Författare Ämne: Semester i Frankrike  (läst 39318 gćnger)

Anonymous

  • Gäst
Helene
« Svar #15 skrivet: 19 mars 2004, 22:01:48 PM »
Är det rimligt att slĂ„ sitt barn dĂ€rför att de inte Ă€ter upp maten pĂ„ tallriken eftersom barnet fĂ„r kvĂ€ljningar av maten? Jag vet ett fall dĂ€r en flicka blev tvungen att Ă€ta upp all majs pĂ„ tallriken och det vĂ€rsta hon visste var majs. Jag tycker att man ska fĂ„ barnet att smaka pĂ„ allt men gillar det inte en del saker ska man inte tvinga dem till att Ă€ta det. I vilket fall som helst, flickan vgade inte lĂ„ta bli att Ă€ta upp majsen sĂ„ hon tvingade ner majsen med en massa vatten sĂ„ att hon skulle fĂ„ gĂ„ ifrĂ„n bordet innan nĂ€sta morgon. Allt vatten plus kvĂ€ljningarna hon fick av majsen resulterade i att det kom upp igen pĂ„ tallriken. Men flickan visste att om det inte var tomt pĂ„ tallriken skulle hon fĂ„ stryk sĂ„ hon fick sleva i sig sina "spyor" för att slippa fĂ„ stryk. Detta hĂ€nde i flickans bilogiska familj nĂ€r hon var 8 Ă„r gammal och detta Ă€r bara en mycket liten del av vad som hĂ€nde i denna familj och förĂ€ldrarnas uppfostringsmetoder. Denna hĂ€ndelse plus den andra fysiska misshandel som pĂ„gick Ă€r för lĂ€nge sedan preskriberat. Synd, för hur mĂ„nga barn i den Ă„ldern kan sjĂ€lva gĂ„ till polisen och anmĂ€la brott. Ett barn i den Ă„ldern som inte fĂ„tt se sĂ„ mycket av vĂ€rlden tror att det Ă€r sĂ„hĂ€r det gĂ„r till i andra familjer ocksĂ„. De tror att det Ă€r helt normalt. Det Ă€r sjukt och skrĂ€mmande. Och det Ă€r fruktansvĂ€rt hur lĂ€tt det Ă€r att dĂ€llja sĂ„dant hĂ€r för omgivnimngen. Men dĂ„ familjen idet hĂ€r fallet flyttade runt vĂ€ldigt mycket sĂ„ hann nog folk inte göra nĂ„got. Misstankar förekom och nĂ€r det blev alltför uppmĂ€rksammat att nĂ„got inte stod rĂ€tt till i familjen sĂ„ flyttade familjen vidare till ett annat stĂ€lle och misshandeln kunde pĂ„ sĂ„ vis fortsĂ€tta obemĂ€rkt. Under flickans 10 första Ă„r hade familjen flyttat minst 6 ggr. FrĂ„n 1:a klass till 4:e klass hade flickan gĂ„tt i 4 olika skolor.
Det som pĂ„gick mot den hĂ€r flickan under dessa Ă„r Ă€r krĂ€nkning av sjĂ€lvkĂ€nslan av  allra högsta grad. Att bli misshandlad av sina förĂ€ldrar anser jag Ă€r mer krĂ€nkande Ă€n att bli misshandlad av nĂ„gon frĂ€mmande person.
Tack och lov blev flickan omhÀndertagen vid 10 Ärs Älder och har sedan dess bott i en fosterfamilj till att hon kÀnde sig redo att stÄ pÄ egna ben. Och trots att flickan idag Àr vuxen sÄ vet hon att hon alltid kan vÀnda sig till sina fosterförÀldrar vad det Àn gÀller. Och det har visat sig flera gÄnger att de verkligen stÀller upp för henne fastÀn att de inte fÄtt nÄgon ekonomisk ersÀttning för henne sen det att hon fyllde 18. De har kommit bli den trygghet som hennes riktiga förÀldrar egentligen skulle vara men som inte kunde vara det.

Natalia

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 60
  • Karma: 0
    • Visa profil
DET ÄR STOR SKILLNAD PÅ AGA OCH MISSHANDEL
« Svar #16 skrivet: 19 mars 2004, 22:56:47 PM »
GÄST pĂ„stĂ„r att:
”Barn gör inte som vuxna sĂ€ger, barn gör som de vuxna gör. Dvs slĂ„r du ditt barn sĂ„ Ă€r sannolikheten stor att ditt barn ocksĂ„ kommer att slĂ„ andra.”
Jag kan utvidga det lite grand. Snattar du sÄ Àr sannolikheten stor att ditt barn snattar ocksÄ. Dricker du, sÄ Àr sannolikheten stor att ditt barn dricker ocksÄ. Eller?

