preciserat) att du sjĂ€lv menar att det Ă€r förĂ€ldrarna som stĂ„r för det dubbla budskapet. Jag dĂ€remot tycket att det handlar om samhĂ€llet som i sin helhet skickar sĂ„dana.  Om jag har gissat rĂ€tt, sĂ„ Ă€r du nöjd med min tolkning. Och om min gissning trĂ€ffade fel, finns det stor risk att du kan ta illa upp och uppfatta det som ren illvilja och pĂ„hopp.

Det finns mycket fĂ„ saker som gör att jag ”ser rött”. Ditt hör barnmisshandel och sexuella övergrepp. Jag tror att alla hĂ€r pĂ„ forumet kĂ€nner likadant. Men

Vi mĂ„ste vara klara över det vad som Ă€r barnmisshandel och vad som inte Ă€r det; om sexuella övergrepp hade intrĂ€ffad eller om anklagelse om sĂ„dana tjĂ€nar ett annat syfte.  Varje oskyldigt dömd innebĂ€r mycket stort lidande för de vuxna, men framför allt barnet sjĂ€lvt som inte bara förlorar förĂ€lder eller en annan anhörig utan ocksĂ„ kan komma att leva med skulden för det intrĂ€ffade. Ett fruktansvĂ€rt öde – lika tragiskt om inte vĂ€rre Ă€n att vara utsatt!  Samma gĂ€ller misshandel. Personligen tycker jag inte att aga Ă€r det. Även jag tycker inte att man ska daska barn titt och tĂ€tt. Med det finns faktiskt situationer som det Ă€r helt naturligt. Rubby  och visa debattörer har gett nĂ„gra bra exempel. Jag kan bidra med ett till. NĂ€r barnet slĂ„r en förĂ€lder sĂ„ det Ă€r ganska svĂ„rt att förklara hur ont det gör. Om man tror att barnet ”tids nog” kommer att förstĂ„, kan det vara för sent.  Vanan att hĂ€vda sig genom slag och sparkar kan vara för svĂ„r att ta bort, sudda ut, tyvĂ€rr.
Det Ă€r en annan aspekt som vi borde ta upp. MĂ€nniskor som Ă€lskar och engagerar sig djupt kĂ€nslomĂ€ssigt har svĂ„rare att hĂ„lla distans. DĂ„ Ă€r det ocksĂ„ svĂ„rare att reagera pĂ„ mycket genomtĂ€nkt sĂ€tt, eller hur? Och vad Ă€r bĂ€ttre ur det lĂ„nga perspektivet: fĂ„ en dask i baken emellanĂ„t nĂ€r ingenting annat hjĂ€lper eller att ha förĂ€ldrar som aldrig gör nĂ„got oöverilat men samtidigt har svĂ„rt att engagera sig pĂ„ det djupaste nivĂ„?  Visst det vore bra om allt var perfekt. Men sĂ„nt finns bara i sagor, inte i det verkliga livet!

Anonymous

  • Gäst
Dagisfröken
« Svar #36 skrivet: 20 mars 2004, 22:50:12 PM »
Jag förstĂ„r inte en sak, mina barn har aldrig nĂ„gonsin slagit oss förĂ€ldrar, visst har de fĂ„tt utbrott, konstigt vore vĂ€l annars, detsamma gĂ€ller pĂ„ dagis, aldrig nĂ„got barn har slagit oss personal, men visst har barn blivit arga pĂ„ varann,  slĂ„ss om leksaker bl.a dĂ„ gĂ€ller det snabbt som ögat att ingripa.
kan ni förklara vad som hÀnder nÀr era barn slÄr er? Och hur reagerar ni?
Och varför Àr barnen arga pÄ er?
NÀÀ jag vill inte analysera eller kritisera, vill bara förstÄ.

Anonymous

  • Gäst
Semester i Frankrike
« Svar #37 skrivet: 21 mars 2004, 08:06:41 AM »
Min yngsta son sloggs jÀttemycket för nÄgra Är sedan bÄde mig och lÀrare och frititspersonal. Oftast sÄ utlöses ilskan nÀr det Àr nÄgot han mÄste göra som han inte vill. Exempelvis gÄ till skolan som han avskyr. Nu har han visserligen slutat slÄss, men i stÀllet sÄ springer han bort frÄn skolan och gömmer sig nÀr de vuxna letar efter honom.

