Författare Ämne: Bortglömd barnkonvention  (läst 2460 gånger)

leif

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 39
  • Karma: 0
    • Visa profil
Bortglömd barnkonvention
« skrivet: 04 juli 2003, 22:40:43 PM »
Ibland blir man glad över krav på självklara förbättringar av lagarna. Läste en vettig debattartikel i Aftonbladet. Om att FN's barnkonvention snarast borde skrivas in i den svenska lagen. De tre pensionerade professorerna har rätt. Men vad gör Göran Persson och Bodström åt deras krav?


Mvh, Leif

susanna svensson

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 280
  • Karma: 0
    • Visa profil
vem tolkar?
« Svar #1 skrivet: 05 juli 2003, 05:11:37 AM »
Jag läste också artikeln, men problemet är bara att de som har makten över tolkningen av barnkonvetntionen läser den som fan läser bibeln.

Det spelar ingen roll on ett barn skriver brev till socialnämnden där orden jag vill hem jag vill hem upprepas ett 50 tal gånger. Det är ändå för barnets bästa att vara kvar i fosterhemmet där det vantrivs enligt barnkonventionstolkarna.

leif

  • Newbie
  • *
  • Antal inlägg: 39
  • Karma: 0
    • Visa profil
Bortglömd barnkonvention
« Svar #2 skrivet: 09 juli 2003, 18:31:42 PM »
Lagarna är förhoppningsvis tänkta för att styra upp tillvaron för oss alla i samhället, inte tvärtom. Men dessvärre ser det ut som att:

Lagarna är inte lika för oss alla.

Är du en av samhällets stöttepelare, omger du dig av ett intryck av att du absolut inte har någon anledning att bryta mot lagen. Det första intrycket styr som bekant hur lagen tolkas. En myndighetsperson bryter aldrig mot lagen och talar alltid sant. Det vet ju alla i SCB's korthus Sverige.

Annat är det om du bara är en vanlig svensson på Ericsson-fabriken, så kan du godtyckligt råka ut för precis vad som helst.

En hypotetisk situation: Du sitter och väntar på bussen för att fara hem efter arbetsskiftets slut. Det är solig eftermiddag och du har dina solglasögon på dig. Före bussen kommer så passerar ett långt demonstrationståg med dina fackligt anslutna arbetskamrater. De protesterar mot de senaste neddragningarna, svarta pengar och allt direktörsfiffel.

Polisens insatsstyrka kommer tillkallad av bolagsledningen. Det blir tumult och alla demonstranter flyr, endast du blir tagen för brott mot maskeringsförbudet och straffas eftersom du onekligen är anställd på Ericsson, har fått varsel om avsked, befunnit dig på platsen och sympatiserar med protesterna... Plus att polisens bilder visar att du bevisligen har maskerat dig med solglasögon. Hur skall du klara dig från det?

Det är ungefär vad ChefsJO Claes Eklund har för invändingar mot det kommande maskeringsförbudet, att det kan tolkas väl så godtyckligt. men varför skall någon behöva bry sig att lyssna på dina förklaringar, eller ens JO? Brottsscenariot passar så utomordentligt bra.

Hela tiden är det den vanlige svensson, Rahman eller vad den enskilde individen nu heter som far illa. Sällan och aldrig den myndighetsperson som misstolkar olika situationer och missbrukar sin tjänsteställning. Varför är det så snett? Betyder personlig prestige verkligen så mycket..? Att man ogärna sätter dit en kollega.

Allra längst ned i detta samhälle på den mest oskyddade platsen befinner sig barnen. Vad skall vi lära dem?