GÀst berÀttar ocksÄ att (jag förmodar att det Àr samma gÀst eller nÄgon av samma falang) berÀttar att:
”VĂ„r tonĂ„rsflicka snattade en kajal-penna i en affĂ€r, blev tagen och hemkörd av en polisbil”
och
”VĂ„r tonĂ„rs-son ringde hem en fredagskvĂ€ll vid 10-tiden, han mĂ„dde inte sĂ„ bra och hade krĂ€ks och bad om hjĂ€lp. Vi förstod direkt vad det var frĂ„gan om, vi Ă„kte och hĂ€mtade upp honom pĂ„ en parkeringsplats. Han var berusad
”

Som gĂ€sten sĂ€ger, barn hĂ€rmar vuxna, alltsĂ„ mĂ„ste jag dra den raka slutsatsen att vĂ„ran gĂ€st Ă€gnar sig Ă„t att snatta och supa. Annars skulle vĂ€l inte hennes barn göra det bara dĂ€rför att nĂ„gra kompisar sagt eller gjort sĂ„, eller hur?  

HELENE beskriver ett fall dÀr flickan tvingas Àta upp majs och i senare skede egna spyor. Jag undrar, hur hon kom pÄ den tanken att inte tycka om majs eller att Àta spyor. Barn gör ju bara det som vuxna gör?

Nej, snĂ€lla ni gĂ€ster.  Det Ă€r just sĂ„dan generaliserig (som jag gjort i mycket överdriven form för att förtydliga) leder till katastrofer.
Man mĂ„ste kunna skilja pĂ„ aga och misshandel. Visst, finns det visa förĂ€ldrar som misshandlar sina barn. De flesta gör inte det! Om nĂ„gon daskar sitt barn ibland, dĂ„ hĂ€nder det oftast nĂ€r inget annat hjĂ€lper. Jag sĂ„g ett fall i Sverige dĂ„ en mamma daskade ordentligt sitt barn. Med allt rĂ€tta.  Det var min granne. Pojken sprang hela tiden utanför trĂ€dgĂ„rden och ut pĂ„ gatan; det rĂ€ckte med en sekund. Det var livsfarligt! Inga förklaringar hjĂ€lpte. Till slut fick han nĂ„gra klappar pĂ„ stjĂ€rten. Och se. Aldrig mer sprang han ut pĂ„ gatan. Om denna mamma fortsatte vĂ€ldigt pedagogiskt förklara för pojken, skulle hon antagligen, istĂ€llet för en son, ha en grav att gĂ„ till. DĂ€r kanske skulle det stĂ„: JAG VAR EN EXEMPLARISK MAMMA SOM ALDRIG AGADE MIN SON. DET KOSTADE HONOM LIVET.

För övrigt, skriver jag under vartenda ord som Rubby skrev.  Vill tillĂ€gga bara att i vĂ„rt samhĂ€lle Ă€r det förbjudet att slĂ„ barn men det Ă€r tillĂ„tet för barn att slĂ„ och förolĂ€mpa vuxna och jĂ€mnĂ„riga. Jag har inte hört om nĂ„gra paragrafer som skulle förbjuda detta.

Mona

  • Gäst
Semester i Frankrike
« Svar #17 skrivet: 19 mars 2004, 23:37:50 PM »
Ruby Harrold-Claesson Fredagen den 19 Mar 2004 Kl. 18:52
Skriver

Ett barn fÄr ett dask i baken för nÄgot som han/hon har gjort eller inte gjort. Barnet har under lÄng tid varit "upplyst" om vilka rÀttigheter barn i Sverige har, att aldrig bli utsatt för fysisk bestraffning. Barnet har ocksÄ blivit upplyst om att sÄdant agerande frÄn förÀldrarna skall anmÀlas till polisen eller nÄgon inom skolan. Vad hÀnder sedan? Jo, barnet blir omedelbart omhÀndertaget och skiljt frÄn sina nÀra och kÀra och placerat hos vilt frÀmmande mÀnniskor - betalda vÄrdare - som socialen anser Àr "lÀmpliga" att utöva vÄrden av barnet. Barnet vill inget annat Àn att fÄ komma hem igen men socialen förbjuder umgÀnge mellan barnet och förÀldrarna. Barnet vantrivs hos de betalda vÄrdarna och saknar sina förÀldrar, syskon och sin nÀrmiljö. Det var inte alls som han/hon hade tÀnkt sig. Livet har blivit ett totalt kaos. Det hade inte gjorts nÄgon konsekvensanalys för barnet.

Under tiden blir barnets förÀldrar polishÀmtade, förhörda, Ätalade och dömda för BARNMISSHANDEL. FörÀldrarna kommer under sÄdan press under utredningstiden att de separerar. Barnet fÄr samvetskval och mÄr dÄligt. Resultatet av detta skydd för barnet Àr: Barnet har blivit DUBBELT bestraffat.
Min kommentar:
Är detta barnets/myndigheternas/förĂ€ldrarnas fel?
Om förÀldrarna hade följ lagen och inte gett sig pÄ ett försvarslöst barn, sÄ hade detta aldrig hÀnt!
FörÀldrar ge sjutton i att aga era barn, det Àr förbjudet och sÄ skall de vara!!!