Jag lovar dig vi har försökt allt bĂ„de jag och hans lĂ€rare, mutor, lirkning lĂ„nga allvarliga samtal faktiskt allt utom sĂ„kallas aga. För en tid sedan hörde han pĂ„ nyheterna att skolverket hade kritiserat en skola för att eleverna krĂ€nktes av lĂ€rarna, sedan dess fĂ„r bĂ„de jag och hans lĂ€rare höra att han ska polisanmĂ€la oss för krĂ€nkning bara för att vi tvingar honom att gĂ„ till skolan. Han gĂ„r bara i fyran sĂ„  han har ju mĂ„nga Ă„r kvar.

Helene

  • Gäst
Semester i Frankrike
« Svar #38 skrivet: 21 mars 2004, 10:46:08 AM »
FrÄgan Àr bara till de som föresprÄkar aga, vart gÄr grÀnsen, nÀr blir det misshandel?!
Natalaia du skriver att du lÀser och tolkar det du lÀser precis som det stÄr men det finns mÄnga uttryck som betyder nÄgot mer Àn orden som stÄr. Ibland Àr det bara för att symbolisera. Jag anser inte at man i vuxen debatt ska behöva skriva precis vad man menar nÀr det egentligen framgÄr av texten. Att motparten vrÀnga ord och meningar som skrivaren har anvÀnt Àr löjligt och hör absolut inte hemma hÀr. Du har rÀtt att man tolkar saker utifrÄn sig sjÀlv men ibland gör man det bara för att jÀvlas, du förstÄr nog vad jag menar speciellt om du sjÀlv har barn!

Anonymous

  • Gäst
Semester i Frankrike
« Svar #39 skrivet: 21 mars 2004, 11:09:48 AM »
sjÀlv ser jag nog skillnaden mella aga och misshandel pÄ följande sÀtt. Om det sÀtts i system exemplvis att mamman sÀger till sin son att i dag har du varit dumnÀr pappa kommer hem fÄr han ge dig smisk. ett förfarande som anvÀndes mycket förr och som jag anser Àr meningslös ska aga ha effekt sÄ krÀvs det nog att det sker direkt om barent inte lyder trotts tillsÀgelser och ett sÄdant förfarande Àr misshandel.

Annars gÄr vÀl grÀnsen om det ger skador exemplevis blÄmÀrken eller blödningar.

MÀrk vÀl att det finns mÄnga som anser att det rÀknas som aga att hÄlla fast ett barn hÄrt i armen. För nÄgot Är sedan var det en lÀrare som dömdes för misshandel efter att ha hÄllt en elev hÄrt i armen. Syftet med denna fasthÄllning var att hindra eleven att misshandla en annan elev. Om jag inte minn fel sÄ avkunnades denna dom i Lindesbergs tingsrÀtt.

Anonymous

  • Gäst
Semester i Frankrike
« Svar #40 skrivet: 21 mars 2004, 14:03:34 PM »
dask i baken Àr aga, dra i hÄret Àr aga, nyp i arm Àr aga, örfil Àr aga, ta tag i armen och slÀnga hit och dit Àr aga "hoppas ni förstÄr hur jag menar". Allt som görs för att det skall göra ont fysisk Àr aga.
DÀremot att lyfta upp barnet och hÄlla det Àr inte aga, fastÀn barnet skriker och vill ner. (sjÀlv tillÀmpa jag den metoden, nÀr mitt barn en gÄng var i en affÀr och skapade sig galen, för att han ville ha en leksak).
Lyfte upp det och marcherade ut ur affÀren, och det var första och sista gÄngen det blev brÄk för att han inte fick leksak. Jag Àr inte vÀrldsbÀst att vara mamma, men jag Àr noga med att hÄlla vad jag sagt, inga leksaker idag betyder inga leksaker idag. Jag Àr noga med det dÀr att sÀtta grÀnser, och Àr noga med att hÄlla bestraffningen ocksÄ. För visst mÄste barn fÄ bestraffningar.OBS INGET AGA!! Om barn inte fÄr nÄgra regler att följa, sÄ blir de odrÀgliga. Och man mÄste som förÀldrar hÄlla koll pÄ sina barn nÀr de Àr smÄ, jag skulle aldrig slÀppa en 4-Äring med blicken, om det fanns en vÀg i nÀrheten. Man följer sina barn ut till lekplatsen. Man sitter dÀr och kollar dem. NÀr barnet blir Àldre sÄ kan de fÄ gÄ ut sjÀlva till lekplatsen, men skulle de fÄ för sig att gÄ hem till en kompis, sÄ skall de ocksÄ meddela det. TonÄringarna hemma, har visserligen mobiltelefoner, men dock vill jag veta, vart de ska, vilka som Àr med, och tider skall hÄllas. TonÄrstiden Àr skitjobbig för förÀldrar, jag respekterar INTE svar , att det har du inte med att göra, nÀr jag frÄgar dem saker. SÄ lÀnge de bor hemma sÄ ska regler finnas. De ska hjÀlpa till, de ska stÀda sina rum, de ska ta hÀnsyn.

