:lol: :lol: :lol: :lol: :lol:
Dina regler är . . . . :lol:
Ok. Pinsamheter bekommer dig inte. Då ska jag ta det tal jag brukar dra för min tonårige son lite då och då.
"Det här är inte ditt hem, din lillebror har rätt att säga att det är hans hem, men du är 19 och lever inte här på dessa villkor.Det här är MITT hem. Kanske du inte gillar det, men det är ett faktum att det omöjligt kan vara så att någon annan sätter reglerna här. Hur skulle det annars vara ?Överallt finns det regler, det är sällan det är frågan om förnedringsregler, då någon opponerar sig mot regler. Reglerna hos mig är färre än tio stycken, så det kan varken vara dess antal, eller att de är speciellt svåra som ställer till problem.
Du kan inte vara fri, för jag är heller inte fri.Jag VILL inte vara fri, på det sätt du menar att man bör ha rätt att vara fri.Om du är arg: gå ut och gå, eller gå och lägg dig. Det finns inte plats för dig att ta ut svängarna här i vårt lilla hus.Man måste därför följa regler. Reglerna bygger nödvändigtvis inte på att allt ska vara rättvist, utan på att de som bor HÄR ska få sina rättigheter tillgodosedda så långt det går."
NU kan du förstås visa hur dålig du är på abstrakt tänkande genom att misslyckas att travestera denna text till de förhållanden som råder på DET HÄR forumet.Men saken är den att i alla grupper/miljöer så har man SKILDA intressen. Det hör till vuxenlivet att man inte ifrågasätter detta. Det som är mellan höger och vänster är inte en blandning av höger och vänster exempelvis. Sammanblandningar är synonymt med perversitet/konflikt.
Våra värsta fiender finns på socialetik. Påståendet kan lätt kontrolleras, då de anser att "alla" som huserar här är "förövare". Man åker ut ganska fort om man försöker be dem nyansera sig, be dem förklara om juristerna som leder NKMR kan räknas dit.
Jag tror inte att jag är ensamen att notera att du tänker som en tonåring, sveper omkring på ytan, och att du har ett ordval som en tonåring, kan lätt konstateras i dina repliker i denna tråd.
Utan att det ens går att se en skymt av rodnad hos dig, kan du exempelvis förklara att det nu är dags för omväxling där du ska ersätta mig och inventarierna här med din egen lilla person. Att du förklarar att du är "researcher" et al, över 60 gammal och lever på socialbidrag, utan att ens FÖRSTÅ att ditt påstående lockar fram ett gapskratt, när du inte kommer ihåg att lägga in "FD" framför researcher. Vanligen så undrar man ju vem människan är som döljer sig bakom yrkesrollen: i ditt fall går det inte att veta vad som har slukat vad i din personlighet.
Mitt lilla tal till min son( och dig) handlar om att se SKILLNADER och FÖRSTÅ OLIKHETER OCH INTRESSEN. Man ska inte fippla med sådant som tillhör andras liv, även om man tycker att man är en överlägset viktig person.
Socialetik är det motsatta lägret, och de bör inte blandas in här. Socialsekreterare är heller inte välkomna hit, även om det har förekommit i enstaka fall. Det handlar alltså om att SE och respektera SKILLNADER och INTRESSEN, allt är inte en glidande skala, allt kan inte blandas om man är tillräckligt skicklig, exempelvis entrecote och jordgubbsylt.