(lĂ€ngre ner pĂ„ inlĂ€gget av Ruby Harrold-Claesson stĂ„r  
Agalagen Àr endast en ursÀkt för myndigheterna att tvÄngsomhÀnderta barn och placera dem i fosterhem dÀr de ofta blir misshandlade.

??????????? endast en ursĂ€kt????? Är verkligen sĂ„? Tror du verligen pĂ„ detta sjĂ€lv?
Agalagen Àr till för barn som blir misshandlade, tack för den finns, barn skall inte bli misshandlat varken av fosterförÀldrar eller biologiska förÀldrar eller av nÄgon mÀnniska över huvud taget.

Mona

  • Gäst
Semester i Frankrike
« Svar #18 skrivet: 19 mars 2004, 23:56:33 PM »
Till Nataliadet Àr ALDRIG försvarsbart att slÄ ett barn, din granne skulle istÀllet hÄllt sin son i handen nÀra gatan, man slÀpper aldrig sitt barn fritt nÀra farliga miljöer tex nÀra trafikerade vÀgar.
Ligger trÀdgÄrden sÄ illa till, att det Àr en farlig miljö för barnet att vistas dÀr, sÄ skall barnet inte vara dÀr!
Tids nog vĂ€xer barnet upp och FÖRSTÅR utan smisk att bilar Ă€r farliga, men innan dess sĂ„ Ă€r det förĂ€ldrarnas ansvar att hĂ„lla sina barn frĂ„n farliga miljöer.

Natalia

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 60
  • Karma: 0
    • Visa profil
MONA - MAN MÅSTE SKILJA PÅ AGA OCH MISSHANDEL
« Svar #19 skrivet: 20 mars 2004, 02:16:01 AM »
Det var en gĂ„ng ett kungarike. Alla invĂ„nare var vĂ€ldigt harmoniska, trevliga och omtĂ€nksamma.  Det förekom aldrig mobbning, varken pĂ„ jobbet eller i skolan.  Ingen var stressad. Alla hade tillrĂ€ckligt med pengar inte bara till det nödvĂ€ndigaste utan ocksĂ„ till nöje och utvecklande aktiviteter. ALLA HADE RÅD ATT BO PÅ DE BÄSTA OCH MEST LÄMPLIGA FÖR BARN STÄLLENA och hade tid och möjligheter att följa sina barn varenda sekund. Om mamman var ensam hemma och behövde gĂ„ pĂ„ toan (ja, t.o.m. pĂ„ sĂ„dana stĂ€llen mĂ„ste man göra det ibland!), eller bytta blöjan pĂ„ ett spĂ€dbarn, kunde hon tryggt ringa efter avlĂ€sare som skulle KOMMA FÖR ATT HÅLLA  HENNES SEXÅRIGE SON I HANDEN EFTERSOM  MAN SLÄPPER ALDRIG SITT BARN FRITT NÄRA FARLIGA MILJÖER.
Barnen fick alla sina önskemĂ„l uppfyllda. De behövde aldrig finna sig I ETT NEJ eftersom de visste att förĂ€ldrarna var sĂ„ upplysta att de förstĂ„tt att barn skulle lĂ€ra sig allt TIDS NOG. Tids nog skulle de begripa att man mĂ„ste ta hĂ€nsyn till varandra, kĂ€nna empati, inte snatta, inte supa, att utseende har ingen betydelse, att alla mĂ€nniskor Ă€r lika mycket vĂ€rda
.


Visst, det Àr en vacker saga, inte sant?
TyvÀrr, verkligheten ser inte sÄ idylliskt ut!
Det finns jobb, stress och press. Vanliga livets villkor.
Det finns inte nÄgra avlÀsare som kan komma för att hÄlla en livlig sexÄrig i handen hela tiden. Och det finns familjer, snÀlla Mona, som har inte rÄd att flytta efter det att kommunen Àndrat bebyggelseplanen! Och man mÄste ta hand om andra barn i familjen.
Kanske du Mona, kunde ge rĂ„d till denna mamma, VILKET AV HENNES TRE BARN SKULLE HON VÄLJA FÖR ATT HÅLLA STÄNDIGT I HANDEN? SpĂ€dbarnet, treĂ„ringen eller sexĂ„ringen, dĂ„ de av helt naturliga skĂ€ll ”drar” Ă„t olika hĂ„ll?   VILKET AV DE ANSER DU VAR VIKTIGAST, MEST VÄRD ATT SKYDDA GENOM ATT OAVBRUTET HÅLLA I HANDEN?

NĂ„got annat, mycket viktigare, Ă€r Ă€ndĂ„ om det idylliska situation Ă€r faktiskt sĂ„ bra för barnens utveckling som man tror. Barn som fĂ„r allt serverat, möter inget motstĂ„nd, upplever aldrig bestraffning, vĂ€xer upp i en förestĂ€llning att sĂ„ fungerar livet.  Deras förvĂ€ntningar blir enorma. De klarar inte motgĂ„ngar.  MotstĂ„nd vĂ€cker aggression.  Som vuxna tror de att man fĂ„r allt utan anstrĂ€ngning, precis som under barndomen.