MIA hÀr har du ditt svar pÄ frÄgan: Detta Àr ju helt vansinningt och endast teorier som GÀst framför eller kan du förklara detta med att ha en sÄdan kontroll ?

Jag gör vad jag tror Àr rÀtt, men om nÄgra Är kanske det visar sig att jag gjort helt galet,
Jag kanske skulle ha lĂ„tit mina smĂ„ barn springa nĂ€ra vĂ€gar ensamma, och sen gett dem dask i baken, för att de inte gör som jag sĂ€ger,  va tror ni?
Aga skall inte förekomma.

Natalia

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 60
  • Karma: 0
    • Visa profil
HELENE DET HANDLAR INTE OM PARAPSYKOLOGI!!!
« Svar #41 skrivet: 21 mars 2004, 14:14:50 PM »
”Jag anser inte at man i vuxen debatt ska behöva skriva precis vad man menar”

INTE SKRIVA PRECIS VAD MAN MENAR????  SKÄMTAR DU???

Eftersom du ”inte skriver vad du menar” borde du inte heller anklaga nĂ„gon om:
”Att motparten vrĂ€nga ord och meningar som skrivaren har anvĂ€nt”.

Du sĂ€ger:” Ibland Ă€r det bara för att symbolisera”. För Guds skull, Helene, i den mĂ„n jag anvĂ€nder mig av symboliken, sĂ„ Ă€r det definit inte samma symbolik som din!

SnÀlla Helene!
Varken jag eller nĂ„gon annan ÄR TANKELÄSARE!!!
Skulle jag vilja gissa andras tankar sĂ„ skulle jag Ă€gna mig Ă„t parapsykologi. TankelĂ€sning och tankeöverföring hör hemma dĂ€r. Än sĂ„ lĂ€nge ligger det utanför mitt intresseomrĂ„de.
Troligen siande och tolkande har trÀngt in sÄ djupt att du ser inte sjÀlv.

”Du har rĂ€tt att man tolkar saker utifrĂ„n sig sjĂ€lv men ibland gör man det bara för att jĂ€vlas”

Hela tiden förvĂ€ntar du dig att alla andra ska se saker ur ditt perspektiv. Annars tycker du att man ”jĂ€vlas”. Det Ă€r verkligen dags att inse att det finns flera aspekter pĂ„ visst problem, inte det enda som du föresprĂ„kar. MĂ€nniskor kanske ser pĂ„ saken frĂ„n annan synvinkel Ă€n du sjĂ€lv.

”Du har rĂ€tt att man tolkar saker utifrĂ„n sig sjĂ€lv men ibland gör man det bara för att jĂ€vlas, du förstĂ„r nog vad jag menar speciellt om du sjĂ€lv har barn!”

Den slutsatsen mĂ„ste du dra av dina egna erfarenheter!  Om du tycker att frĂ„gan om - det faktiska och inte ”gissade” - betydelse Ă€r bara  till för att ”jĂ€vlas”, varför skriver du dĂ„:

”FrĂ„gan Ă€r bara till de som föresprĂ„kar aga, vart gĂ„r grĂ€nsen, nĂ€r blir det misshandel?!
Personligen tycker jag att svaret Àr sjÀlvklart. Det Àr bara för dig att gissa det, eftersom enligt dina diskussionsregler behöver man inte precisera vad man menar.


