Författare Ämne: Barnkonventionen och Sverige  (läst 1718 gånger)

XENIA

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 104
  • Karma: 0
    • Visa profil
    • Fattiglappen
Barnkonventionen och Sverige
« skrivet: 24 juni 2009, 17:51:46 PM »
Citerar.

- "FN:s barnrättskommitté är mycket kritisk till att konventionen, trots att den ratificerats av Sverige, fortfarande inte har ställning som svensk lag. Men regeringen kommer inte att gå ifrån den antagna modellen.

I år fyller konventionen om barnets rättigheter 20 år. I år har också FN:s barnrättskommitté för fjärde gången granskat hur Sverige efterlever konventionen. Sverige får beröm för en del åtgärder som vidtagits sedan den förra granskningen, men kommittén kommer även med kritik.
 
En av kommitténs huvudinvändningar är att Sverige fortfarande inte införlivat barnkonventionen i den nationella lagstiftningen. Enligt rapporten är FN:s barnrättskommitté ”bekymrad över den medvetna bristen på ett formellt erkännande av konventionen som svensk lag”.
 
Men Sverige kommer, trots kritiken, inte att införliva konventionstexten i svensk lagstiftning, berättar Martin Kits på socialdepartementet. Istället kommer landet att stå fast vid en modell där ”barnkonventionen genomsyrar nationell lagstiftning och därmed får verklig betydelse för barns situation”.

– I många länder som valt att införliva konventionen i den nationella lagstiftningen har det visat sig att lagen är svår att tillämpa i domstol. En lag som är svår eller omöjlig att tillämpa har naturligtvis mycket liten effekt. Därför kommer Sverige att fortsätta med den modell vi valt.

UNICEF Sverige anser att ett införlivande skulle göra skillnad i hanteringen av asylärenden, vårdnadstvister och socialtjänstutredningar om konventionen fick status som lag.

– Idag kan myndigheter och domstolar avfärda konventionen eftersom den inte har status av svensk lag. Vi har sett att detta får konsekvenser för beslut som rör barn, säger UNICEF Sveriges barnrättsjurist Christina Heilborn.

En del av kritiken rör papperslösa eller gömda barns rätt till sjukvård och utbildning. Kommittén ”rekommenderar att Sverige vidtar de nödvändiga åtgärderna för att se till att alla barn, även papperslösa, har rätt till hälsovård och medicinsk service på samma villkor som barn som lagligen vistas i landet”, och menar att Sverige bör se till att även papperslösa barn får rätt till utbildning. Barnkonventionen ska också skrivas i läroplanen, enligt rapporten.

- Det är anmärkningsvärt att Sverige fortfarande får kritik för att gömda flyktingbarn inte har rätt till skolgång. Det är oacceptabelt att denna diskriminering av barn fortsätter 20 år efter det att barnkonventionen godkänts av Sverige. Det är dags att regeringen tar kritiken från FN:s barnrättskommitté på allvar, säger Christina Heilborn.

Barnrättskommittén berömmer Sverige för arbetet med att genom lagstiftning skydda barn mot brott och diskriminering samt för åtgärderna för att förbättra mottagandet av ensamkommande barn.

Samtidigt uppmanar kommittén till fortsatt arbete för att skydda barn mot övergrepp, att förbättra barns hälsa och livsstil samt att skydda dem mot sexuella övergrepp. Kommittén uppmärksammar också behovet av bättre skydd för barn med funktionshinder och asylsökande barn, samt behovet av att utjämna regionala skillnader i barns levnadsvillkor.

Nu ska Regeringen enligt uppgift ”analysera kommitténs rekommendationer och vidta åtgärder för att komma till rätta med de återstående utmaningarna i genomförandet av barnkonventionen i Sverige”. 

- I regeringskansliet förbereds just nu direktiv till utredningar som ska se över frågor som rör papperslösas rätt till vård samt skolgång, säger Martin Kits.

Barnkonventionen antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989 och ratificerades av Sverige ett drygt halvår senare. Numera har alla stater utom USA och Somalia ratificerat konventionen om barnets rättigheter. Men hur många länder som införlivat konventionen i den nationella lagstiftningen vet man inte.

- Jag kan inte hitta uppgifter om någon exakt siffra på vilka som inkorporerat barnkonventionen som lag. Svaret är att det ser olika ut i olika länder beroende bland annat på vilket rättssystem länderna har, berättar Charlotte Palmstierna på socialdepartementet.

Barnkonventionen innehåller fyra grundläggande principer. Dessa ska vara styrande för tolkningen av övriga artiklar, men har också en egen självständig betydelse:

• Inget barn får diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionshinder eller andra liknande skäl 
• Barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga
• Barn och unga ska tillåtas att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar
• Barn och unga ska ges möjlighet att framföra och få respekt för sina åsikter i frågor som berör dem " -
Slut citat

Hälsningar XENIA