Jag Ă€r helt övertygad att de flesta problem som dagens ungdom uppvisar har sitt ursprung i det grĂ€nslösa och problemfyllda uppfostran. Eller snarare brist pĂ„ uppfostran.  Det idealiserade barndomen ger falska bilder av det framtida livet.  Man hör att antalet barn och ungdomar som mĂ„r dĂ„ligt stĂ€ndigt vĂ€xer medan man, under samma tid, underlĂ€ttar alltmer för dem. Visst Ă€r det paradoxalt?
 
Ett utmĂ€rkt, fast omvĂ€nt, exempel Ă€r Lisbeth Pipping (jag hoppas att jag minns och stavar rĂ€tt hennes namn). Hon vĂ€xte upp med sin utvecklingsstörda mamma. Hon Ă„ker runt och berĂ€ttar om sin svĂ„ra uppvĂ€xt och plĂ€derar för omhĂ€ndertagande av barn. Men hör och hĂ€pna: HON BLEV JU MYCKET SJÄLVSÄKER OCH FRAMGÅNGSRIK!  Jag tror att de svĂ„righeter som hon mötte, gav henne styrka och lĂ€rde  henne att lĂ€sa problem.  
Kan det inte vara sĂ„ att DE SVÅRIGHETER SOM HON UPPLEVDE BLEV I SJÄLVA VERKET VÄLGÖRANDE FÖR HENNE?  Jag tror faktiskt det.

Jag pĂ„stĂ„r inte att aga Ă€r det bĂ€sta sĂ€ttet att uppfostra barn. Kanske det vore bĂ€ttre att resonera. Men i vissa fall, under vissa omstĂ€ndigheter gĂ„r det bara inte. DĂ„ Ă€r det bra att kunna SE SKILLNADEN PÅ AGA OCH MISSHANDEL!

Anonymous

  • Gäst
Semester i Frankrike
« Svar #20 skrivet: 20 mars 2004, 07:06:27 AM »
Nej Natalia. Jag har inga barn och jag Àr igen snattare. Det Àr inte jag som skrivit de andra inlÀggen som du pÄstÄr. Men snningen Àr faktiskt sÄ att barn lÀr sig till stor del genom att hÀrma vuxna. Varför tror du att sÄ mÄnga barn vill smaka pÄ pappas öl?

Helene

  • Gäst
Semester i Frankrike
« Svar #21 skrivet: 20 mars 2004, 07:07:52 AM »
Det var Helene som skrev det ovanstÄende inlÀgget och om flickan lite lÀngre upp som var tvungen att Àta upp annars fick hon stryk

Helene

  • Gäst
Semester i Frankrike
« Svar #22 skrivet: 20 mars 2004, 07:10:47 AM »
Glömde tillÀgga att jag inte gÄr in i nÄgon nÀrmare diskussion med Natalia som inte kan lÀsa innebörden i ett inlÀgg. Du ger ett ointelligent intryck med ditt svar pÄ mitt första inlÀgg i debatten.

susanna svensson

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 280
  • Karma: 0
    • Visa profil
Semester i Frankrike
« Svar #23 skrivet: 20 mars 2004, 09:55:31 AM »
gÀst skrev on förÀldrarna som tvingat sitt barn att Àta majs och sina egna spyor. Det Àr just den typen av förnedrande tvÄng som ett otal personer som varit utsatta för samhÀllets skyddsuppfostran pÄ olika barnhem kan vittna om. Jag var sjÀlv inlaggd med mina barn pÄ en sÄdan institution för ca 10 Är sedan. DÀr bevittnade jag bla att en liten flicka i tvÄÄrsÄldern vÀgrades att fÄ dricka sig otörstig som straff för att hon inte Àtit upp maten. Jag gjorde en anmÀlan mot hemmet angÄende detta med lÀnstyrelsen slog fast att det var en acceptabel ÄtgÀrd. Vad tycket gÀst om detta. Denna flicka var intagen för att skyddas frÄn sin kÀrleksfulla mor som misstÀnktes för misshandel av hennes lillebror. Senare visade utredningarna att brodern skador berodde pÄ en medfödd skada. Den lilla flickan utsattes alltsÄ för detta lidande helt i onödan.

Natalia

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 60
  • Karma: 0
    • Visa profil
HELENE. VEM KAN INTE LÄSA INNEBÖRDEN I ETT INLÄGG???
« Svar #24 skrivet: 20 mars 2004, 10:32:57 AM »
Helene!

Innan du anklagar nĂ„gon för nĂ„gonting, för Guds skull, lĂ€s MYCKET, MYCKET NOGGRANT det som stĂ„r.  â€Det Ă€r inte jag som skrivit de andra inlĂ€ggen som du pĂ„stĂ„r” sĂ€ger du.
Var har jag gjort det???  
 Jag var mycket tydlig pĂ„ den punkten i mitt svar och dĂ€rför har jag anvĂ€nd mig av det exakta formuleringen  under rubriken  â€författare”!

