Författare Ämne: Tonåringar  (läst 3086 gånger)

Stockholm

  • Gäst
Tonåringar
« skrivet: 15 februari 2009, 13:02:55 PM »
Hörde häromdagen om en familj med 2 döttrar. Den ena dottern kom bra överens med föräldrarna men inte den yngre.

Läste litet senare om samma problem hos en annan familj i en blogg på nätet.

Det ena av barnen i dessa familjer hade då placerats i fosterfamilj av soc.

Vad kostar inte detta de kommunala skattebetalarna  :?:

Herregud, tonårsproblem borde kunna lösas på ett annat sätt  :!:

AS76

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 106
  • Karma: 0
    • Visa profil
Tonåringar
« Svar #1 skrivet: 15 februari 2009, 13:17:24 PM »
Systemet är dessvärre utformat så att socialtjänstemännen har incitament att omhänderta, vårdgivarna får ju sådan enorm inkomst från skattebetalarna. Lagarna skulle behöva ändras radikalt för att göra omhändertaganden svårare, men inga politiker tycks vilja ta itu med socialgeschäftet dessvärre.

Stockholm

  • Gäst
Tonåringar
« Svar #2 skrivet: 15 februari 2009, 14:49:43 PM »
De här 2 familjerna rörde sig om vanliga svenska familjer och inte om några familjer med kulturellt och/eller stränga religiösa regler.

Tillsynen av soc ska öka nu enligt regeringens direktiv.

Men, som sagt tidigare, en legitimation att ryckas från vissa "sickor" inom soc.-systemet vore ännu mer befogat.

Vi medborgare kan protestera genom att inte rösta i kommunalvalen.

cicci

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 174
  • Karma: 0
    • Visa profil
Tonåringar
« Svar #3 skrivet: 18 februari 2009, 09:25:27 AM »
Jag skulle vilja se mer tvingande regler för soc. Innan de ens ska kunna fundera på omhändertagande så ska de ha försökt allt för att lösa problemen på frivillig väg, i samarbete med familjen.
Det skulle innebära att de i en Lvu-ansökan skulle vara tvingade att redovisa vilka frivilliga lösningar som presenterats och domstolen skulle tvingas värdera om de verkligen försökt hjälpa familjen till bra lösningar. Så länge det finns frivilliga lösninga kvar att pröva så skulle det vara omöjligt att omhänderta någon enligt Lvu.
Tanken var ju att Lvu skulle användas som absolut sista utväg i fall där barn for väldigt illa, men vi vet ju alla hur lagen missbrukas.

Samma krav borde ställas när det gäller "frivilliga" placeringar eftersom många (de flesta?) placeringar görs under hot om Lvu.

Avos

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 1242
  • Karma: 0
    • Visa profil
    • Ett Annat Sverige
Tonåringar
« Svar #4 skrivet: 18 februari 2009, 10:17:58 AM »
Citat från: "cicci"
Jag skulle vilja se mer tvingande regler för soc. Innan de ens ska kunna fundera på omhändertagande så ska de ha försökt allt för att lösa problemen på frivillig väg, i samarbete med familjen.
Det skulle innebära att de i en Lvu-ansökan skulle vara tvingade att redovisa vilka frivilliga lösningar som presenterats och domstolen skulle tvingas värdera om de verkligen försökt hjälpa familjen till bra lösningar. Så länge det finns frivilliga lösninga kvar att pröva så skulle det vara omöjligt att omhänderta någon enligt Lvu.
Tanken var ju att Lvu skulle användas som absolut sista utväg i fall där barn for väldigt illa, men vi vet ju alla hur lagen missbrukas.

Samma krav borde ställas när det gäller "frivilliga" placeringar eftersom många (de flesta?) placeringar görs under hot om Lvu.


Det här är ju samma system som skolan, som ni kan läsa om här:
https://forum.nkmr.org/viewtopic.php?t=1378&start=15

myndigheten sitter i bägge ändarna av beslutet. Vi ges "insyn"; men de har ingen skyldighet att informera eller ens tala sanning. Då vi utsattes för LVU försökte de stjäla barnet med hänvisning till en umgängeskonflikt som de själv orsakat, genom att vägra mig umgängesavtal, hota mamman att hon inte skulle skriva under ett umgängesavtal, för i annat fall skulle det bli LVU.De lockade henne med löften om bidrag och pengar, och rätt att ta barnet med sig och flytta från stan.

När de gjorde sitt LVU-försök hade de aldrig erbjudit någon hjälp. Tvärtom förklarade de att sociala inte sysslade med att hjälpa familjer som hade problem.

Det sista stämmer: de ägnar sig alltså inte åt att hjälpa människor: varför ska man då fråga efter sådan hjälp ? Det är ju mer realistiskt att riva ned sociala och bygga upp en ny organisation, istället för att omorganisera samma sorts folk som alla har begått brott och har lojaliteter mot varandra.
Denna person har av myndigheterna berövats sina rättigheter, och skriver därför mot sin vilja anonymt.Att skriva anonymt skadar de mänskliga rättigheterna och skyddar de som angriper rättigheterna