 Helene vĂ€nder sig vidare till mig:
”du skriver att du lĂ€ser och tolkar det du lĂ€ser precis som det stĂ„r men det finns mĂ„nga uttryck som betyder nĂ„got mer Ă€n orden som stĂ„r”


InstĂ€mmer. Betydelsen kan vara MÅNGA. Viken av de ska jag vĂ€lja? För att det inte ska bli för förvirrande, tar jag inte nĂ„gra nya exempel utan upprepar del av mitt tidigare inlĂ€gg. Försök att lĂ€sa det en gĂ„ng till:

”Du nĂ€mnde dubbla budskap. Det Ă€r bra exempel. Man kan förstĂ„ det som att förĂ€ldrarna stĂ„r för det; sĂ€ger alltsĂ„ annat Ă€n de gör. Barnen hĂ€rmar förĂ€ldrarnas ”görande” och inte det uttalade. Man kan ocksĂ„ tycka att det handlar om nĂ„got större. AlltsĂ„ samhĂ€llets budskap Ă€r helt olik det som förĂ€ldrarna förmedlar. Eller pĂ„ ett Ă€nnu annat sĂ€tt. De officiella och korrekta idealen, efterlevs inte i praktiken. Ta t. ex. det okontroversiella budskapet om jĂ€mlikhet. Vad ser barnen runt omkring sig? Blir invandrare bemötta pĂ„ samma sĂ€tt som infödda svenskar? Barnen hör att utseende spelar ingen roll. Men sedan ser de att överviktiga blir betraktade som mindre vetande, mobbade och anklagas för att ha vanförestĂ€llningar osv.

Jag ANTAR (eftersom du inte har preciserat) att du sjĂ€lv menar att det Ă€r förĂ€ldrarna som stĂ„r för det dubbla budskapet. Jag dĂ€remot tycket att det handlar om samhĂ€llet som i sin helhet skickar sĂ„dana. Om jag har gissat rĂ€tt, sĂ„ Ă€r du nöjd med min tolkning. Och om min gissning trĂ€ffade fel, finns det stor risk att du kan ta illa upp och uppfatta det som ren illvilja och pĂ„hopp.”


Jag vill förklara varför jag Àgnar sÄ pass mycket tid Ät HELENE och andra. Visserligen saker hon tar upp Àr kanske inte vÀrda det, men hennes sÀtt att resonera Àr representativ för hela yrkeskÄr som hon förbereder sig för.


NĂ€r jag lĂ€ser Helenes inlĂ€gg, fĂ„r starka obehagskĂ€nslor. Helene sĂ€ger att hon studerar sedan flera Ă„r psykologi. Troligen nĂ€rmar sig slutĂ€ndan.  AlltsĂ„ ganska snart hon kan komma att delta i diverse sociala och psykiatriska utredningar.  NĂ€r hon redan idag pĂ„stĂ„r att man inte behöver precisera vad man menar, att man ska underförstĂ„ och beakta symboliken
 Det Ă€r inte svĂ„rt att förestĂ€lla sig alla överkörda förĂ€ldrar. TvĂ€rtom, hĂ€r har vi det typiska, allmĂ€nt anvĂ€nda metoden  som man anvĂ€nder sig mot mĂ€nniskorna.  Jag tĂ€nker pĂ„ alla förĂ€ldrar som förtvivlade, grĂ„tande har berĂ€ttat: DET VAR INTE ALLS SÅ HÄR! JAG HAR ALDRIG SAGT DET DÄR! JAG MENADE INTE SÅ! Nej, sjĂ€lklart inte. Det var psykologens, socionomens och psykiaterns perspektiv som utgjorde grunden för tolkning av mĂ€nniskors uttalanden. Med andra ord DET VAD INTE VIKTIGT VAD MÄNNISKOR SA OCH MENADE UTAN  VILKEN BETYDELSE OCH SYMBOLIK UTREDAREN HAR LAGT IN.