Jag tar det  Ă€nnu en gĂ„ng, ordagrant (alltsĂ„ citerar mig sjĂ€lv):

GÄST pĂ„stĂ„r att:
”Barn gör inte som vuxna sĂ€ger, barn gör som de vuxna gör. Dvs slĂ„r du ditt barn sĂ„ Ă€r sannolikheten stor att ditt barn ocksĂ„ kommer att slĂ„ andra.”
Jag kan utvidga det lite grand. Snattar du sÄ Àr sannolikheten stor att ditt barn snattar ocksÄ. Dricker du, sÄ Àr sannolikheten stor att ditt barn dricker ocksÄ. Eller?

GĂ€st berĂ€ttar ocksĂ„ att (jag FÖRMODAR att det Ă€r samma gĂ€st eller nĂ„gon av samma falang) berĂ€ttar att:
”VĂ„r tonĂ„rsflicka snattade en kajal-penna i en affĂ€r, blev tagen och hemkörd av en polisbil”
och
”VĂ„r tonĂ„rs-son ringde hem en fredagskvĂ€ll vid 10-tiden, han mĂ„dde inte sĂ„ bra och hade krĂ€ks och bad om hjĂ€lp. Vi förstod direkt vad det var frĂ„gan om, vi Ă„kte och hĂ€mtade upp honom pĂ„ en parkeringsplats. Han var berusad
”

Som "GÀsten" sÀger, barn hÀrmar vuxna, alltsÄ mÄste jag dra den raka slutsatsen att vÄran gÀst Àgnar sig Ät att snatta och supa. Annars skulle vÀl inte hennes barn göra det bara dÀrför att nÄgra kompisar sagt eller gjort sÄ, eller hur?

HELENE beskriver ett fall dÀr flickan tvingas Àta upp majs och i senare skede egna spyor. Jag undrar, hur hon kom pÄ den tanken att inte tycka om majs eller att Àta spyor. Barn gör ju bara det som vuxna gör?
***

Kanske nu Ă€r du i stĂ„nd att se att jag vĂ€nder mig till OLIKA DEBATTÖRER? AlltsĂ„ att jag vĂ€nder mig till GÄST och en annan GÄST som jag FÖRMODAR Ă€r kanske samma, fast jag PÅSTÅR INTE DET. Och  sĂ„ vĂ€nder jag mig till HELENE.

Helene! Tydligare och klarare kan det knappast bli. ÄndĂ„ har du inte förstĂ„tt  â€Š  
VEM ÄR DET SOM INTE KAN LÄSA INNEBÖRDEN I ETT INLÄGG?
NĂ€r det gĂ€ller mitt ”ointelligenta” svar pĂ„ ditt inlĂ€gg
.
Ja, vad ska man sĂ€ga ..  

Du med andra pĂ„stĂ„r att barn gör bara det som vuxna i deras omgivning. AlltsĂ„ flickan borde ju tycka om majs, nĂ„got annat vore otĂ€nkbart eftersom hennes förĂ€ldrar gjorde det, inte sant? Ser du inte sarkasmen?  LikasĂ„ barn som snattar och super lĂ€r sig det av sina förĂ€ldrar – jag vidare utvecklade en GÄSTS tanke att barn som blir nĂ„gon gĂ„ng agade blir vĂ„ldsamma.
”Det Ă€r just sĂ„dan generaliserig (som jag gjort i mycket överdriven form för att förtydliga) leder till katastrofer”, skrev jag i direkt anslutning.
 
Personliga angrepp hör inte hemma bland civiliserade mĂ€nniskor. Som vanligt och i likhet med vissa andra, har du inte svarat pĂ„ nĂ„got argument utan uttalat sig nedlĂ„tande och oförskĂ€mt om motstĂ„ndaren.  Angrepp dessutom grundar sig pĂ„ din – lĂ„t oss vara förstĂ„ende den hĂ€r gĂ„ngen och sĂ€ga – ouppmĂ€rksamhet!

Om min intelligens kan du tycka vad du vill. Men behĂ„ll det för dig sjĂ€lv. Annars  kan du betraktas  som okultiverad, ohyfsat och oförskĂ€md.

Anonymous

  • Gäst
Semester i Frankrike
« Svar #25 skrivet: 20 mars 2004, 10:54:16 AM »
SjĂ€lv arbetar jag som dagisfröken, har hand om 3,4,  5 Ă„ringar, och vet ni vad

jag har aldrig under nĂ„gra omstĂ€ndigheter agat ”mina” barn. Vi korsar starkt trafikerade vĂ€gar, nĂ€r vi gĂ„r till ”mulle” varje vecka, vi korsar vĂ€gar nĂ€r vi gĂ„r pĂ„ utflykt, vi korsar vĂ€gar ganska sĂ„ ofta, varje dagisfröken har ansvar över 4 barn var, och vi har fĂ„tt barnen till att förstĂ„ vad som Ă€r rĂ€tt och fel utan aga. Det gĂ„r att fostra barn utan aga.

Visst Àr det skillnad pÄ aga och misshandel, men en sak har de gemensamt, det Àr förbjudet och straffbart.
Aga fÄr inte förekomma, inte under nÄgra omstÀndigheter, nÄgonstans.

Till Natalie
Natalie skriver ang Lisbeth Pipping
Ett utmĂ€rkt, fast omvĂ€nt, exempel Ă€r Lisbeth Pipping (jag hoppas att jag minns och stavar rĂ€tt hennes namn). Hon vĂ€xte upp med sin utvecklingsstörda mamma. Hon Ă„ker runt och berĂ€ttar om sin svĂ„ra uppvĂ€xt och plĂ€derar för omhĂ€ndertagande av barn. Men hör och hĂ€pna: HON BLEV JU MYCKET SJÄLVSÄKER OCH FRAMGÅNGSRIK! Jag tror att de svĂ„righeter som hon mötte, gav henne styrka och lĂ€rde henne att lĂ€sa problem.
Kan det inte vara sĂ„ att DE SVÅRIGHETER SOM HON UPPLEVDE BLEV I SJÄLVA VERKET VÄLGÖRANDE FÖR HENNE? Jag tror faktiskt det.

 SnĂ€lla Natalie, hon gick ju nĂ€stan under av de svĂ„righeter hon upplevde i sin barndom, men vid 16 Ă„rs Ă„lder kom hon ifrĂ„n sin mamma och fick hjĂ€lp av psykolog och gick i terapi i flera Ă„r, för att bygga upp sitt liv igen, vad Ă€r du för en mĂ€nniska, som tror att hennes barndom var vĂ€lgörande för henne? Du skall inte tro, du skall frĂ„ga vederbörande dvs Lisbeth Pipping, hur hon pĂ„verkades av sin barndom, och alla Ă„r hon fick gĂ„ i terapi just pga sin barndom, för du vet ju ingenting om detta, ta reda pĂ„ fakta innan du leker beteendevetare.

Sedan hoppar du pÄ Helene,
NĂ€r du skriver
Om min intelligens kan du tycka vad du vill. Men behÄll det för dig sjÀlv. Annars kan du betraktas som okultiverad, ohyfsat och oförskÀmd.
(fastÀn du sjÀlv skriver, Personliga angrepp hör inte hemma bland civiliserade mÀnniskor)

Vad tror du mÀnniskor som lÀser hÀr, betraktar dig som försvarar aga och dessutom far med osanningar om Lisbet och att hennes barndom var vÀlgörande för henne.
Du Àr ute pÄ vÀldig svag is i denna debatt ang barnuppfostran och aga, hÄll dej till Àmnet, utan att skriva utopi om sagor och kungariken.
Var sjÀlvkritisk, nÀr du förstÄr att folk inte uppfattar din ironi, skriv dÄ inte pÄ detta sÀtt sÄ att det kan missuppfattas.

Anonymous

  • Gäst
Semester i Frankrike
« Svar #26 skrivet: 20 mars 2004, 11:14:46 AM »
Varför ökar antalet barn med svÄra beteendeproblem i skolan. I sverige finns tvÄ hypoteser till orsaken som det överhuvudtaget Àr tabu att undersöka vetenskapligt.
1. förbjudet mot aga i barnuppfostran
2. Kvinnornas intÄg pÄ arbetsmarknaden med allt för tidig dagisstart som följd.

Jag propagerar inte för att barn ska agas, men förbudet kom faktiskt utan att man egentligen visste om aga var skadligt eller ej. Detta kommer sÀkert att kommenteras av nÄgon gÀst. Kom dÄ med en kÀlla som visar pÄ att det Àr skadligt. Varför ska inte de som i dag Àr vuxna och sjÀlva hÀvdar att de inte har tagit skada av aga som barn tas pÄ allvar?

Feministerna hĂ€vdar att dagis Ă€r bra för barn och att kvinnorna blir bĂ€ttre mödrar om de kan förvĂ€rvsarbeta och förverkliga sig sjĂ€lva. Är det verkligen sĂ„? Vet vi att det Ă€r sĂ„? För en tid sedan lĂ€ste jag om en forskare, jag kommer inte i hĂ„g vad han hette, som hade en teori om att ökningen av barn med symtom pĂ„ damp adhd berodde pĂ„ att stress under barnets första Ă„r kan orsaka hjĂ€rnskador. Om denna teori stĂ€mmer tror ni feministerna accepterar denna sanning?

Vi mÄste nog lÀra oss en sak. Sanningen kanske inte alltid Àr politisk korrekt. Den bÀsta lösningen kanske inte alltisd Àr som vi vill att den ska vara.