Som jag sa tidigare, det handlar kanske inte sĂ„ mycket om Helene utan om hennes tankesĂ€tt  som vĂ€nder sig metodiskt mot den enskilda mĂ€nniskan och hennes rĂ€tt att ha avvikande frĂ„n den officiella mening  ifrĂ„ga om sitt eget liv, sin familj, barnuppfostran m.m.

susanna glömde logga in

  • Gäst
Semester i Frankrike
« Svar #42 skrivet: 21 mars 2004, 14:41:33 PM »
Jag har sjÀlv prövat metoden som gÀst föresprÄkat med att bÀra ut barnet vid brÄk i affÀrer. Problemet Àr att det inte har fungerat. Samma sak har upprepats hundratalsgÄnger nÀr mina barn var i 3-8 Ärs Äldern. Obs det slutade aldrig med att de fick som de ville snarare tvÀrtom. De visste att jag frivilligt utan tjat brukade köpa nÄgon mindre billig godissak som de visste att de blev utan pga detta affÀrbrÄk. Inte slutade de att brÄka för det.

Min yngsta son hade rulltrappsnoja nÀr han var yngre, dvs gick vi in i en affÀr sÄ ville han Äka rulltrapp. Det rÀckte inte med en gÄng utan han kunde hÄlla pÄ i flera timmar om man inte stoppade honom. Det slutade med att han under mycket lÄng tid inte fick följa med in i affÀrer dÀr det fanns en rulltrapp, nÀr jag sen gjorde ett test och mycket noga förklarade för honom att nu ska vi till den affÀren du fÄr Äka i trappen en gÄng inte mer för det har vi inte tid med sÄ blev det ÀndÄ brÄk pÄ en gÄng. Sen fick han inte följa med nÄgot mer fören har var tillrÀckligt stor för att Äka rulltrappan sjÀlv.

En del barn tar inte till sig av tillsÀgelser. En del barn slutar inte att tjata i affÀrer bara för att de inte fÄr som de vill.

En del barn Àr lÀtta att fostra eller behöver nÀstan ingen fostran för att de automatiskt Àr sina förÀldrar tillags, medan en del barn Àr otroligt envisa och redan i treÄrsÄlder ser fram emot 18 Ärs dagen nÀr de fÄr bestÀmma över sig sjÀlva.

Anonymous

  • Gäst
Semester i Frankrike
« Svar #43 skrivet: 21 mars 2004, 18:33:00 PM »
Natalaia, Àrligt talat du bör Àndra din attityd. Jag förstÄr mycket vÀl vad Helen menar och jag antar att de flesta ocksÄ gör det. Ditt sÀtt att diskutera pÄ Àr inte pÄ nÄgon hög nivÄ.

Helene

  • Gäst
Semester i Frankrike
« Svar #44 skrivet: 21 mars 2004, 18:47:48 PM »
Natalia, man fĂ„r gĂ€rna ha andra Ă„sikter Ă€n mig och jag respekterar det. Vad jag inte respekterar Ă€r ditt sĂ€tt att diskuter pĂ„ och vĂ€nda och vrida  pĂ„ andras ord. Ärligt talat, jag trodde att du var vuxen men tydligen hade jag fel! SjĂ€lvklart kan man se problem ur olika aspekter och jag förvĂ€ntar mig inte att alla ska tycka som jag. Snarare Ă€r det tvĂ€rtom
Du vet ingenting om mig och mitt yrkesliv sÄ du ska inte yttra dig om det överhuvudtaget! Jag kommer inte att jobba med det du skrev att jag skulle göra. Du vet vÀldigt lite om mig som mÀnniska sÄ yttra dig inte om saker du inte har nÄgon aning om.
Det finns ingen logik i den kritik du ger mig, om du lĂ€ser det du sjĂ€lv skrivit sĂ„ kanske du inser att du mest gör bort dig. Även om jag försöker förklara för dig vad jag menar sĂ„ tycks du vara oförmögen att förstĂ„. Du borde definitivt ha svĂ„rt för att klara dig i arbetslivet!
Saker som jag skrivit sÀtter du in i andra situtioner som inte stÀmmer överens med det jag skrivit och mina Äsikter. Det Àr mÀnniskor som du som Àr farliga för samhÀllet. Manipulativa och lögnaktiga.
SkÀrp dig!