Ruby Harrold-Claesson

  • Global Moderator
  • Newbie
  • *****
  • Antal inlägg: 690
  • Karma: 1
    • Visa profil
Skillnaden pÄ aga och misshandel
« Svar #27 skrivet: 20 mars 2004, 11:15:37 AM »
Till Natalia,
Ditt exempel med Lisbeth Pipping Àr mycket intressant. Hon beklagar att hon inte hade blivit omhÀndertagen, men hon vet inte hurudant livet hade gestaltat sig om hon hade blivit omhÀndertagen. Alla kÀnner vi till "maskrosbarn". Bo Vinnerljung har visat i sin forskning att barn som har vuxit upp i sina s k undermÄliga hem har klarat sig bÀttre Àn dem som har varit omhÀndertagna för samhÀllsvÄrd. Det Àr kÀnt att staten Àr en usel förÀlder! NÀr jag lÀste juridik hade jag en studiekamrat som berÀttade att hon var maskrosbarn. Hennes far var alkoholist, men hon fick vÀxa upp hos sina nÀra och kÀra.

Du har ocksĂ„ tagit upp en mycket viktig frĂ„ga om ordglidning, Natalia, nĂ€r du pĂ„pekar: "DĂ„ Ă€r det bra att kunna SE SKILLNADEN PÅ AGA OCH MISSHANDEL!" Det var i riksdagen som begreppsförĂ€ndringen Ă€gde rum. Det var dĂ€r aga blev misshandel.

Under vÄren 1992 i drygt en mÄnad pÄgick en agadebatt i KlarsprÄk i P1. T o m Birgitta Dahl var med och debatterade. MÄnga intressanta inlÀgg avlöste varandra. En av debattörerna var Fil Dr Gudrun Ekstrand, lÀrare i pedagogik och special metodik vid lÀrarhögskolan i Malmö, som har skrivit en doktorsavhandling dÀr barnaga har presenterats i vetenskaplig belysning. Gudrun Ekstrand har undersökt barnuppfostran i fyra olika kulturer, nÀmligen Sverige, Indien, hos Samerna och Laestadianerna. Titeln pÄ hennes doktorsavhandling Àr "Kulturens barn" och den publicerades 1990. Avhandlingen bygger pÄ 900 intervjuundersökningar.

SÄ hÀr sa Gudrun Ekstrand i sitt inlÀgg:
"Jag har funnit att nÀstan alla förÀldrar slÄr sina barn under vissa omstÀndigheter. FörÀldrarnas berÀttelser Àr mycket lika varandra i mina undersökta kulturer. FörÀldrar slÄr sina barn, om barnet utsÀtter sig sjÀlvt eller nÄgon annan för fara, och alla andra alternativ till att fÄ barnet att upphöra med ett visst beteende har prövats och misslyckats.
I Indien har mÄnga barn fÄtt motta slag i baken dÀrför att de köpt glass av en gatuförsÀljare. Glass som sÀljs pÄ gatan Àr ofta infekterad och barnet utsÀtter sig för stora risker genom att Àta av den. En mamma berÀttade om hur hennes son precis hade ÄterhÀmtat sig frÄn en allvarlig infektion med diarré och uttorkning. Hon fann honom pÄ gatan med en glass. Hon slÀngde glassen i gatan och gav pojken nÄgra örfilar. Hon berÀttade att hon grÀt av ilska. Han visste att han inte fick Àta glass, sade modern. De hade ju talat om saken mÄnga gÄnger.
En mamma i Sverige berĂ€ttade om nĂ€r hon slog sin fyraĂ„ring i baken. Hon hade mĂ„nga gĂ„nger förklarat för honom att han inte fick ge sig ut pĂ„ gatan med sin trehjuling. NĂ€r hon för vilken gĂ„ng i ordning Ă€ndĂ„ fann honom cyklande bland lĂ„ngtradare i den tĂ€ta trafiken, sprang hon med hjĂ€rtat i halsgropen efter honom, ryckte upp honom av cykeln, gav honom nĂ„gra rejĂ€la daskar dĂ€r bak, innan hon bar hem bĂ„de pojken och cykeln. Efter detta upphörde pojken med att ge sig ut pĂ„ gatan. Även den hĂ€r mamman sa att hon hade varit bĂ„de livrĂ€dd och förtvivlad.
SmÄ barn som inte förstÄr eller större barn som medvetet övertrÀder förbjud som tillkommit för att skydda eller hÄlla barnet vid liv, de riskerar daskar, smÀll pÄ fingrarna, örfilar i alla kulturer! Situationerna kan vara att peta i elkontakter, tÀnda eld, ta med sig smÄ syskon att bada i en strid Àlv, Àta förbjudna saker eller ge sig in i förbjudna omrÄden. FörÀldrar i Sverige vÄgar i allmÀnhet inte berÀtta om detta, medan man i andra kulturer inte alls döljer hur man tillrÀttavisar sina barn. Men förÀldrar i Sverige Ängrar sÀllan att de daskat till sina barn. De frÄgar i stÀllet "VAD SKULLE VI HA GJORT?" I valet mellan att rÀdda livet pÄ ungen och att bli anmÀld för misshandel sÀger de flesta förÀldrar att de hellre tar en anmÀlan. De allra flesta förÀldrar menar att detta inte Àr att aga barnet. Aga har med straff att göra och med en planerad handling. Att daska till en unge nÀr alla alternativ som har prövats, misslyckats ser förÀldrarna som en livrÀddning."

Avslutningsvis vill jag presentera Gösta Öhmans teser och antiteser frĂ„n samma KlarsprĂ„ksdebatt i april 1992

"Ja kÀra Birgitta, (Dahl) visst kan man skilja mellan aga och misshandel!
HÀr ska du fÄ sju teser och antiteser som kanske kan hjÀlpa Dig pÄ traven:

Aga Àr nÄgot konstruktivt, misshandel Àr nÄgot destruktivt;
Aga Àr instruktiv, misshandel Àr destruktiv;
Aga Àr ingrepp, misshandel Àr övergrepp;
Aga Àr tillrÀttalÀggande, misshandel Àr ödelÀggande;
Aga Àr dÀrför fruktbar, misshandel Àr helt fruktansvÀrt;
Aga Àr ÄtrÄvÀrd, misshandel Àr avskyvÀrd;
Aga tillÀmpas av förÀldrar med förstÄnd, omdöme och ansvar;
Misshandel utövas av dÄrar som sjÀlva borde tas i förvar."

Ruby H-C

Anonymous

  • Gäst
Semester i Frankrike
« Svar #28 skrivet: 20 mars 2004, 12:20:13 PM »
En mamma i Sverige berÀttade om nÀr hon slog sin fyraÄring i baken. Hon hade mÄnga gÄnger förklarat för honom att han inte fick ge sig ut pÄ gatan med sin trehjuling. NÀr hon för vilken gÄng i ordning ÀndÄ fann honom cyklande bland lÄngtradare i den tÀta trafiken, sprang hon med hjÀrtat i halsgropen efter honom, ryckte upp honom av cykeln, gav honom nÄgra rejÀla daskar dÀr bak, innan hon bar hem bÄde pojken och cykeln.


NÀr mamman för vilken gÄng i ordningen fann honom cycklande bland lÄngtradare i den tÀta trafiken.
AlltsÄ har mamman mÄnga gÄnger inte haft uppsikt över sin 4 Äring.


Att vara förÀldrar Àr ett stort ansvar, och man har plikter. Man lÀmnar inte sitt barn nÀra farliga trafikerade vÀgar. Absolut inte en liten 4 Äring, man skall hÄlla stenkoll pÄ sitt barn, ingen vettig mÀnniska lÄter en 4 Äring trampa pÄ sin trehjuling nÀra vÀgar utan att ha en vuxen mÀnniska nÀra.
Man daskar inte till sin 4 Äring pga att man sjÀlv inte passar sitt barn.
Man slÀpper inte sin 4 Äring med blicken i en miljö nÀra vÀgar, inte under nÄgra omstÀndigheter.
HÀr Àr det mamman som inte passat sitt pÄ ett lÀmpligt sÀtt, det skall inte barnet straffas för.
Jag ser ett mönster, det Àr förÀldrarnas slapphet att inte se efter sina barn, och dÄ skylla pÄ barnet. Sedan frÄga sig VAD SKULLE VI GJORT. Svaret Àr enkelt, utsÀtt inte barnen för faror, hÄll koll pÄ era barn, lÀmna aldrig era barn utan uppsikt inte ens för en sekund.

Mia

  • Gäst
Semester i Frankrike
« Svar #29 skrivet: 20 mars 2004, 13:18:27 PM »
Detta Àr ju helt vansinningt och endast teorier som GÀst framför eller kan du
förklara detta med att ha en sÄdan kontroll ?
Det barn du beskriver som till varje pris skall kontrolleras som du beskriver skulle man inte vÄga sÀnda till skolan eller till dagis eftersom dÀr finns mÄnga fel och faror.

Kan inte tro du har egna barn och erfarenhet... Vad gör du om ditt barn lÀr sig aga i skolan genom att det sjÀlv lÀr sig detta och kommer hem argsint och i trottsÄldern hoppar pÄ sin bror i en konfliktfylld situation, river klöser och biter honom och slÄr och detta upprepas gÄng pÄ gÄng sÄ brodern far illa

Det Àr inte sÀkert det hjÀlper Ä tala barnet till rÀtta i sÄdana situationer eftersom barnet dÄ börjar slÄ och sparka dig som förÀlder...

Kanske kÀre GÀst att du Àr inne pÄ en linje att barnen skall kontrolleras likt fÄngar i en bur... Det finns ett ordsprÄk " brÀnt barn flyr elden" och barn mÄste fÄ lÀra sig ta ansvar eftersom detta inte sker med en triggande knapptryckning nÀr barnet Àr 18 Är.

Den modell GÀst föresprÄkar kan vara att barnen skall fostra sina förÀldrar och angiva dom likt det system vi hade i Sovjetunionen ett totalitÀrt kontrollsystem.

Mia